[Kristoffers Landslag, innehŒllsligt Šndrade flockar i fšrhŒllande til MELL] Texten Šr inskannad efter C.J. Schlyters utgŒva (SSGL XII) utan varje hŠnsyn till handskriftsvarianter och utan sŠrskild utmŠrkning av Schlyters Šndringar i textutgŒvan i fšrhŒllande till huvudhandskriften (hs B 23a i SKB frŒn 1440-talet). Den Šr inskannad av Dietmar Gohlisch, Greifswald, och Šr korrekturlŠst tvŒ gŒnger (av Dietmar Gohlisch, Greifswald och Bo-A. Wendt, Lund). Texten har indelats efter innehŒllslig bakgrund av Bo-A. Wendt, Institutionen fšr nordiska sprŒk, Lund. Balkarnas innehŒllsfšrteckningar Šr hŠr utelŠmnade. KrL-€ndr innehŒller de delar som omfattar minst en paragraf och som Šr innehŒllsligt Šndrade i fšrhŒllande til MEL.] [KgB 24] Nu scula t¾werne wara a almanna w¾ghom , hwarth andro n¾r oppa twa milor eller half tridi oc ey fiermeer, oc j stor byom r¾ttara ther ey kunno t¾uerne wara. Heredzhšfdinge oc heretz nempd sculu leggia oc skicka badhe t¾werne oc r¾ttara j huario herade; skeer thet ey, oc k¾ra weghfarande men ther vppa, bšte tha heretzhšfdinghe sex marker fore t¾werne hwart. ¤.1. T¾uernare scal w¾gfarande mannom hus l¾na, stwfw, sšmpnherberge oc stal rwm i wth hwsom, tho swa ath f¾nader hans ey wt driffuis; fšdo oc foder s¾lia til ena nath oc ena maltiidh. Gilt nšth s¾li t¾wernare oc herbergare, om the thet haua, twa šra swensca dyrane ¾n thet gelder j landeno manna millan; gamalt faar IIII penninga dyrane, mark goth smšr oc fl¾sk fore III penninga suensca, ens hestz foder til ena nat fore IIII swensca penninga, span hesta korn twa swensca penninga dyrane ¾n j nesta kšpstad, šll oc bršdh som thet gelder j n¾sta kšpstad a r¾ttom torgsdagh. [KgB 25] Nu koma geste swa mange, ath t¾wernis hws ey till rekkia, tha wise t¾uernare them til n¾sta bya, oc r¾ttare legge swa manga til hwan man, som han pršfuar ath rwm faa oc berningh fore thera penninga som sagt ¾r. ¤.1. Nw wil t¾wernare ey siit ¾mbete vppehalda, bšte tha han III mark til treskiptis swa opta han thet forsymar oc ak¾ris. S¾lia ey bšnder oc herberge l¾na som nw ¾r sagt, bšte hwar thera III mark til III skiptis, w¾ghfarande manne, konunge oc heradhe. [KgB 26] Huar som waldgester t¾uernara, prest eller bonda, och i sama gestning taker aff them, moth thera wilia oc tessom waarom laghum oc heemfridh, šl, math, korn eller straa foder, eller annat hwat thet ¾r, warder han bar oc atakin, eller pršfuat til hans meth fullom sk¾lum, tha ¾gher konunger, om han n¾rstadder ¾r, liiff aff honom taka meth swerd, swa hšgom som laaghom. ¤.1. Konungs foghata oc embetzmen, ther tholigt skeer, ¾gher han tilsigia; them bšr tolka waaldgerningis men fangha oc j konungs gšmo och hektilse s¾tia, tha meth almogans hielp, ¾n the ey ellers githa; ¾ru laghting jnne, tha sculu the til tingh fšras, oc lata r¾ttin offuer them gaa; ¾ru ey ting jnne, sk¾ri tha laghman eller heretzhšfdinge budkafla vp oc stempne alment ting saman; heredz nempd scal meth edh thera ranzsaka maaleth; ¾ro ther oc witne til, sw¾rin thšn oc gange for nempdena; fella the then eller them saken gifs, dšme tha laghman eller heretzhšfdinge them wnder sw¾rd, om thet ¾r halff marka w¾rd eller meer, oc komme engom botom wider; ¾r thet minna ¾n halff mark, bšte tha twegilda raansbšter epter thy thet w¾rt ¾r, som j edzšreno skils; w¾rias the, wari saklšse, och then som saklšsan grep eller gripa looth, bšte XL marker til treskiptis. ¤.2. Nu komma the wndan, oc warda ey gripne som sagt ¾r, tha k¾re malseghenden waldgerning the fore sokn eller tinge, som framdelis skils, eller fore konunge eller them hans dom hauir, naar han kan fšrsth widerkomma; tha ¾gher konunger eller then hans doom hauer, ther om a r¾ffst eller landztingh sannind wtleta, oc k¾randenom r¾th skipa som sagt ¾r. ¤.3. Alt thet ey ¾r guldit tha gester aff gaarde ridher, thet ¾r ršfuat ¾n malseganden ak¾rer; ligge oc thet til heretznempd; varder han f¾lder, stande sama r¾th som fšr ¾r sagt. [KgB 27] Nu kan swa ske, ath then som fore sither wil sik w¾ria heema ath siin, oc the som waldgestning gšra, dr¾pa, sarga, slaa bloduite eller gšra blaanadh vppa han eller oppa nokon then honom tilhšre eller j hans gaard fore stadder ¾r; fangas the a ferske gerning, miste liiff fore liff swa mange som a then dšdha hugh eller styngh laghdo; for saar, blanadh oc bloduite ther ey dragha til dšdh, miste hšghre handh sina hwar then thet giorde; oc wari ogilt alt thet waaldgestara fingo aff them som fore waaro, hwat thet ¾r draap eller saar, blodwite eller blanader, oc i twebšte alt thet the fingo som fore waaro. Komme tha aldre til both eller frid fšr ¾n malsegenden for them bidher. Faangas the ey, tha komme feloge fore konungh eller then hans doom hauer, oc haui sidhan half manada dagh. ¤ .1. Nu rider gester aff gaarde wreder, for thy ath han fik ey allan siin wilia gšra, oc gšr han annan thima fore thet sama drap, saar, bloduite eller blanadh, laglica tilwnnen, stande sama r¾th som fšr ¾r sagder. ¤. 2. Ellers om all maal ¾gher t¾wernis husbonde, hans hustru, barn oc hion j bonda fridi och laghum wara, tha the ey gestas. [KgB 29:1] Engen gšri sik oc malsman for r¾ttenom j annars manz sak, wtan som lagh sighia; huar thet gšr, bšte III mark til treskiptis, oc r¾tte malsegendenom allan then scada vp som han ther i taker. Oc ¾ hwar man wil och ma meth laghom k¾ra oc sškia for annan, tha bšr honom j sama sak swara oc R¾th gšra. Om then som oliudh gšr a tinge, om oqw¾dins ordh oc andra toliga saka, ther han sik ey til malsman biuder, skils i tingmaala balkenom. [€B 2] Nu ¾ru ey barn eller barnabarn til, tha ¾ra fadher oc modher oc samsytzkane widher then dšdha. ®ru samsytzkane flere ¾n eth, taki tha fadher oc modher halft aff arfue oc halft samsytzkane, fadheren twa dela oc moder tridiungh; lifuer ey wtan annat thera, taki thet halfft meth samsytzkanom, oc samsytzkane takin andra helftena, broder broders luth oc syster systers lutt. ¤.1. Lifua fadher oc moder baaden, oc ey wtan eth af samsytzkanom, taki tha fader oc moder twa luti oc samsytzkane thet ena tridiung, wtan ath broders barn eller systers barn lifua, takin tha thšn meth thy samsytzkane ena halft aff arfue moth fader oc modher, slikt broders barn som broder oc slikt systers barn som syster. Lifuer oc engte aff samsytzkanum, lifua tha barn epter eth sytzkane, huat the ¾ru flere eller f¾rre, taki tridiung meth fader oc modher; lifua barn epter flere samsytzkane, taki helftena meth fader oc modher som sakt ¾r, broders barn broders lutt oc systers barn systers lutt. ¤.2. ®ru ey samsytzkane til eller thera barn, lifuer fadher oc moder eller annat thera, taki alt saman. Samw lagh wari om fadher oc modher dšdh ¾ra, oc om samsytzkane eth eller flere epter lifua eller thera barn; taki thšn alt saman. Om sunderkulla oc samkulla arff skils framdelis capitulo nono. [€B 3 pr, 1-2] Nu ¾ru ey fadher eller modher, samsytzkane eller thera barn til, tha ¾r fadherfader oc fadirmodher oc moderfadher oc modhermodir, the ¾ru samarfua; taki tha twa deela a f¾dherne thes dšdha oc tridiung a mšdherne, oc taki ¾ man a sama siidho twa luti oc qwinna tridiung. ¤.1. ®ra ey the til, tha ¾r faderbroder oc fadersyster, modherbroder oc modhersyster; tesse ¾ra samarfua, skiften arfue som fšr ¾r sagth. ¤.2. ®ru ey the til, tha ¾ru bryllunga oc sytzlunga thes dšdha; takin bryllunga twa luti och syzlunga tridiung. The ¾ro bryllunga thes dšda, som fšdde ¾ro aff faderbroder hans eller af fadersyster; the ¾ro sytzlunga, som fšdde ¾ro aff moderbroder eller modersyster. [JB 17] Nu wil man iordh sina aff lande oc jn i kšpstadh skipta, tha laghfšlge the iord a heretztinge ther hon ligger, oc biude byrdamannom; lšsa the ey som fšr ¾r sakt, s¾li tha iordh eller skipte meth hwem han wil i kšpstad eller a lande, oc gšri tha hwar meth sinom lutt som lagh sigia ther the liggia, meth brefuom oc androm sk¾lom. [JB 19:1] Dela oc twe om jordh ena, ther ey ¾r waldz w¾rk j kommen, tha haui then afrad aff thy aareno som iordena meth laghum winder ¾n hon saaen ¾r. ®r oc iordh nokrom met waldzuerk afhend, tha bšr honom afrad oc afgeldh som ther bšr affgaa aff swa mangom aarom som han hona misth hafuir, aff them som iordena hafuir honom afu¾ldat, oc waldzuerket bšte som j konungs balkenom skils, oc ther meth allan scadan aater malsegandenom. [BB 12] Nu lšpa swin scoga mellan, seghi tha scogh¾gende swin¾gandenom til eth sin och annat ath han swin sin gšme, oc bšte engte wtan scogher see hegnadir. Koma the athir tridia sin, taki tha them jn meth tueggia manna witne; sidan sighi swin¾ghandenom til laglica, och huar thera nempne tha ther til thre bolfasta men, granna oc naagranna; the VI scudhin tha scogh¾gandens scada oc hins froma a swinom, oc l¾gge sidan scoghlšn them j mellan som jampt ¾r; ther aath sculu the lata sik nšgia, hwat the sculu helder qwar gaa eller bort takas. Vardha swinen dr¾pin, slaghin eller j andhro matto jntakin eller illa hannat, bštis oc athirgeldis som om annat f¾¾ j laghum skils. ¤.1. Nw liggia scogha thera swa saman, ath swin maa lšpa om swin, taki tha engen fraan androm wtan han scogh sin fraanhegnar, tho swa ath hwar gšri androm lika, eptir thy han j scoghenom ¾ghir oc VI men them j mellan m¾ta. [BB 20] Nu far man j scogh annars meth gildrom epter fughlom eller diwrom, tha giffui ater scogh¾gandenom thet han ther fik, meth s¾mio eller swornom ede epter thy thet w¾rt ¾r, oc bšte III mark til treskiptis, eller w¾ri sik meth VI manna ede ath han ey ther meth gildrom foor eller nokon scadha giorde. [BB 21] Bišrn, wargh oc r¾ff ma hwar man alla stadis at saklšso dr¾pa, oc konungs landzfogate scal scalla fogate wara j huario skalla l¾ghe swa wiith som hans fšgheti r¾kker, och raade han ther fore meth XII mannom huru stort hwart scallal¾ge scal wara, och haffui han tridiung aff allom skalla sakšre. Nu kan han ey sielfuir ner wara, tha s¾ti ther til a sina wegna j hwart scalla l¾ghe een man til n¾tia skall oc een till warga gaarda skaal, then han wil oc honom synes ther til b¾zt fallen wara, oc alt skallal¾ghe scal honom lydugt wara til scalla r¾t allan. ¤.1. Huilken frelsis man, bonde eller landbo ey hauir fyra fampna langt wargan¾th ¾ naar scalla fogate honom til sighir, bšte III šra, oc hafui maanada dagh til ath reda sik ferdugt n¾th; hauir han thet ey ¾n tha een maanadhir ¾r framlidhen, bšte tha som fšr III šra, oc swa ath huario maanada mote, ¾ m¾dhan han ey n¾th hauir. Vargan¾th scal oc swa starkt wara, ath thet ey brister eller lšsis wider ath een man klifuer vp ath thy, eller bšte for thet III šra. ¤.2. Huilken man budh faar, oc komber ey thimelica til scal fšr ¾n tio n¾th ¾ru opstickat, bšte III šra; hauir han oc ey n¾th meth sik, bšte III šra for n¾tit. Nw gaar han ey eller staar troliga ther han skipader warder, eller gšr olydno j scall, bšthe III šra. Huilkom nokot witis aff allom tessom maalom, tha w¾ri sik meth ede VI manna aff sckalla l¾gheno, eller bšte som sagt ¾r. ¤.3. Nu wardir man saker fore skallabrut, tha krefui skallafogate eller hans embetzman aff honom sakšren meth tueggia manna witnom, oc tridi wari then som skalla l¾gis twa deela vpb¾r aff sakšrenom; gšr han ey i thera nšghe jnnan XIIII dagha epter thet han swa kraffder ¾r, tha sškis wth af honom a nestom laghtingom huart bruth widh sik, scalla foghatenom och scallal¾gheno, oc meth III marc til treskiptis for huart sin han laghtingader warder. ¤.4. Alle sculu n¾th oc scalla budh vppehalda, swa knapa som bšndir, landbo oc gesthmen, alle the koo oc soo haua, oc sin enkanneliken disk oc dwk, wtan the haua laghaforfal, oc witna swa twe men for skalla fogatenom. Pr¾ste oc cluckara oc eenstika quinnor warin frii for n¾tiom oc scalla budhi. [BB 22] Alle sculu wargagaarda vppe halda epter iorda tali, šrtuga landom, šris landom, markalandom oc attungom, oc ey epter manna tali; oc ¾ swa opta som sk¾llis til wargagaarda, tha sculu gaardha alle w¾lf¾rduga wara; ¾r nokor thera tha oferduger, oc witna swa VI men aff them som tha sk¾lt haua, tha bšte then III šra som gaardin ¾ghir, oc krefuis wth som fšr ¾r sagt. ¤.1. Nw ligger šdis jordh j scalla l¾ghe, tha halde then warga gard vppe som ¾ngena slaar, fraa them daghenom han hauir ¾ngena slagit oc thet aarit om kring; oc torpara byggen oc vppe haldin wargagaarda meth sinom bolbyom. ¤.2. Varga stuffua scal byggias oc vppehaldas aff skalla l¾gis sakšre, oc thet ouirlšpir skiptis jamliga meth skalla l¾gis men; oc scal hwar fierdunger aff herade warga gaarda altiidh ferduga halda. Huilken fierdungir alstingis f¾ller, bšthe VI marker konunge, h¾rade och skalla fogata til treskiptis. Huilken budh faar ath sk¾lla til gaarda oc ey genstan fšlger, bšte III šra, oc krefuis som fšr ¾r sagt. [BB 27:2] Hwar som wtan lagha doma rifuir raa oc bort kastar, warder han tilwnnen meth witnom oc heretznempd, bšte XL. mark til treskiptis; riffuer han oc jnflyter a annars bolstadh, warder tilwnnen som sakt ¾r, bšte XL marc oc hete tiufuir, oc wari aldre tings b¾ri eller witnisb¾ri. Vitis thet honom, och ¾r ey bar oc atakin, w¾ri sik meth XII manna ede, raade halfua nempdh huar thera, eller bšte oc hete som sagt ¾r. [BB 35] Nu kan swa jlla athb¾ras, ath eldir warder lšss j by, thet skeer antiggia meth wilia eller wangšmo oc forsymilsom, eller aff waada; thet fšrsta skils j hšghm¾lom. Sithir bonde ensamen j by, then som iord och hws ¾ghir, komber eldir aff honom, hans hustru eller barnom, brinder by vp, haffui sielfuir scadan. ®r thet landbo, och ¾ghir sielfuir hwsen, haffui oc sielffuir scadan; ¾r han jordh¾ghandenom nokot skylloghir, betali thet aff brandstud sinne, oc aff adhro thy han ¾ghir swa langt thet rekkir. ¤.1. Nw siter han ensamen j by, oc ¾ghir sieluir hwatzske hws eller jord, brinder then by vp aff forsumilsom eller wangšmo hans, som ¾r ath han s¾tir liws a w¾g drukken eller odrukkin, far j s¾ngh eller gaar bort fraan, eller hengir liin eller hampo a wgn eller hiella, t¾nder eld j wghn eller a golf oc gaar bort fraan, eller annor toligen forsumilse, ther man kunne oc maatte b¾ter wakta oc gšma wtan scadha, wardir then elder lšss, oc brinder by vp, tha bygge aather gaardh jamgodan, oc aa thre marc jord¾ghandins eensak. ¤.2. Skeer thet aff r¾ttom waadha oc ey aff wangšmo, som ¾r ath eeldir gaar j gynom wgn j weggena, eller komber aff gnistom som offuan aa tak falla, eller aff androm tholigom waada, som man kan ey fore see eller wakta fšr ¾n skadi skeer, tha ¾gher han biudha waada eedh meth tolff bolfastom mannom aa nesta sokna stempno, oc fylle sama eed a nesta tinge, och wari sielfuir i foredenom. Brinder vpp eeth hws, tw eller thry, oc ey flere, bšte fierdung aff hwars thera werde, jord¾ghandenom til bygning j sama stadh; brinder vp aldher gaarder, bšte XIIII marc til waadaboot jord¾ghandenom. [BB 36] Nu bygger han j by met androm, som eldin sl¾pper, brinder vp fore andhrom eeth hws, tw eller thry, eller brinder vpp een gaardir, eller och by alder, skeer thet aff forsumelsom eller r¾tte wangšmo som fšr ¾r sagt, gelde aathir allan scadan swa langt hans gotz rekkir lšst oc fast, hwariom epter thy scadhin m¾tin wardir; rekkir ey ath fullom geldom, briste swa for enom som for androm epter marka tali. ¤.1. Skeer thet oc aff r¾ttom waada, fylle tha waadha eedh som sagt ¾r, oc waada boot for eeth hws, tw eller thry fierdung aff w¾rde thera. Brinder alder garder vp fore granna eller naagranna, bšte VII mark for een gaard, oc fylle waada eedh, swa fore annan oc tridia; ¾ru flere gaardha j by, bšte XL marc for allan by, oc fylle waadha eed som sagt ¾r, ey wardir the boot meere; taki hwar ther aff eptir thy scadi hans m¾tin warder, oc briste swa fore enom som fore androm. ¤.2. Brinder folk jnne aff wangšmo, bštis hwart thera meth IX markom; brinder aff waada, bštis meth III markom. Brindher kirkia aff wangšmo eelde, bšte then eldin sl¾pte XL marc til sama kirkio bygningh; brinder hon aff waadha, bšte meth XX markom till kirkio bygningh, oc fylle waada edh som sagt ¾r. Oc waarde huar them eelde swa som aff ¾rins hwsom oc aff ladhu wtkomber, som aff androm hwsom. ¤.3. Komber thenne scadi aff lšsko folke eller leegho hionom, gaar sakin vppa XL mark eller meer, haui then som scadan fik waald om liiff thera om the orka ey botom; gaar sakin j mindra, gangen tha til erfuodis aar hwart fore III mark, swa lenge ath the lšsn fore sik faa eller lšss giffuin warda. ¤.4. Vaarde oc swa pr¾stir oc clukkare eeld sinom, huat heldir han kan koma aff kirkio eller gaardom thera. Heretz nempd ¾gher meth ede thera ranzaka oc wita hwat heldir toligen scadi meth wilia skeer, aff wangšmo eller waada, oc sw¾ri hwar sins l¾stom. [BB 43] Leggir man merke a annars manz tingh, dšth eller quikt, oc wil sik swa annars manz ting til egna, eller legger merke a annars manz merke ath forwilla thet meth; wardir han bar oc atakin, eller ledis til hans meth fullom sk¾lom, stande tiufs r¾th fore eptir thy thet w¾rt ¾r. Nw witis thet honom oc hin dyl fore, ¾r thet w¾rt X marker eller meer, dyli meth XII manna ede, eller bšte XL marc; ¾r thet III marc w¾rt eller meer, dyli meth IX mannom, eller bšte XII mark; ¾r thet šre w¾rt, bšte III marc, eller dyli meth VI mannom; ¾r thet half šre w¾rt eller minne, dyli meth threm mannom, eller bšte VI šra. ¤.1. Dela twe om tingh eth, som beggias thera merke vppa staar, hwat the haua baadhe eeth bols merke eller hwar siit, haui han witzordh j handom hauer sik tilw¾ria, wtan ak¾randen meth fullom sk¾lum beuisa kan ath thet hans ¾r, oc ath merke ¾r lagth a merke. [BB 47] Nu hauir man hwndh then som f¾ bithir eller annat quikt j boscap annars, bither han nokot til dšdh, taki then som hundh ¾gher thet dšda, oc gelde aather quikt iamgoth; liuter thet ey dšdh, bšte fierdung aff thy thet w¾rt ¾r. Biter annat sin, gelde aater scadan, oc bšte VI šra, eller forgšri hunde then han ¾gher. Gšr han scada tridia sin, g¾lde tha scadan aater, oc a III marc til treskiptis; och ¾ swa opta han sidan scada gšr, wari atergeld oc both samaledis. ¤.1. Nw dr¾pir man eller stiel hundh annars, bšte VI šra, wtan han f¾hunder eller wedhehunder ¾r, bšthe tha XII šra; ¾n biter han f¾ som sagt ¾r, wari tha boot haluo mindre. [TgB 6] Ey sculu heredz ting flere wara j ene wiku ¾n eth, wtan konungs breff eller budh komber; oc j hwario herade scal ey tings stader wara wtan een oc ey flere. ¤.1. Nw ath r¾ttin ey nider falle sculu VI men ath minzsto aff hwariom fierdungh j heradeno til hwart heredz ting koma, eller bšte hwar thera som ey lagha forfal hauir III šra; halft taki heretzhšffdingen och halft nempden. Tings taall thetta scal r¾th om kring gaa swa lenge laghting standa, oc bšria ther som lyktade tha nesta laghtingh ather jngaa. [TgB 11] Hwar laghman j laghsagu sinne ¾gher laghmanz tingh halda j hwario heradhe, een tiidh ath minzsto hwart aar, oc optare om swa wider torff. Tha scal han lysa och kunnoga lata j hwario h¾rade XIIII dagha fšr ¾n han tingar. Thet ¾r lagha stempning til laghmanz tingh oc swa til biscops tingh: hauer tha nokor k¾ro til annars, tha s¾ghi honom til tha tingh ¾r lyst meth twem bolfastom mannom, oc hwat sak han honom giffuer, wm han kan ey faa andra stempningh. ¤.1. Och ¾gher laghman vppa alla sina dooma breff gifua a swensko, hwat helder w¾diat wardir wnder han eller ey, och taghi fore breff twa šra swensca. [TgB 12] Nu wil man til annan k¾ra, tha scal then for r¾ttenom sither antiggia stempna han sielfuir meth witnom som tilk¾ris om han swa n¾r ¾r, eller oc faa aak¾randenom twa bolfasta men ath han meth them stempne then tilk¾ris, ¾ hwar the han finna; kunno the ey han annars finna, tha faren heem til gaard hans oc stempne han swa, hwat han ¾r hema eller borto, oc ak¾randen seghi sak the han honom stempner fore. ¤.1. Komber han ey a fšrsta thinge ath swara for sik meth laghum, eller forfaldz witne hans, bšte III šra eensak ak¾randens, och han nempne tha witne sin, oc komme them for r¾tten a andhro tinge, tha scula the baade sw¾ria oc witna; komber ey ¾n tha swaranden forfalla lšs, bšthe tha han III marc til treskiptis, oc witne gangen alt lika w¾l; komber ey a tridhia tinge forfalla lšs, wari tha feldhir ath howdsakine. [TgB 13] ®r thet iorda gotz the tretta om, tha nempne genast heredzhšffdinge tolff men aff tingeno som ak¾randen fšra j gotzet, oc swaranden hawi sidan nath oc aar ath winna thet j geen om han kan meth r¾t. ®r thet annor sak, tha fari heredzhšffdinge eller domaren sieluir meth oc l¾nsman, oc m¾tin wt meth sama XII mannom sakena, oc meth sakšren III šra oc s¾x marc, taki hwar sin luth. [TgB 14] All forfaldz witne sw¾rin oppa sama tinge som the witna. Tesse ¾ro lagha forfal for thing sškningh: fšrsta om han j sottas¾ngh ligger eller i sarum, annat om han epter konungs wtbudhi ¾r j rikesins tienist farin, tridia om han j f¾ngilsom hektadir ¾r, fierda om han ey kan for fegdh sculdh thing sškia, f¾mpta om han ¾r wtan landh oc laghsaghu, sietta om han ey raader sinnom eller sk¾lum sinom, siwnda om thet ¾r jomfru eller offuermagi och maalsman thera ey j landh eller laghsagu ¾r, aattunda om han hauir eeld hšgre ¾n haffua torff. [TgB 19] komber man j oppenbart rycte for hwath misgerninga eller sak thet h¾lzt wara kan, warder han ther om tingfšrder, tha ¾gher han a fšrsta tinge lagh sin f¾sta epter thy saken ¾r til, oc ganga them a nesta tinge ther epter. Gither han them swa gangit, wari saklšs; gither han ey, wari tha f¾lder at sakine, oc bšte epter thy saken ¾r. ¤.1. Vari lagh samw om nokor k¾re til annars, oc hauir ey witne eller beuisningh till, oc hin biuder ney fore sik; tha feste swaranden lagh, oc gange som forscriuat staar, eller wari felder. Ey bšr toligom liiff mista, wtan j them sakum som laghbook waar thet wppenbarlica wttrykker; thet kallas dulsmaal. [TgB 20] Nu wil then som k¾rer then meth withnom widerbinda som han k¾re til, tha nempne witne sin a sama tinge; the sculu baade sw¾ria oc witna a nesta tinge ther epter; kan tha k¾randen hin meth fullom witnom eller andre beuisning laghlica til sakena binda, tha scal ther epter dšmas, oc sškias wth meth laghom, hwar sak om sik epter thy hon ¾r til. ¤.1. Nw orkar ey then som k¾rer eller wil ey then han tilk¾rde meth witnom som sagt ¾r widh sakina binda epter heretzhšfdingia dome, gaar the sak a liiff eller ¾ro, bšte tha ak¾randen XL marc; ¾r thet annor sak, bšte tha III mark; oc then som tilkerdes dšmes saklšs, swa j ene sak som j andre; thetta kallas witnismaal. [TgB 21] Alle witnismen for konunghe, biscope, laghmanne, heredzhšffdingia oc fore thera nempdom, sculu sw¾ria fšr ¾n the witna, om alt thet the witna sculu, swarandenom n¾rwarande, oc bidia sik swa gudh hielpa och alt hymerikis herscap, som the wilia witna r¾th oc sant om thet maal, oc engte ther j dylia for redde, wild, awnd, weenscap, maags¾mio eller frens¾mio sculdh; the scula oc a tinge atskilde ranzakas, swa ath engen thera hšre hwat annar witnar. ¤.1. Gaanga tessen witne ather laghlica, bšte huar thera IX marc til treskiptis, oc wardin aldre tings b¾ra, withnisb¾ra eller edhb¾ra, oc fasten oc standen wtan kirkio, oc bšten hwar thera biscope III marker. ¤.2. All witne oc alle edha fore heredzhšffdingia sculu gangas a rettom tings dagh oc tings stad; fore konunge, biscope oc lagmanne a r¾ffstom oc tingom ther the haldas. Oc gange aldre edher moth eedh eller nempdh moth nempdh for sama R¾th j sama sak, wtan konungir wili sannindh wtleta. [TgB 26] Nu bryter then wid bonda, som engte hauir widher waaga, laghsškis tha han som annar man til lagha bota, wtan fore draap, saar och raan maa han gripas som framdelis skils; orkar han ey botom, gange til erfuodes, ¾ fšrst for bondanom aar hwart for huaria III marc som han ¾r saker ath, sidan for konunge, och wari saklšs for h¾rede. ¤.1. Nw lšpir han bort j them thima han sculde bondanom tiena, wari tha saker ath threm markom ¾ swa opta han thet gšr, oc bšte eller tiene ther fore som fšr ¾r sagt. ¤.2. Nw faar bonde epter, oc wil han atertaka, taki han ath saklšso hwar han kan, togh swa, ath han ey kirkio eller closter wigxlom spiller. Vill ey bonde han taka, taki tha konungs man. Nw komber akoma a han, wari thet alt ogilt, wtan j draap; warder han dr¾pin, bštes meth XX markom, oc taki wiidh halfue scrifft; wari bonde saklšs for konungs manne naar lšsker man swa fraan bonda lšpir. Lšpir han ey bort, tha wari alt j frels manz botom, thet han gšr eller honom gšrs. ¤.3. Samu lagh wari om leeghofolk, om the jnnan stempnodagh thera bort lšpa. [TgB 33 pr] Huilken som laghlica nempder warder i stempning eller nempd, hwat nempdh thet helzt wara kan, eller wardher nempdr j syn eller m¾tt, nekar han oc qwar sither wtan lagha forfal, bšte III mark til treskiptis. [TgB 34] Huar som XII men sculu een antiggia w¾ria eller f¾lla, thet sculu the gšra a sama tinge, eller bšte hwar thera III marc, wtan ath the sw¾ren alle ath the ther aff ey sannind wita, oc ey thet maal ranzaka kunno j thy sinne, tha maa thet vps¾tias til nesta tingh, oc tha w¾ren eller fellen, eller bšten som sagt ¾r. ¤.1. Och huilken som lagh oc w¾riomal fester, oc gaar them ey a dagh oc stadh fore lagdom, wari tha feldir at sakine. [TgB 37] Uil man moth nempd w¾dia, tha w¾di fšr ¾n hon sworit hauir. Mot heredz nempd w¾di malsegenden wnder laghmanz nempd meth III markom, och hwar nempdaman meth ene halff mark. Moth laghmanz nempd w¾di malsegenden wnder konungs nempd a r¾fst eller landzting meth s¾x markom, oc hwar nempdaman meth eene marc. Tappar malseghanden, taki halfft w¾dh nempden som waddis mot, oc halft laghman eller konunger. Tappar nempden, taki halfft laghman eller konunger oc halft malsegenden. [TgB 40] Nu wil konunger eller the hans doom haua, r¾ttara ting halda, tha scal konunger eller the a hans wegna ¾ro, kunnoga thet j landscapi thy meth breffue sino s¾x wikum fšr ¾n thet haldas scal, i androm thimom ¾n som forscriuat staar. ¤.1. Huilken tha wil til annars k¾ra, tha sighi honom til meth twem bolfastom mannom fore sokn eller a tinge ther swaranden boor, jnnan nesta XIIII dagha sidan breff l¾sit ¾r; komber han ey tha til swars forfalla lšss, tha scall konunger eller the hans dom haua, ey thes sidher dšma om thet maalet som han sieluir till swars waare. ¤.2. Alle waren oc the j herade boo pligtoge til fornempda r¾ttara tingh koma, eller bšte hwar ena marc til treskiptis, wtan han lagha forfal hauir, oc then wari malsegende som ak¾rer. [EB 5] Nu sškia the heem ath manne oc wilia scada gšra, ¾n tho at the ey gita, bšten XL mark fore heemgangona, eller w¾ri sik meth XII manna ede ath the ey thes wiliande komo, ath the scada wildo gšra. ¤.1. Nw bryta the dšr, eller koma meth sp¾ntom armbšrstom, dragnom swerdom eller androm tolkom wapnom, oc sškia epter them the scada wilia gšra j bondans gaard, ¾n tho ath the engen mera scada gšra, bšten tha som forscriuat staar, oc kommen engo dwli wiidh om swa witnar heredznempdhen. [EB 12 pr] Taker man quinno meth waaldh, warder gripen a ferske gerningh, witna swa XII men, tha scal heredzhšfdinge genast budkafla vpsk¾ra oc tingh stempna, oc dšma han wnder swerd, oc ey thet l¾nger framskiuta. Taker oc nokor lšsn for han, bšte XL marc konungs eensak oc aater lšsn, halfua taki quinnan oc halua konungen. Nu ¾r han ey baar oc atakin, witer quinna honom ath han hauer meth wald sin onda wilia fr¾mt, eller sigher ath han brštz meth henne oc gath ey wilia sin framkomith, synis tha cl¾de rifuen a honom eller henne, oc ther meth blanadher eller bloduite, eller hšris roop oc aakallan, thet scal heredz nempd wita oc ranzaka; fella the han, haui brutet edzšret. [EB 18] Nu hempnes man a then som doom wtgaff eller anamade, dreper, hugger fuls¾re eller gšr blaanad eller bloduite, eller hempnes a then som witnade moth honom for r¾ttenom, eller thy ath han siith eghit laglica warde fore honom j r¾ttenom, tha hauer han oc alle the meth honom waaro brutet edzšret; tha scal thet heredznempd wita, huat han hempdis ther fore eller kom annar skilnader thera mellan. [EB 22] Nar edzšris maal brytas, tha ¾gher malsegenden kunnoga thet for sokn eller tinge ther gerningen giordes, eller oc for konunge som fšr ¾r sagt j konungs balke; tha gerningen swa lyst ¾r, tha scall heredzhšffdinge j thy herade genast budkafla wpsk¾ra oc heredztingh saman kalla; ther maa then som gerningena giorde felogir fore koma oc felogir fraa j siit behald. Heredz nempd j sama herade scal wtleta oc wita hwat sannast ¾r om thet maal; ¾ru witne til, tha gangen the fore nempd, oc sw¾rin hwar sins l¾stom, oc heredzhšfdinge staffui edhin. [EB 23] Nu ¾gher heredznemd a sama tinge, eller a nesta ther epter, antiggia w¾ria eller fella then sakin giffs, fšrst om edzšrit; w¾ria the han om edzšrit, wari ther om saklšs, oc malsegenden laghsške han tha epter thy bruten ¾ro huart om sik j laghbook waare. [EB 24]ÊNu fella the han fore edzšret, tha scal heredzhšffdinge a sama tinge, eller nesta ther epter, alla them vpt¾lia som j flok och farnšte meth waaro tha gerningen giordes; oc tha han them vptalt hauir, tha scal heredznempd sw¾ria them alla bilthoga, oc heredzhšfdinge dšme them fridlšsa offuer alt rikit; haffui tho maanada dagh fraan thy gerningen giordhes ath forlica sik meth malsegandenom om han kan, konungs r¾th, iord¾genda oc heredz oforsymadom. ¤.1. Flyter han eller fšrer gotz siith wndan sidan honom saken giffs, tha haui forbrutit baade gotzet thet han wndan fšrde oc fridh siin. [EB 40] Hwar som aff androm r¾ner meth fullo w¾lde j lšsšrom, hwat thet helzt vara kan, til halff marka werde eller meer, warder han gripen widh ferska gerning, tha scal han til tings fšras oc witna lata meth heredznempd ath han fulder raansman ¾r. Vitna the swa, tha scal han a tinge wnder swerdh dšmas; warder han warder, wari saklšs, oc then bšte XL mark som han wald fšrde. Vithis thet honom oc ¾r han ey bar och aatakin, ligge thet til heredhz nempdh; v¾ria the han, wari saklšs; fella the han, bšte XL marc. [EB 41] R¾ner han til thre šra eller meer, oc minna ¾n halff mark, warder thet sškt til honom meth fullom sk¾lom, eller wites honom, oc kan ey w¾ria sik meth VI bolfastom mannom, bšte XX marc. ¤.1. R¾ner han til twa šra eller meer, oc minna ¾n III šra, bšte VI marc, eller w¾ri sik meth VI mannom; r¾ner til een šre eller meer, oc minna ¾n twa šra, bšte III marc, eller w¾ri sik sielff tridhi; r¾ner minna ¾n šre, bšte VI šra, eller w¾ri sik sielff annar. J allom tessom raan sakum bštis som sagt ¾r til treskiptis, oc malsegendenom aater thet som r¾¾nt ¾r. [EB 42] Nu liggir man j scoge eller skipi eller annar stadh, oc later sik til ath r¾na, r¾ner then litet eller stort, oc warder thet oppinbaart, tha maa hwar man han, oc alla the j fluk oc farnšte meth honom ¾ro, at saklšso gripa oc til tings fšra; ther sculu XII men tilnempnas aff herade, som thet maalet ranzaka sculu. Findz at gerningen ¾r oppinbaar, tha scal heredzhšfdinge them alla wnder sw¾rd dšma som meth waaro j flok oc farnšte; ¾r ey gerningen oppinbaar, wtan witis them, eller ¾ro ther om kompne j vppenbaart rykte, tha sculu the XII thet ranzaka; fella the them, bšten tha hwar thera XL marc til treskiptis; hwilken ey orkar botom, misthe howdh siit; w¾rias the, warin saklšse swa the som gripne waaro, som the som gripu. ¤.1. Findz oc ath the haua nokon aflifuat til landh eller watn j tesso maale, warden tha st¾glde. Huilken tolka men hyser eller hegnar meth wilia oc witskap, wari swa godher han som the. Slike heeta qwettokarla oc siš ršfuara. [DB Vl 22 pr] Dšr draaparen fšr ¾n bšter ¾ru wtf¾sta, tha bšten arfua hans aff gotze hans XL marker til treskiptis. Dylia the draapit, ligge thet til herez nempd; w¾ria the han, warin the saklšse; fella the han, bšten som sakt ¾r. ®ru bšter wthfesta, giwen tha arfua hans malsegendenom thet wtf¾st ¾r, och konungenom oc heradeno lagha bšter som forscriuat staar. [DB Vl 38] Gšr man forsaat for androm j hwsa skiulom, scogha skiulom, grinda skiulom, šya skiulom, eller hwar thet helzt wara kan; komber ther man farande, then som fore sither reeser wapn eller gšr akomo a then som tilkomber; falder then som fore ¾r, ligge ogilder, wtan han hempnis thes dšd som han ¾r r¾tter malsegende til, eller waktar epter them som fridlšs ¾r epter laghum wordhen, ligge tha j lagha geldom XL. mark til treskiptis, maalsegendenom, konungenom oc h¾radeno, ey warder the both hšgre; thy ath hwar ¾gher haua lagh oc ey slagh meth androm. Falder then som tilkomber, ligge han j twebšte LXXX markom, wtan then som fore sither hempnes som sagt ¾r, bšte tha XL mark til treskiptis, oc taki fulla script. ¤.1. Nw sighir annar forsaat wara giort oc annar ey, withi heredz nempd huat ther om sant ¾r. Ey maa forsaat heeta wtan then som fore siter reeser wapn ath hinom, eller gšr akomo som j edzšreno skils. [DB Vd 1] Hwar som swerd eller kniff dragher, sp¾nner armbšrst, eller annor wapn reeser ath androm otrengder oc onšdder, hugger, stinger eller skiuter ath honom, oc taker annan, hwat ther thimar draap eller saar aff, komi aldre waada eedh eller waada boot fore. ¤.1. Nw kan nokor aff liffs nšdh sik w¾ria wilia, eller wil faanga then man fridlšs ¾r, eller annan then meth laghum gripas maa, hugger eller skiuter ath honom eller them han w¾ria wilia, oc taker annan, thet maa waade reknas om han waadha eedh meth XII mannom fylla kan; tho bšr ey wtan eth hug eller skuth oppa een man til waada reknas. ¤.2. Dragher oc nokor kniff eller swerdh ath androm, eller reser skot oc wil scada gšra ¾n tho han ey giter, bšte thre mark til treskiptis. Skeer thet a kirkiow¾gh eller tings w¾g, bšte som skils j edzšreno. Liggen all tessen ¾rande til witne som n¾rwaaro oc herez nempd. [DB Vd 2] Nu kunno aff eno hugge j waada flere saar warda ther man dšdh aff liwter, thet sculu XII men aff sama herede meth witnom, om noker n¾r waaro, ranzaka, oc sw¾ria huar sins l¾stom hwat thet helder waade war eller ey; var thet waade, bššte XX marc ath waadha botom malsegendens ensak. Thenne edher scal a nesta lagtinge gangas ther epter, oc konungs l¾nsmanne oc malseghandenom lati then som draapet giorde meth twem bolfastom mannom fšrra tilsigia. Faa the tessen budh oc koma ey forfalla lšse, tha gange hin edh sin for heretzhšffdingia eller domara hans, oc legge genast fram eller forwisse malsegendenom XX marc, oc wari saklšs for konunge oc herade. ®r ey konungs l¾nsmanne oc malsegendenom swa til sagt, stande tha edher then qwar til nesta tings dagh epter thet malsegende oc l¾nsmanne ¾r laglica tilsagt, oc ganges tha hwat the helder n¾r ¾ru eller ey. Oc ¾ hwar man biuder sik til waada edh oc waada bot oc feldz at edenom, wari tha waade j wilia werkom. [DB Vd 3] Skiuter man ath osk¾likom diwrom, eller til maals meth bogha eller spiute, eller kastar sten, staang eller kniff eller annath hwat thet helzt ¾r thet scadi maa aff thima, warder menniskia fore oc faar dšdh aff, kan han waada eedh fylla meth XII mannom, bšte XX marc malsegandens eensak; feldz han at edenom, reknes tha for wilia oc ey for waada.