[Kristoffers Landslag, flockar direkt hŠmtade frŒn MELL] [Texten Šr inskannad efter C.J. Schlyters utgŒva (SSGL XII) utan varje hŠnsyn till handskriftsvarianter och utan sŠrskild utmŠrkning av Schlyters Šndringar i textutgŒvan i fšrhŒllande till huvudhandskriften (hs B 23a i SKB frŒn 1440-talet). Den Šr inskannad av Dietmar Gohlisch, Greifswald, och Šr korrekturlŠst tvŒ gŒnger (av Dietmar Gohlisch, Greifswald och Bo-A. Wendt, Lund). Texten har indelats efter innehŒllslig bakgrund av Bo-A. Wendt, Institutionen fšr nordiska sprŒk, Lund. Balkarnas innehŒllsfšrteckningar Šr hŠr utelŠmnade. KrL = MEL innehŒller de delar av KrL som Šr švertagna frŒn Magnus Erikssons landslag (MEL); tillŠgg om mindre Šn en hel mening Šr inne i texten omgivna av [], Šndringar om mindre Šn en hel mening Šr inne i texten omgivna med //. (InnehŒllsligt Šndrade eller tillagda avsnitt omfattande en mening eller mer (men ej omfattande en hel paragraf) har lyfts ut ur KrL=MEL-texten och efterlŠmnat utmŠrkning med [É].] [KgB 1 ¤1.] Thetta Riket hauir i sik VII biscops dšme oc XI laghmanz dšme meth landam¾rom thera. Fšrsta ¾r erchebiscops dšmit i vpsalom, som hauer j sik eth laghmanz dšme ofuer alt vpland. Annat ¾r linkšpungs biscops dšme, som hauer j sik tw laghmanz dšme, šstergštland oc šlandh. Tridia ¾r scara biscops dšme, som hauer i sik tw laghmanz dšme, w¾stergštland och w¾rmelandh. Fierda ¾r strengen¾s biscops dšme, som haffuer i sik tw laghmanzdšme, swdermanna land oc n¾rike. F¾mpta ¾r westeraars biscops dšme, som haffuer j sik eth laghmanz dšme, wesmanna landh oc dala. Sietta ¾r wexio biscops dšme, som hauer j sik tiiheredh laghmanz dšme. Siwnda ¾r aabo biscops dšme, som hauer j sik tw laghmanz dšme, norfinna oc swderfinna. [2] Yffuer alt swerike scal ey konungslik krona eller konnunger wara wtan een. Han ¾gher styra oc raadha borgom oc landom, vpsala šdhom, kronona gootz oc allom konungslikom [r¾th oc] ing¾ldom, eensak sina hawa, dwlga draap oc dana arff oc sakšris bruth siin offuer alt swerike, som lagh och r¾ttir ¾r; [tho swa, ath andelikit oc w¾rlzlikit frelse nyute siin preuilegia oc gambla friiheet]. ¤.1. Engte aff tessom fornempdom, som fšr ¾r sagt, maa konunger minzska for androm konunge; gšr thet nokor konunger, ¾ghe tha then konunger epter komber waaldh thet ater kalla och taka om han gither. ¤.2. Alle oc the som j rike hans byggia oc boa, ¾gha oc scula honom lydno halda, budh hans standa oc til tienisto wara, serlica a landa m¾rom land ath w¾ria, oc ey ytermere meth herf¾rd fara wtan godwilia thera fanghnom. [3] Nu ¾r till konungs riket swerike konunger w¾liande och ey ¾rffuande, ¾n the konungh misth haua, tessom lundom, ath fornempde lagmen, huar aff laghsagu sinne, sculu meth samtycke alla thera j lagsagu boande ¾ru, XII men taka, withra oc sn¾lla, oc meth them aa nempdom daghi timelica til mora tingh koma, konung at w¾lia. Fšrsta ršst ¾gher laghman aff vpland haua, oc the meth honom nempde ¾ra, han til konungh w¾lia; ther n¾st hwar laghman epter androm, sudermanna, šstgšta, šlandz, thiih¾retz wesgšta, werma, n¾rike, w¾smanna oc finlandz; the ¾gha han til krono oc konungs dšme w¾lia, landom raadha oc rike styra, lagh styrkia oc friidh halda; tha scal han dšmas till vpsala šde. ¤.1. Huilkin een aff jnrikis fšddom, oc helzt aff konunga synom ¾n the til ¾ra, af allom tessa laghmanna ršstom, eller aff fl¾stom laghmannom tilnempdom, warder til konungs takin, sculu fornempde lagmen han til konungh dšma. [4] Nu a sama dagh oc stadh ¾gher konunger allom jnrikis boandom tryggia eda sina [sw¾ria oc] gaanga. ¤.1. Fšrste articulus ¾r ath han scal ¾lsca gudh oc the helga kirkio, oc r¾th henna styrkia, oskaddom allom konungslikom r¾th, kronona oc alz swerigis almoga. ¤.2. Annar articulus ¾r ath han scal alla r¾thwiso oc sannind styrkia, ¾lsca oc gšma, oc alla wrangwiso oc osannindh oc allan or¾th nidher tryckia, baade meth r¾th oc konnungsliko w¾lde sino. ¤.3. Tridia ¾r ath han scal trygger oc troen wara allom almoga sinom, swa at han scal engen fatighan eller rikan forderfua a liiff eller limi, wtan han ¾r laghlica forwnnen oc /dšmder epter suerikis scrifnom laghom/; ey scal han oc nokraledis nokot gootz [fasth eller lšst] aff nokrom taka [eller affhenda lata], wtan epter laghum eller laghadomom. ¤.4. Fierde articulus ¾r ath han scal [meth sins raadz radhe j swerige] rike sino swerike styra oc raada meth jnfšddom swenskom mannom oc ey wtlendzkom, oc /at han ey wtfšddan man j raad hans j swerike taki, oc ey laty/ hwsom eller landom raada, ey wpsala šdom eller swa gamblo kronone godze, ath engen minnis eller aff sanne sagu weet huru thet fšrst wnder kronona kom. ¤.5. F¾mpte articulus ¾r ath konunger ¾gher gšma hws oc land meth aarlicom ingeldom thera oc landa m¾rom, oc w¾ria epter magt sinne, swa at engte aff tessom fornempdom minskes fore them konunge epter komber, thy ath han ¾gher wald thet meth r¾th ather taka; eller worde skšt konnungs dšme grefua dšme eller minna. ¤.6. Siette articulus ¾r ath konunger ¾gher liffua widh vpsala šdhe, krono gotz oc aarlika lagha wtskylder aff landom sinom, oc engen nyan twnga eller aleghn a land siit leggia, vtan meth swa forsk¾lom: fšrst ¾n wtlendzker h¾r, hedin eller cristen, wilia landh hans h¾ria, eller nokor jnl¾ndis s¾ter sik mote konunge, och konunger giter sik ey androm lundhom warth, eller barn siit son eller dotter giffta, eller konunger scall kronas eller erics gathu sina ridha, eller konunger torff widher hws sin eller vpsala šdhe byggia; j tolkom fallom tha scal biscoper och laghman aff laghsagu huarie, oc VI aff hofmannom oc VI aff almoganom, thet millan siin w¾gha, hwat hielp almogen scal oc maa drageligast gšra konunge sinom. ¤.7. Siwnde articulus ¾r at konunger scal kirkiom, kl¾rkom oc klostrum, riddarom oc swenom, oc huars thera hionom oc gotzom, alt gamalt frelse, /friheet oc preuilegia/ halda, oc swerikis lagh, the som almogen meth godwilia oc samtykkio widertakit hauer, halda oc styrkia oc w¾ria, swa ath engen olagh gange offuer r¾th lagh; serlica ath engen wtlendzsker r¾tter draghis jn i riket almoganom til /twnga, oc engen ny/ lagh gifuis almoganom wtan ja oc godwilia thera fangnom. Han scal oc almoga sin allan frida oc frelsa, serlica then spaka, som meth sp¾kt oc meth laghom wil liffua, swa for ostyrlicom oc wrangwisom jnlendzskom som for wtl¾ndzkom; serlica j aminnilse haua oc halda at styrkia kirkio friid, things fridh, qwinno friid oc heemfriidh. Alder fridher škis oc ofrider for gangs, epter thy som konunger ¾r [r¾twiiss] till. ¤.8. Nw ¾gher konunger eedh siin sw¾ria a book, oc helgodoma j handh sinne halda, oc swa sigia: swa bidher jach mik gudh hullan baade til liif oc siel, jomfrw sancta maria oc sancte eric konung, oc all helgon oc helga doma the jak ahalder, ath jak scall alla vptalda oc fornempda articulos styrkia oc halda, epter kunnist oc b¾zsta samwiti mino. Oc ¾gher konnunger, meth vphaldne hand sinne, gudhi oc almoga sinom a tryggia tro loffua eedh sin halda wiidh allan almogan sin, wngan oc gamblan, ofšddan som fšddan, widh ok¾ran som k¾ran, wiidh fraawarande som n¾rwarande, oc konungs eedh hšrdo, oc i engo bryta, wtan helder škia meth allo godho, oc serlica meth konungslikom kerleek sinom. Gudz kerleker see meth konunge waarom oc allom almoga hans. ¤.9. Tha han ¾r swa aff laghmannom oc landzmannom walder oc til konungs dšmdher, oc hauir edha sina gaangit, som fšr ¾r sagt, tha ¾r han laghliker konunger offuer alt swerike. Sidhan maa han l¾n /la¾na/, rike sino styra, oc allo thy som fšr ¾r sagt; ther til j rike sino aff gudhi hšgsta dom haua ofuer alla [werlzlica] domara, oc swa almogans keromaal epter laghum eller epter wthletta fulla sannindh hšra, huat han helder will. [5] Nu ¾gher laghman j vplandom, oc hwar aff laghsagu sinne, oc alder almogen meth them n¾rwarande tha konunger taks, tessa edha ganga. ¤.1. Fšrste articulus ¾r ath alder almogen j swerike boande scal han fore konung haua, waald hans oc allan konungslikan r¾th styrkia. ¤.2. Annar ¾r ath wii sculom honom r¾tta lydno halda, oc budh hans fulkompna, j allo thy som oss swarlikit ¾r baade for gudhi oc mannom, honom at biuda oc oss ath gšra, allom r¾t haldnom, hans oc waarom. ¤.3. Tridhi ¾r ath wi sculom honom trone oc hulle tienista men wara, serlica meth herferdh til landam¾ris, rike oc landh meth honom w¾ria. ¤.4. Fierde articulus ¾r ath almogen, som aff alder hauir warit oc ¾n ¾r skatskylloger, ¾gher oc scal alla aarlica lagha wtskylder sina konunge sinom gifua oc wtgšra meth godwilia wtan alla trytzsko, hona flytia oc fšra epter konungs wilia oc sielfra thera r¾th. ¤.5. Sidan scal laghmadher oc almoge alla edha thera sweria a book oc helgadoma; tha ¾gher laghmader hand sina vphalda, bidhiandis sik oc allom almoganom swa gudh hullan baade til liiff oc siel, jomfrw sancta maria, sancte eric konung oc al helgon oc helgadoma the han ahalder, ath the scula alla vptalda oc fornempda articulos widh konung sin halda oc styrkia epter b¾zsta kunnist oc samwiti thera, oc meth vphaldnom handom gudhi oc konunge sinom a tryggia tro lofua eedh thera halda; oc meth tessom edom oc troloffuan, som laghman oc almoghen hauir lofuat oc sworit konunge sinom, bindz bade wnger oc gamal, ofšdder som fšdder, ok¾r som k¾r, fraawarande som n¾rwarande, som edha sworo oc troo loffuado. [6] Nu ¾gher konnunger erics gatu sina ridha, oc landzmen ¾gha honom fšlgia oc giisla s¾tia, the han feloger oc siker ¾r a, oc eda sw¾ria tessa, som fšr ¾ru sagde; oc ¾gher konunger j lande oc laghsaghu hwarie lofua oc jetta ath han scal them alla eda sina halda, som han swor /wiidh mora steen/ tha han fšrst til konungs toks; oc ¾gher almogen konunge lofua thet sama haalda, som the j vpsalom sworo. ¤.1. Nu ¾gher han r¾tsyles om land ridha; tha ¾gha the j vplanda laghsagu boanda ¾ru fšlgia honom offuer laghsagu thera til strengen¾s; ther ¾gha sudermen wider taka, oc honom meth grudh oc giislom sinom mštha, oc fšlgia honom till swiin twna; ther sculu šsgšta mšta honom meth giislom sinom, oc fšlgia honom gynom landh siit oc til midhian scog a holawiid; ther scula smalenningia honom mšta, oc fšlgia honom til jwnab¾k; ther ¾gha honom wesgšta mšta meth grudom oc giislom, oc fšlgia honom til romundaboda; ther ¾gha honom n¾rike mšta, oc fšlgia honom gynom land siit jntil vphuga bro; ther scula honom w¾smen mšta meth grudh och friidh, oc fšlgia honom til šstens broo; ther scula honom vplenninga mšta, oc fšlgia honom til vpsala. ¤.2. [É] Tha ¾r then konunger til landz oc rikis laghlica komen, oc erics gathu sina ridith hauer, walder som lagh sigia, oc meth edom och meth ordom, landom oc landzmannom sinom giort alt thet han them och the honom ¾gha gšra. [7] Nu tha konunger wil, tha scal han j vpsalom wigias oc kronas, eller annar stadz j rike sino, epter wilia oc fallom sinom; tha aff erchebiscope helzt for w¾rdogheet sculd beggia thera. [8] Nu tha konunger walder ¾r, tha ¾gher han raadh siit taka oc w¾lia, fšrst erchebiscop oc swa lydbiscopa, swa marga aff them som honom fallit ¾r, aff them som i hans rike boa, oc adhra klerka som honom ¾ra nytte. ¤.1. Tolff ¾gha j konungs raade wara aff riddarom oc swenom, oc ey flere; the fornempde [biscopa, clerka, riddara oc swena] ¾gha konunge eedh sin sw¾ria. Fšrst sculu the sw¾ria a gudh oc helgadoma som the ahalda, ath the scula konunge raada thet som the wita for gudhi honom oc lande hans nyttogt oc gagnligth wara, thet ey lata fore wild sculd, frends¾mio, maaghs¾mio eller wenscap. Annat ath the scula han styrkia til rikesens r¾th meth alle thera magt, ath han moghe alla the edha, som han hauer rikeno sworith oc almogen honom, w¾l ath halda; och thet sama sculu the sielffua sik j¾tta ath halda. Tridia ¾r ath the scula alt thet lšnlikit halda som konunger wil lšnlikit haua, oc huargen vppenbara ther honom eller hans rike maa skadi aff koma. [10] Nu wil konunger a gipto ganga, oc hustru sinne morgongaafuo gifua, then morgongafua ¾gher gifuas meth samtykke oc raade bade biscopa, riddara oc swena, the i hans raadhe ¾ro, oc ey androm lundom, huru mykin hon scal wara. ¤.1. Ey ¾gher konunger hus eller f¾ste gifua, wtan gifui aff landom oc gaardom. Ey ¾gher the morgongaffua lenger standa ¾n i henna liifs dagha; epter henna daga ¾gher hon wnder kronona ganga. ¤.2. ®r thet swa, ath drotning wil a gipto ganga, eller wtlendis fara oc ey i rikeno blifua meth sinne s¾tu, tha ¾gher then konunger som rikit hauir, henne lšsn giwa epter sins radz samtycke, huru mykit thet wara scall. Hafui engen wald the morgongafuo aff henne taka m¾dhen hon ogipt ¾r oc j landeno blifuer, wtan thet findz meth oppinbaarom gerningom oc fullom sk¾lom, at hon s¾ter sik moth rikeno j thy som rikeno maa koma til scada; tha hauer hon forgiort morgongafuo sina oc lšsn meth, oc ey ellers. [11] Tessom lundom ¾gha frelsis men sinom konunge tiena. Huilken man fr¾lst wil haua siit godz, hwat han ¾r helder riddar eller sween, engom wndan taknom, han scal haua swa godhan h¾st, ath han see w¾l w¾rder XL marker swensca penninga, b¾tre och ey w¾rre, oc ther til ful wapn badhe a likama oc a beenom, eengho wndan takno thy som een godher man maa sik meth w¾ria. ¤.1. Huart aar, attanda dagh epter sancte peders dagh, scal wapnasyn haffuas i vpsalom aff allo vpsala biscops dšme, j westeraars aff westeraars biscops dšme, j str¾ngen¾s af sudermanna lande, j šrabro aff nerike, j linkšpunge aff šstergštlandhe, kind, tiust, widboo, ydre, twetha, wiist, gr¾nna, wisings šš, j calmarnom aff calmarna fšgeti oc šlande, j rydaholm aff tiihered, j falkenberg af baadom hallandom, norra ok sudhra, j scarom aff westergštlande oc dall, j tingwallom aff wermelande, j aabo aff allo finlande. ¤.2. Kan thet swa wara, ath nokor aff bondom wil frelsis man warda, tha scal han sik redha jnnan thenne daghen meth h¾st oc wapnom, swa ath the som wapnsynena sculu scoda a konungs wegna, skudi bade mandoom oc fregdh hans, h¾st oc wapn, oc ¾n han formaa thet frelse vppehalda meth godz. ¤. 3. Alle sculu fr¾lsis men til wapnsyn koma, oc hwar man, swa riddare som sween, sin wapn a [draghin] haua, oc sieluer a sino šrse sitia, /reeder/ bade meth hest oc wapnom som fšr ¾r sagt. [12] Uapna syn scula scoda a konungs wegna, j huariom fornempda stadh oc thima, the men som konungen [meth raadhgifuarom sinom] ther til s¾th hauer. [É] The scula scoda at all the stycke haldas, som fšr ¾ra sagd; thet scula the oc scoda oc gšra som the wilia haua wenscap aff konunge sinom, oc thera heder widerwaaga, oc engom manne st¾dia, hšghom eller laaghom, at the sik androm lundom haui ¾n sagt ¾r, wtan helder b¾tre ¾n w¾rre baade h¾st oc wapn. [13] Nu ¾n fr¾lsis man gamal ¾r oc ofšr, swa at han formaa ey sieluer tienist vppe halda, tha scal han koma til wapnsynena fore them hona scoda a konungs wegna, meth h¾st oc wapnom allom them ther til hšra, oc thee siin fal, oc hawi een man meth sik som for han scal tiena; tha sculu the som wapnsynena forestanda, scoda hans fall, oc ¾n mannin, som fore han scal tiena, ¾r nytter til konnungs tienist eller ey. Kan och then mannen wider han skilias, som fore han tienar, tha taki annan j hans stadh meth sama sk¾lom. ¤.1. Kan thet oc swa wara, ath nokor tienisto man aff alder eller krankdom ¾r ey sieluer fšr, oc hauer han son een eller flere som tiena androm mannom, oc ¾ra ey daglica hema n¾sta fadernom, tha maa fadhren nyuta thera tienist ¾n oskipt ¾r thera mellen, oc ey ellas; tho scal een thera a wapnsynena koma een tima hwart aar a fadersins wegna, som fšr ¾r sakth. [14] Nu kan thet swa wara, ath nokor frelsis man wil wndan frelse ganga, tha maa han thet ey gšra wtan tha wapnsynen haffs; tha sculu the som wapnasynena skoda a konungs wegna, wita hans forfal oc meth hwat sk¾lom han wil widher fr¾lsit skilias, oc fari ey aff wtan orloff thera. [15] ®ra flere frelsis men ¾n een oskilde ath, fader och son eller maagher som hans dotter ¾gher, tha maa een aff them, then ther ¾r b¾zt fallen til, tienist vppe halda meth h¾st oc wapn som fšr ¾r sagt, oc fr¾lsa them alla som saman ¾ru om disk oc dwk. Swa braat the skilias ath, tha mogha the ey sidan saman koma til thes ath the l¾nger wnder eno frelse wari, wtan tiene huar fore sik som widerskilias. [16]Ê®r thet swa, ath nokor dyrfuis til sik lšna wndan kronone tienist tha hon abiudz til rikesens w¾rn, eller aff wapnasyn, wthan san forfal, som ¾ra tessin oc engen annor, antiggia ath han wtrikis ¾r tha hon abiudz, eller i sottas¾ngh, oc thetta meth godom mannom pršfuis ath swa ¾r; hwar som sina wrsakan gither ey swa giort som nw ¾r sagt, han ¾gher mista fr¾lse siit som han hauer hafft, oc thet aldre aterfaa, wtan han nywte serdelis konungs nadh, oc bšte ther til XL marker. [17] Rymer nokor wndan konungs baner then tima man til fienda drager, eller fraan konungs ¾mbetzmanne, eller i resom som konunger eller hans ¾mbetzman wthsender; hwar som swa gšr, hafui forgiort liif oc gootz, wtan han fae aff konungs naadhom ath han moghi liff siit lšsa. Rymer han swa, ath han ey faangen warder [aff howdzmanne konungs], fae aldre sin friidh aater, wtan han nyute s¾rdelis konungs nadhom. ¤.1. Gifwer konungs man nokrom tessa sculd ath han swa gšr, oc hin nekar, ligge thet til XII manna nempd aff resone, oc raade halfua nempd hwar thera. [18] Uarder nokor man fanghin j krononna tienist, tha ¾gher konunger han lšsa, oc hest oc wapn honom athergelda, oc hans scada honom lšsan gšra. ¤.1. Kan thet swa wara, ath nokors frelsis manz šrs forderfuas jnnan thet han wt drager j rikesins tienist och han ather komber j siit heem, tha ¾gher konunger then h¾st atergelda; tho ¾gher then hester wp anwaardas, ¾n han lifuer, konungs marskalke, eller witi thet meth sk¾lum ath han swa godan h¾st miste. Dššr han andra kost ¾n nw ¾r sakt, tha kšpe annan j hans stadh til rikesens tienisth. [20] ®r thet swa ath frelsis manz šrs dšr jnnan thet wapnsynen haldz, oc findz thet meth lifuandis witnom oc fullom sk¾lom, som thet haua seet oc n¾rwarith, ath thet šrs doo, tha ¾gha the honom VIII wikna dagh gifua eller leggia swa godan hest kšpa som fšr ¾r sagt; oc vppa then dagen honom ¾r tha gifuen, komme for the sama nempda men, ok wari tha saklšs for konunge ¾n swa gšrs; tho ¾gher han sin wapn ath tee tha wapnasynen haffs, om han wil siit frelse nywta. [21] Hafuer riddare eller sween son epter sik, een eller flere, han scal siit gotz fr¾lzt haua ther til ath han XV aara ¾r; sidan scal han eller annar a hans wegna i rikesins tienist oc thiena fore siit godz, eller gšra skat oc skuld som bonde ¾n han ey tienist forma vppe halda. ¤.1. Hauer riddare eller swen dotter epter sik, tha ¾gher hon sama frelse nyuta. [22] Them ¾nkiom som hwsbšnder aatto som fr¾lst tiento j thera dagha, oc thera barn som ey ¾ra til lagha aara kommen, ¾gher frelse wnnas oskaddom allom almogans r¾t, meth swa sk¾l, ath ¾ m¾dhen hon ¾nkia sither, tha scal hon fr¾ls wara oc lidogh for alle tienist, alth til then dagh hon a annor giptemaal gaanger. Faar hon frelsis man, tha frelsar han henna gootz meth sino; faar hon bonda, gyri skath oc sculd som bonde. ¤.1. ®r thet swa, ath ¾nkia eller jomfrw gšr lšnska l¾ge, haui forgiorth thetta frelse som nw ¾r sagth. [23] ®Rchebiscoper maa ridha ower land til konungh meth XL hestom, lydbiscoper meth XXX hestom oc ey meer, konungs ¾mbetzman meth XXX hesta oc ey meer, riddara oc swena j konungs raadh meth XII hestom oc ey meer, riddara wtan konungs raadh meth VIII hestom oc ey meer, swena riddara widerlika meth VI hestom oc ey meer, minne men for sik meth threem hestom oc ey meer, wtan thet see j h¾rf¾rd; tessom lundom ¾gha alle til konungs rida. Huar som /meth flere ridher/, bšte XL marker, oc thet wari konungs ensak. [28] Huar som taker meth waldzw¾rkom aff them j handom hauer, hus, jordh, scogh, watn eller watuuerka, eller meth nokra handa ath gerdh onyth gšr for honom, oc wil sik eghna, gelde ather scadan oc a XL marc til treskiptis. [É] [29] Hwar som gifuer malseghende R¾t fraan sik, hawi forgiort sin eghen R¾t widher then saka, oc them som malsegande R¾th tigger, swaris hwatzske meth laghom eller penningom. [30] Nu ¾n frelsis man eller kona gšr [jorda] skipte eller kšp meth them som a skatskyldogom iordom boande ¾ro, meth them sk¾lom, at hwart thera scal siit ¾gha, dragande swikelica jn til sin konungs jng¾ld; huar som toligt gšr, han ¾r fulder konungs tiufuer, huar epter thy som thet ¾r w¾rt til. Huilken meth tholigo oppenbarlica warder meth fullom sk¾lom oc laghum til wnnen, stande tiufs R¾t, oc then skatskylloge gelde ather konunge alla aarlica wtskylder aff aare hwario som lagh sighia, oc bšte XL mark til konungs eensak. [31] Hwar som gerning gšr a then, som konunger i sin frid hauer takit meth sino vpno breffue, warder han faangen oc meth fullom sk¾lom oc witnom laglica tilwnnen, han hauer forgiort badhe liiff oc lšsšra, oc taki R¾tter ¾rfuinge jordh hans; aff them lšsšrom taki malsegande tridiung oc konunger twaluti [eller then som hauer konungs dom]. [É] [32] Huilken som bryter doom, then konunger, eller then som hauer konungs doom, gifuit hauir meth dombrefue sino, bšte XL mark konungs ensak. ¤.1. Tessa XL mark, [oc thet han warder sakf¾lter fore], sculu wtm¾tas meth XII mannom aff them som brutliken ¾r, fšrst aff lšsšrom hans; Rekkia ey the til, tha m¾tas hws; Rekkia ey hws, tha m¾tis jordh, tho swa ath byrda men oc skylde men hans hawin makt the iord aterlšsa jnnan nath oc aar som hon staar. Kan ey att Rekkia badhe fore konunge, malsegande oc herade, tha briste for allom swa aff mark som mark, wtan i geldom, tha m¾tis fšrst malsegandenom sin fulle r¾tter, och sidan fulder konungs r¾tter. Och ¾gher konungs n¾mpd for erfuode oc kost thera tridiungh aff allom dombrwtom konungs haffua. [33] Nu komber nokor for konung, som breff hauir a annan om g¾ldh, tha ¾gher konunger them som ak¾randen ¾r, ¾n han ¾r ey til swars som k¾ris til, een man eller twa s¾tia j thy landzscapeno som han boor som k¾ris till, oc fore enom eller tweem scal then som ak¾ris ak¾randenom R¾th gšra a then dagh som konungen fore l¾gger meth sino brefue; eller scal han lata mšta siit quitto breff, oc wita sik honom haua guldit epter landz laghum. [34] Huar som b¾rsar j konungs parkom, hwar thet helzt ¾r, hafui forgiort hestom oc armbšrstom sinom, oc XL mark meth; ligge thet til heredz nempd, om han ey warder widher f¾rska gerning takin, oc wari thet konungs ensak. [É] [35] Nu kan nokot brytas mot konunge aff thy som j konungs balkenom staar, tha ¾gha wara XII men tilskipade j hwarie laghsaghu, samtykte oc walde oc til nempde aff konunge och landzmannom; the scula alla akt oc wilia haua vp ath leetha oc oppenbaara, hwar i sino landzscapi, som them warder skipat R¾th offuer see, alla them som almogan ofrida moth tessom R¾th; och scula thenne edh sw¾ria a gudh oc helga doma oc thera jorderikis hedher, oc sigia swa: wy bidiom oss swa gudh hielpa oc the helgadoma wy ahaldom, ath wy sculum engen then sakan gšra som saklšs ¾r, engen oc then saklšsan gšra som saker ¾r, epter thy samwiti och sk¾lom som gudh hauer oss l¾nt, oc thet ey lata fore fr¾ns¾mio sculdh, maags¾mio, R¾dde, weenscap eller nokra wild; oc bindom wy oss sielua alla fornempda articulos, oc the som ¾n fšlgia j tessom balk, obrytelica halda scula wnder sama fornempdan R¾th; swa hielpe oss gudh oc helgo doma som wij ahaldom. ¤.1. Hwem tesse tolff eller VII aff them fella [fore konunge sielfuom, eller for them hans dom hauir a R¾ffst eller landztingom, som j things maalom skils], the scula wara felde ath mistha handh, hals, liff oc gootz eller penninga, konungenom, malsegandenom oc heradeno, epter thy bruten ¾ro till; hwem the oc w¾ria, wari warde; [É] [36] Alla waldz gerninga ¾gher man k¾ra, epter thet honom ¾r or¾tter gšr, oppa n¾stom helgom dagh fore soknamannom oc naagrannom, eller a fšrsta thinge landz eller heredz ther han boor j, eller i nesta sex wikum for konunge sieluom eller them hans dom haua, epter thet gerningen war giord; huar som ey swa k¾rer, tha ¾r hans k¾ra om waaldit dšdh oc ogild; [É] Oc then som ak¾ris, komme feloger til swars fore them XII oc fraan them, oc haui XIIII natta dagh; wil han ey [jnnan thet] til swars koma, fellis tha epter brutom sinom, oc gange R¾tter ofuer han epter thy han hauer hrutit. ¤.1. Nu ¾n then som saken gifs, r¾dis nokon aff them tolff wr¾tta wild haua mot sik, antiggia for skyldscap, maags¾mio, weenscap, feygd, awnd eller owilia, oc gither thet m¾rkelica pršfuat oc fulkompnat jn till eens, tueggia eller triggia, tha ¾gher man them aff s¾tia, oc ey flere, oc adra swa manga j thera stadh s¾thia j thy sinne oc ey lenger. [GB 1] Uil man sik konu bidia, tha scal han giptomann oc skyldasta fr¾nder henna at hitta, och bšn sina bšria. ¤.1. Fader see giptoman dotter sinne; ¾r ey han til, tha ¾r ¾lzste sambroder henna; ¾r ey han til, tha ¾r halffbroder henna aa f¾dernet; ¾r ey han til, tha ¾r halffbroder henna a mšdernet; ¾r ey han til, tha ¾r faders fader; ¾r ey han til, tha ¾r moder ffadher; ¾r ey han til, tha ¾r faderbroder; ¾r ey han til, tha ¾r moderbroder; ¾r ey han til, tha ¾r then som skyllaster ¾r a f¾derne eller mšderne; ¾ra the bade jamskylde, tha ¾r then som a f¾derne ¾r oc ey a mšderne, man oc ey kona, och tho meth moders raade ¾n hon liffuer. [2] Nu ¾n man wil konu festa, tha scal giptoman henna n¾r wara oc fyra witne, tw aa manz wegna oc tw a qwinno wegna, oc tha ¾r laglica f¾st. ¤.1. F¾ster nokor man eller gipter annar ¾n r¾tter maalsman som fšr ¾r sagt, tha bšte XL marker konungenom, malsegendenom oc h¾radeno, eller witi loff af r¾ttom gipta manne meth XII bolfasta manna ede, eller dyli meth sama mannom ath han thet ey giorde. ¤.2. Huilken man som f¾ster twem mannom ena konw, bšte XL marc, oc then som hona sidermera tigger, bšte III marc biscope, eller dyli meth VI manna ede ath han ey wiste ath hon fšr f¾st war; [É] ¤.3. Nu sidan hon laghlica f¾st ¾r, tha scal soknaprester ther som hon boor, lysa thre sšnne dagha fore giptomaal, oc sidan ma han hona saklšst wigia. [É] Affla the barn j f¾stom saman, tha ¾ro the barn adelkonu barn. ¤.4. Afflar man barn j lšnska l¾ge, oc taker sidan the konu til laghgipta hustru, tha taker thet barn arff som adelkonu barn, thy ath tha han b¾trade konona, tha b¾trade han oc barnit. ¤.5. Nu skil biscoper festning ath, tha bšte thet thera biscope III marker som skilnade walder, oc haui forgiort fšrninga sina; walda the thet baaden, haui forgiort halua fšrningh hwart thera, oc bšthen baadhen biscope III marker. [3] Huilken mš man takir mot faders wilia eller modhers, hwat hon taker han til laghgifftan man eller lšnska l¾ghi, haui forgiort f¾derne oc mšderne oc engo andro arfue. Vil fader och modher forlata henne sak sina, tha taki oc fullan arfua lutt. Nu delis ther om, hwat henne war thet forlateth eller ey, tha sculu thet XII men witha. [4] Nu hauir man konw f¾sth och wil hionalagh byggia, tha scal han giptomanne til sigia VI wikur fore then dagh han wil bršllop gšra. Sšns hon honom forfalla lšss, tha h¾te widher XL marker then thet gšr, och fulle honom ather kosten epter thy som gode men han m¾ta, twe a hwars thera wegna. Thet ¾r lagha forfall, ath hon siwk ¾r, eller nokor the qwal j kommen, ath the mogha ey hiona lagh byggia meth gudz orlof oc kirkione r¾th. ¤.1. Kan hon honom ¾n synias, tha fari til tings oc taki dom til ath sampna frendom sinom, oc taki wth festekonw sina, oc domaren nempne fyra men a tinge, som honom fšlgia sculu, oc witna thet ther gšrs; wilia the honom ey fšlgia, tha bšte huar thera III marker til treskiptis. Kan han hona ey faa wtan dšr brytes, wari saklšst; komber oc nokor skilnader them j mellan, aff thy ath han wil hona wth taka, oc komber ther saar eller draap i, wari thet alt ogilt som the faa som hona werna wilia; warda the antigge dr¾pne eller saare som hona haua wilia, wari thet alt twegilt som them gšrs; oc hete sidan the kona laghtakin och ey raan takin. [5] Nu bedis brudgumme gipta maal, tha scal honom gipto man f¾ste konu hans gipta oc i hender s¾tia meth tessom ordom: jak gipter tik mina dotter till heders oc hustru, til halua s¾ng, til laas oc nykla, oc til hwan tridia penning som j ¾ghen oc ¾gha faan j lšsšrom, oc til allan then r¾th som wplendzk lagh ¾ra, och then helge eric gaff, j nampn faders, sons oc thens helgha anda. ¤.1. J laghom waarom giptes ey bonde j adel jordh eller hws eller adel watn w¾rka hustru sinna, ey och hon i hans, wtan i alla andra lšsšra. ¤.2. R¾ner man feste konu manz laghlica festa, han hauer brutit edzšrit; tha scal boo hans skiptas, taki een luth feste man, annan konunger oc tridia h¾rede, oc komme aldre j fridh fšr ¾n f¾ste man henna bider for honom, eller arffua henna ¾n festeman henna dšder ¾r. [6] Nu hafuer brudgumme brudh sina faangit och wil hona heemfšra; kan hon dš fšr ¾n hon komber heem til hans, tha scal henna liik ather til faders eller arfuingia fšras, oc alt thet meth henne war gifuit aff faders garde eller frenda, oc brudgumme taki ather fšrninga sina som han fšrde henne. Dšr oc brudgumme, wari lagh samw, wtan brudh haui fšrning sina. ¤.1. Nu ¾r brudh heem komen heel oc helbrigda, tha scal hon j s¾ng gaanga meth bonda sinom; tha the haua nath saman lighat, tha ¾r han henna r¾tter maalsman, oc ¾gher sškia oc swara fore hona; tha scal henne morgongawa gifuas. [7] Ey maa brudgumme flere fšrninga fšra brudh sinne ¾n een gaangara, sadel, beetzl, ¾rmakapo oc hetto; engen maa oc han til mera twinga. ¤.1. Fader brudinne eller henna gipto man eller henna n¾ste, the mogo ey henne flere par kl¾de ny giwa ¾n fiwgur, wtan swa mang hon fšrra hafde, thšn moga henne saklšst wnnas. Annan kleenodh mogha the henne giffua epter maght oc wilia sinom. Aatta mogho the wara a baada sidhor som brullšps cl¾de scula b¾ra, oc nionde brudgummen, oc enge flere. ¤.2. Vil brudh siin kl¾de giwa, tha scal hon them clostrom eller kirkiom gifua, oc ey leekarom. [8] Engen man som kost scal halda, antigge brullop, kirkiogangs šl, wth f¾rdha šl tha liik scal iordas, erfue eller presta šll, maa flere g¾ste biuda ¾n h¾r nempnis: fšrst een biscop oc the kanoka honom fšlgia, twa andra kanoca, VIII riddara, XL a wapn, XX bšnder, X kirkio herra. ¤.1. Komber nokor wbudin til nokra tessa fornempda hšgtider, ¾r thet riddare j konungs raadh, bšte XL marc, riddare wtan konungs raadh XXX marc, riddara widerlike XX marc, a wapn eller prester VI marker, bonde eller leego drenger III marker. Orkar ey leego dr¾nger bšta, tha bšte then krop som ey ¾gher koo; han scal erfuoda aar for mark huaria, fšrst fore malsegende, sidan for konunge. ¤.2. Ey mogha biscopa, riddara eller swena, eller nokre aff fornempdom swa bodhne, rida meth flerom hestom ¾n sagt ¾r j konungs balkenom. ¤. 3. Engen maa oc sendha leekara fraan sik oc til annars effter lšnom. ¤.4. J ¾rffuom eller wthf¾rdom scal engen offuer fara thet nw ¾r sagth; tho maa han flerom pr¾stom biuda ¾n tio, oc fatigth folk huar epter thy som han wil oc formaa, oc ey j androm hšghtidom. ¤.5. H¾r scal konungs l¾nsman athwakta, oc tessa bruta penninga wp taka oc skipta them; ther giffs engte vp aff, ey a konungs wegna oc ey a thes som kosten halder. L¾nsman maa lofflica obudhin koma tolkit maal wtleta. Then som bryter j nokrom tessom sakom, tha scal l¾nsman nempna XII bolfasta men aff thy herade som han boor wti, ath m¾ta the brutha penninga wth aff lšsšrom hans som bryter, som annor konungs doom brut. ¤.6. Biuder han flerom gestom ¾n skipat ¾r, bšte konunge XL mark; ther giffs engte wp aff. ¤.7. Giffs nokrom skuld ath han obudhin kom, oc ¾ra thry withne til, bšte som sagt ¾r; warder han ey til wnnen, wari saklšs. [9] Nu sidhan bonde oc hustru gifft ¾ro oc the haua nath saman lighat, tha ¾r han henna r¾tter maalsman, oc ¾gher sškia oc swara for hona; tha scal han henne morgongaffuor gifua. [10] Rjddare giffui sinne hustru til morgongaafuo XL marker lšduga swensca wiikt och ey meer; swena gifue tiwgo mark lšduga swenscha wiikt och ey meer; almenliga fr¾lsis men gifui tio marc lšdugha; bonde bolfaster man giffui III marker swensca penninga; lšsker man I mark [penninga]. ¤.1. Morghongaaffua maa gifuas hwat man wil helder j iord eller lšsšrom, meth swa sk¾l: affla the barn mellan sik, tha see the morgongaffwa barnomen for mšderne och ey for f¾derne; koma ey barn thera j mellan, tha haui thet thera morgongaaffuo som lenger lifuer, oc haui huargens thera arfua thet wald ath qw¾lia. ¤.2. Huilken som mera gifuer ¾n nw ¾r sagt, tha haui thet enga makth, wtan dšmis aather arfuomen [epter hans dšdh], oc meth XL mark konungs eensak. ¤.3. Tolff men sculu widh morgongafuo fasta wara, oc tr¾ttande then som fore skil. Morgongaafua maa ey gifuas wtan a r¾ttom hinder dagh. [11] Nu kan kona hoor gšra, oc warder laglica tilwnnen, tha hauer hon forgiort morgongafuo sinne och alt thet hon war giffuen oc gipt til, [thet taki bonden]. [12] Gjpter man son sin eller dotter, oc gifuer heemfylgd meth, jordh eller lšsšra, haui thet m¾dhen han lifuer som honom thet gaff; tha han ¾r dšdher, b¾ri ather til skiptis meth swornom edhe meth them som ther ¾ro arffua til. Gifuer ¾nkia fylgd meth barnom sinom, wari lagh samw. [13] Dela men om heemfylgdh, then som hona wtgaff och then som hona thag, /han siger ath/ hon ¾r jnne meth giptomanne, tha hauer hiin witzordh wth gifua swa mykit som han wil meth XII manna ede, oc segia: thetta gaff iak tik oc mera ey, oc thet hauer thu faangit. [14] Nu hauir han faangit som taa, oc klandas thet fore honom, oc kallas ey gifuit wara, tha hafuer han witzordh meth XII manna ede ath thetta war honom m¾lth a festninga stempno oc gifuit a gipto qw¾lde; twe aff them XII ¾gha witne b¾ra oc ather j ede standa. [15] Nu boor kona meth bonda sinom, oc afla barn saman, och dšr bonde; tha hauer moder witzordh ath see fore barna gotze meth n¾sta fr¾nda raade, ¾ m¾dhen hoon ogipt ¾r. [16] Ganger kona a adhra gipto, oc henna barna f¾dherne ¾r jnne meth henne, barna f¾derne scal tha wndan skiptas; tha scal hon fšrst aff oskipto taka seng sina the b¾zsta, meth allo thy ther tilhšre, bolster, linlakan, hofdabolster oc aakl¾de, kirkio kl¾de sin the b¾zsto, st¾nizo, kiortil, mantol och howd dwka; oc sidan skipte j thry, barnomen twaluti oc hustrune tridiung aff lšsšrom; hafui engen waald ath giptas j barna f¾derne fšr ¾n thet ¾r wndan skipt, [wtan han h¾tte wider III marker]. [17] Giptes kona j karls boo, ¾ru ther barn fore, tha scal wndan skiptas thera mšderne, [widh booth som fšr ¾r sagd]; tha taker bonde s¾ng som fšr ¾r sagt, hest sin then b¾zsta, sadwl oc wapn siin, oc cl¾de the honom ¾ro skipad oc skurin; sidan skipte j thre luti, taki bonde twaluti oc barn hans tridiungh. Kan bonde eller husfru a flere giptor ganga, wari lagh samw. [18] Kan ey barna gootz wara wndanskipt som fšr ¾r sagt, ¾ro flere giptor jnne meth bondanom ¾n een, hwat the ¾ra twa eller flere, ¾ghen alle halfft wider bondan; oc swa gild wari een gipta som annor, oc taki slikt gipta som gipta, oc wari hwar thera gildh til sina morgongaafuo a bondans lutt meth fullom witnom, epter thy som hon war gifuen a r¾ttom hinderdagh, ¾n swa ath rekker. Rekker ey allom swa fullelica ath som gifuit war, taki tha alle jampt swa een som annar, ¾n morgongaafua war gifuin j lšsšrom; war hon gifuen j iordh, tha haui hwar thet som honom gifuit war [epther sylfuers eller penninga tali som fšr sagt ¾r, oc ey meer, supra X capitulo]. ¤.1. ®ra flere giptor jnne meth hustrune ¾n een, hwat the ¾ro twa eller flere, tha ¾gher ¾ hon tridiung wiidh alla them; taki oc ther swa gipta som gipta som fšr ¾r sagt. [19] Nu maa ey bonde hustru sinna jordh bort skipta, huat the barn saman haua eller ey, wtan meth hustruna goduilia oc arfua henna, oc skipte tha til b¾tre oc ey til w¾rre. [20] Nu ¾ra fader oc modher dšd, hwar tha scal barna malsman wara; raade then skyldaster ¾r, som fšr ¾r sagt om gipta maal, fore barnom oc thera godz; och tho ¾ hwar barnagotz hauir handa mellen, wtan fadher eller modher, han ¾gher hwarth aar rekinscap gšra fore nestom fr¾ndomen [widher hans III mark]. [21]ÊNu ¾r then lithit witande, offgamal, wanfšr eller barnana widerdelo man, som for barna gotze scal see, tha sculu frender thera til tings fara oc doma taka; hittis ther sant om, tha ¾gher then fore raada som giter oc kan oc w¾l wil aff fr¾ndom ther n¾st skyldastom; [É] [22] Dšr bonde oc ¾ra ey barn epter, komber then til gaardz som arfue wil skipta oc raada, swara tha hustrun som fore sither: jach ¾r meth barne oc byrde mins bonda, tha ¾gher thet gotz synas och j iampnada hender s¾tias, oc tho radhe hustru sinne fšdho, tha scal hon sex maanada dagh haua; synes tha a henne ath hon hafuande ¾r, tha scula ¾n h¾nne fyre maanada leggias; fšdes thet barn jnnan X maanada oc faar thet cristendom, tha taker thet arff; fšdes thet sidhan, tha maa thet ey arff taka; gelde sidhan hustrun aather thet hon forgiort hauer aff thy godzeno. ¤.1. Nu sigher hon sik meth barne haua warit oc thet forfors, tha ¾gher hon thet wita meth tueggia quinno witne oc XII manna edhe; f¾ldz hon ath ede, g¾lde ather kosten; gither hon edin gangit, wari saklšs fore kostenom, oc ¾ tha skild wiidh arffuit. [23] Nu kan fadir oc modhir bryllšp gšra ath sone sinom eller dotter, then kosten ¾ger ey til fulnada ganga. Boa sytzkane j boo oskipto saman, giptes eth aff them eller flere, then koster ¾gher til fulnada ganga. [€B 1] Dšr bonde eller hustru oc lifua barn epter, son oc dotter, erfue son twa luthi oc dotter tridiung, oc taki slikt sona barn aff arffue som son, oc slikt dotterbarn som dotter, ¾ hwat helder nokot lifui aff sytzkanom [eller ey]. [3 ¤ 3] ® hwar som widerdelis a f¾derne oc mšderne, oc ¾ro jamskyld them dšdha, hwat thet ¾r man eller kona, takin ¾ a f¾derne twaluti oc a mšderne tridiung; ¾r annar n¾rmeer, taki alt saman, oc gifui engte wth j andra sl¾ktena, [wtan thet see barna barn eller samsytzkane barn thes dšdha], [É]. [4] Delis widh bryst arff oc bak arff [fiermeer j sl¾ktene ¾n nw ¾r sagt], och ¾ro badhe jamskylde them dšda, gange tha brystarff til oc bakarff fraa. Thet ¾r brystarff, /som fšdis hwar fram aff androm j slektene, och bak arff ather till ryggia j ¾tthene oc a baade sidhor/. [5] Nu sigia fr¾nder barnsins barn wara dšt fšth, tha sigher modhren barn wara quikt fšth oc fik cristendoom; ther b¾r kona, [som n¾r war], tueggia manna witne, tha komber modher ath arfue barnsins. [6] Nu kan kona meth waaldh fraan bonda sinom takin warda, faar hon barn jnnan XL wikur fraan thy ath hon war j s¾ngh meth bonda sinom, thet barn scal arff taka. [7] S¾tias al saman j skip, man, kona oc barn thera meth; weeth engen hwar fšrst dšr eller senast, tha erfua manzens arfua mannen, oc konu arfua quinnona. ¤.1. S¾tias the all j sl¾da, och aaka j waak ena, wari samu lagh. ¤.2. Brinder alt jnne, bonde, hustru oc barn, wari lagh samu. ¤.3. Ganger h¾r a land, dr¾per eller br¾nner; weeth engen hwar lengst lifuer, wari lagh samw. ¤. 4. Dšya men j striid, weet engen hwar fšrst dššr, wari lagh samu. ¤.5. Skilias men ath lifuandhe och spšrias dšde, weeth engen huar lengst lifuer, wari lagh samw. ¤.6. Liggia twe siwke j eno hwse, oc huar therra ¾r annars arfue, dš the badhe j sender, wari lagh samu. Lifuer annar thera swa lenge epter annan, ath han matte widher gudzlicama taka, tha wari han hans arffue, ¾n tho ath han giter ey talat eller gudzlikama takit; ligge thet til tueggia manna witne, som tha jnne waaro. [8] Uarder man biltoger lagder, rymer aff lande, oc kona hans meth honom; aflar han barn meth henne m¾dhan the wthlendis ¾ra, thet barn ¾gher ey arff taka. Afla the barn wthlendhis, faar han friidh, oc warder thet jnlendis fšth, thet barn ¾gher arff taka. Nw war barn afflath fšr ¾n han biltoger wart, ¾ hwar thet fšdis, thet ¾gher arff taka, ¤.1. Rymer hustru meth bonda sinom, hon hauer huarte forgiort jord eller lšsšra. Rymer man och hustru sither qwar, stiels han hem oc aflar barn meth henne, thet barn maa ey arff taka epter fader sin; thet barn heter riishoffde. ¤. 2. Nu kan biltogom manne eller hans barne nokot arff falla m¾den han wtlendis ¾r; faar han frid j sinom daghom, tha taki thet arff; faar han ey fridh j sinom daghom, taki tha the n¾sta frender som jnlendhis ¾ru. [9] Nu ¾r dšth fadher oc modher oc barn lifua epter, baade sunderkulla oc samkulla; dšr eth af samkullom, erfue tha samkulle thre luti oc sunderkulle fierdung, hwat thet ¾r syster eller brodher; hwat thet ¾r eeth eller flere j kullenom, the faa ey mera ¾n fierdungh, och tho j om¾ghom epter thy som thet gelder j bolbynom, oc fult ¾r geen fullo. ¤.1. [É] oc kulla ¾ru twe epter, dšr annar thera aller saman, tha erfuer kuller kul, oc engen annar man eller kona. [10] Nu giptes bonde oc boor meth konu sinne, oc aflar barn meth henne, dšr bonde fšrra ¾n hustru wiste sik hafuande wara; nw far til arfue bondans oc taker arff hans, oc sigher han ath the haua ey barn saman, oc thy maa thu han ey erfua; nu weeth hon ey ath hon hafuande ¾r, oc gifuer wth arfuit; nu taker thet talas ath hon hafuande ¾r, oc faar then thet witha eller hšra som arfuit hauer takit, oc far til oc dr¾per hona, oc wil nšdugir arfuit mista, eller forgšr liiffue henna meth ogerningom; nu iordas hon, warder siden oppinbart tha hon iordad ¾r, at han forkom lifue henna, oc hittes ther witne til meth sanno; tha scal hon wp w jordh takas, och liif henna wpsk¾ras; hittis j likeno barn, eller nokor liknilse til barns, tha erfue barn fadher sin, oc moder erfue harn siit, och henna arfua hona; ther erfuir dšdir oc hedin, oc qwiker oc cristen ganger fraan, thy ath engen ma annan til arfs dr¾pa. [11] Nu kan bonde raada hustru sinne off hardelica, swa at hon faar dšdh aff moth hans wilia, tha scal man han sškia som framdelis skils for draap, oc ey stegla; tha hauer han foruerkat allt thet han aatte wptaka aff henna gootz thy som lšsšra ¾ra, oc allan henna tridiungh som hon giptis til, tha taki arffua henna aff hans gootz oc bšterna for hona, oc gange aldre honom til arfs oc engom hans ¾thlegge, wtan thšn haua barn saman, tha sculu barnen hona erfua, oc the sculu barnen j sinne w¾rio haua som n¾ste mšdernis fr¾nder ¾ro, ¾n ey ¾ro barn til sk¾la komen, oc gšma thet barnomen wnder sinne w¾rio ther til ath thšn til lagha alder koma. ®ro ey beggia thera barn til, tha scal thet wndher mšderne ganga som hon aatte, thy ath engen maa then erfua som han dr¾per. Kan oc thet barn dšš, och hauer ey barn epter sik, thet erffue aldre then ¾tlegger som dr¾per, wtan then ¾tlegger som n¾ster ¾r oc scadan fik, han erfue barnet. ¤.1. Swa ¾r oc ¾n hustru dr¾per bonda sin, tha erfue hon engthe aff hans gotz eller hinderdags gipt sina, oc engen then r¾th som hon war gipt oc gifuen til, wtan thšn haua barn saman, tha scal barnit han erfua, oc n¾ste f¾dernis fr¾nder sculu barnet j sinne w¾rio haua ther til thet til lagha aar komber. ®ro ey beggia thera barn til, tha erfue f¾dernis frenderne, oc taki allan sin r¾th oc bšther for bondan. ¤.2. Nu dr¾per annat thera annat meth waada, tha scal bštas som j waada botom skils, oc hawi allo thy foruerkat som hwart thera aatte meth andro taka. [12] Nu kan barne off hardelica raadit warda, swa ath thet dššr aff, tha scal ther fore bštas som skils j botom, oc ey liiff fore gifua; oc tho ¾gher aldre then erfua som dr¾per, hwat helder han dr¾per meth waada eller wilia, vtan moder kan liggia j h¾l barn siit, tha ¾r hon ey w¾rd liif mista eller arff. ¤.1. Kunna f¾dhernis frender k¾ra till henna at hon laa j h¾l siit barn meth wilia sinom, tha w¾ri hona henna frender meth tolf manna edhe, ath hon laa thet aldre j h¾ll meth wilia sinom; oc hafuir hon swa fatika frender, ath the orka ey edin gangha, tha ligge thet til heretznempdh hwat hon wil helder w¾ria hona eller fella. ¤.2. Warder thet swa ath hon giptis, tha wakte sik ther fore, ath hon legge ey siith barn j s¾ngh meth stiuffadernom; dšr thet j s¾ng meth honom, tha ¾gher hon mista arfuit. Nu kunno f¾dernes frender tr¾tta ath thet war dšt j beggia thera s¾ng, oc thšn sigia ney fore, tha ligge thet til heretznemd [thre bolfasta men aff huariom fierdungh]; feller nempden them, tha bšthen XL mark oc wth arfuith. ¤.3. Dr¾pa thšn meth waada, tha bšte som j waada botom skils; hafui tha foruerkat allo thy som han eller hon erfua maatte. Hafuer thet som dr¾pit ¾r samsyzkane, tha ¾r thet thes arfue, och thes arff scal then som n¾ster ¾r a thes wegna taka wnder sina wern oc gšmo, oc ey then som drap, ¾n ey ¾ru samsytzkan til weetz komen, oc ¾n ey ¾r fadher eller modher lifuandis til som ey draapo eller myrdho. [13] Nu boa sytzkane saman j bo oskipto, huat the afla meth tienist eller androm slšgdoom, taki swa broder som broder oc swa syster som syster. Nw sidan skipt ¾r, tha ganger thet til skiptis som the aff f¾derne eller mšderne fingo, oc ey thet som the meth tienist eller slšghdoom wnno. [14] Nu wilia sytzkane arfue sino skipta, tha sculu frender thera widerwara ath minzsto twe, lut j skšt leggia, oc sidan lutta. ¤.1. Nu sigher annar luthat wara oc annar ey, tha ¾gher han witzordh som luthat wil witha, meth fullom jampnada edhe meth n¾stom frendom, ath han fik thet meth luth oc lagha skipte widher sin brodher eller syster; tha fester luthren thet han fangit hauer. Nw ¾r lotath j bolbynom, tha ¾r oc lottat j allom tillaaghom som til bolbysins liggia. [15] Nu sigher nokor sin lutt werre wara, oc bidher jamka wiidh sik, tha ¾gher han witzordh som jnnan nat oc aar til jampnada wil deela; tha sculu alle aaterb¾ra meth swornom edhe, oc neste fr¾nder sculu til thera koma ath minzsto XII, taki swa manga a f¾derne oc mšdherne som han kan faa som XV aara ¾ro; tessom lundom ath luthren f¾ste thet han hauer faangit, thet ¾r swa wnderstandande, ath hwar halde thet han fangit hauer, oc ¾r annar luttren w¾rre ¾n annar, tha scal iemka oc swa b¾tra, oc ey aff nyo skipta. Deela the ¾n sidan, tha sculu neste frender XII som n¾r ¾ro, sw¾ria ath the kunna ey jampnare skipta ¾n nw ¾r skipt, oc lithe sidan hwar ath sinom luth, oc sidan gange ey til iamkan thera mellan oc ey thera barnom. ¤.1. Dela nokre om arf, oc kalla sik bade arff meth r¾th ¾gha, tha ¾r thet badhe r¾t oc lagh, ath then som oppenbaaran skyldscap epter laghum til hauer, scal arff taka. ®r nokot j¾f j, oc ey oppinbaar skyldscapir til, tha scal laghmader a thinge ¾th fore sik rekna lata, oc them arff til dšma som hans sk¾l oc b¾zsta manna n¾rwarande wisa honom mesta sannind wara; tho swa for iefsins sculd, ath then som arff ¾gher taka epter dome, witi skyldscap sin sannan oc ey osannan meth XII manna ede, oc fyre aff them witne b¾ra, twe a f¾derne oc twe a mšderne jnnan siette man; wthlete hwar skyldscap sin fšr ¾n triggia aara heffd a komber, ellers ¾ghe then arff som j handom hauer. [16] Nu ¾r nokor skyldare ¾n then arf hauir, oc talar a laglica fšr ¾n triggia aara heffd a kom, taki arff siit ather meth lagha witnom oc doom, ¾n tho ath thet see framdelis j arff fallit; thy ath thet ¾r aathergaangs arff som oskylder taker, ¾n laglica atalas som fšr ¾r sakt. [17] Nu maa ey man kenna androm l¾gher wtan han see jnne takin eller barn b¾ra witne; nw ¾n hwargit thera ¾r, oc witis honom thet, tha scal han meth XII manna edhe dylia baade barns oc hefda, swa ath han hona aldre hefdade j them XL wikum jnnan thet hon thet barn fšdde, eller bšte III marker; oc ther ¾gher i huarte karl eller konunger, thet ¾r giptomanz eensak. [18] Modher scal frillobarn siit fšda ther til ath thet ¾r triggia aara, sidan fšde thet fader ther til ath thet ¾r VII aara; ligge tha beggia thera wardhnadher a ther til at thet ¾r siu aara. ¤.1. Nu leghis barne fostermodher, oc forderfuas thet barn aff wanrškt, tha ¾gher biscoper scodha huar thet scal atherfasta. [19] Nu kan frillobarne penninga wexa, falder thet barn fraan oc ¾ru ther penninga epter, lifuer fadher oc modher, tha taki twaluti fader oc modher tridiungh; ¾r annath thera epter, taki alt saman. ®ra ey the til, gange swa tha om thet arff som all annor arff. ¤.1. Frillobarn sculu erfuas som all annor arff, ¾n ey maa thet meer ¾rfua ¾n twa marker epter fader oc ena epter moder. Tha adelkonu barn faa til sex marker, tha taki frillobarn til fulla III marker, huat the ¾ru flere eller f¾rre; ¾r arffuit minne, taki alz engte; ¾r oc arff mera, thaki tho ey meera ¾n III marker. [É] [20] Afflar man barn j hoordoom, fr¾ndz¾mio, gudzšffualag eller syffskap spield, the barn see skildh widh alt arff. [21] Nu kan thet klandas j arff ¾r komit, clandas thet for enom, tha clandas thet fore allom, hwat helder the sculu thet halda eller wtgifua; och w¾rin arfuana thet meth landz laghum eller wtgiffuen. [22] Dšr man oc ¾ru geld epter honom, tha geldis geld hans aff boo hans oskipto, oc arfua skipten thet aater ¾r. Er ey gotzeth mera ¾n gelden ¾ru, tha geldis geld aff thy samw. Vindz ey gotz till, tha ¾r ont th¾r penninga taka som enghe ¾ro till, och arfua warin saklšse. Oc hawi engen wald ath skipta nokro arfue fšr ¾n geld gulden ¾ro; vindz ey gootz til fulla geldha, tha f¾lle aff allom geldom, slikt aff mark som mark. [23] Nu dššr then man som ey hauir arfua jnrikis, komber r¾tter arfue jnnan nat oc aar meth brefuom oc fullom sk¾lom at han ¾r hans r¾tter arfue, tha taki han arf hans; komber han ey, tha taki konunger gotz hans, huat thet ¾r jordh eller lšsšra, [thet han ey laghlica gifuit hauir], thet kallas dana arff; nu ¾n iordh ¾r gifuen honom, tha taki then iordena aater som honom gaff. ¤.1. Nu ¾n man ¾r jnlendzker, oc weet man hans arfua, tha scal arfuit standa ther till han komber som erfua scal. Nu ¾n man weet ey hans arfua, oc komber ey budh aff honom eller wissa hwar han ¾r, eller oc sieluir han jnnan nath och aar, erffue tha halfft konunger oc halft lati gifua for hans siel. [É] [JB 1] F¾m ¾ra lagha faangh jorda j suerikis laghum, eeth ¾r arff om laghlika erft ¾r, annat ¾r skipte om laghlica skipt ¾r, tridia ¾r kšp om laglica kšpt ¾r, fierde ¾r g¾ff om laghlica gifuit ¾r, fempte ¾r w¾dh s¾th iordh om laghlica w¾dh s¾th ¾r oc forstanden ¾r. ¤.1. Tessa ¾ru fulfangh iorda, swa oc ath watne oc watnuerkom oc allom tillaghom, epter thy som liuslika staar scrifuat i lagh book waare, huru huart thera ¾r laghligit eller olaghliket, j sinom stad; laghlikit stande oc olaghligith aatergange, thy ath alth laghfaangit ¾r r¾tfangit, oc alth olaglica faangit ¾r som ofangit til wrminnis h¾ffd akomber; [É] [2] Nu wil man jord sina s¾lia, the han hauer meth arf fangit, tha scal han a threm heretz tingom hona laghlica frendom sinom wpbiuda, f¾dernis frendom f¾derne, oc mšdernes frendom mšderne; sidhan haui byrdamen dagh nath oc aar the iord kšpa. Kšpa the ey jnnan nat oc aar, tha haui han waald s¾lia hwem han wil the iordh, oc ¾ghen aldre byrdamen a the iord sidhan tala. [3] Nu wilia frender hans iord til sin kšpa, tha kšpen efter thy som three a thera wegna oc thre a hans wegna sigia hona w¾rda wara, oc ey epter byrda budhi som fordom war. S¾l man the iordh fraan frendom sinom, oc biuder ey hona laghlica vp, bšte III mark, oc frender lšse byrdh til siin. [4] Nu deela the, sigher annar the iordh laglica wara wpbudna oc annar ey, tha scula thet XII men wita aff heradeno, som the baade sigia ja widher; waar hon laghlica vpbuden oc laghlica standen, hafui tha then som faangit hauer; var hon ey, tha gange ather j byrd, oc bšte then III mark som saalt hauir, och w¾rd aather meth [them som kšpt hafde]. [5] Nu wil man hustru sinne iord s¾lia, tha scal han frendom henna laghlica wpbiuda hona meth samw laghum som sina eghna, oc s¾li ey meer aff henna iordh ¾n tridiung, oc twa luti aff sinne. [6] Dela men om byrd, wari then n¾rmer lšsa byrd, som n¾rmer ¾r epter arff tali. Nw biuder han ey til laghlica som n¾ster ¾r, wari tha then nester som tilbiuder aff frendom hans jnnan nath oc aar; ¾ru bade jampner, tha lšsin baade, halfft huar thera. ¤.1. Nu dela the, sigher hwar thera sik n¾rmeer wara, tha sculu the til tinghs fara oc ¾tt sina rekna; huar thera ¾gher III men nempna, the VI scula scoda huilken thera n¾rmeer ¾r, oc epter thy som the s¾x sw¾ria och witna, tha sculu hine byrdh lšsa. [7] Nu wil man iordh sina w¾ds¾tia, ther sculu n¾rwara fyre bolfaste men meth heretzhšffdinganom, twa a hwars thera wegna, oc wyrda the iordh a thinge huat hon maa gelda, oc epter thera m¾tzordom scal hon wts¾tias oc swa aterlšsas, oc ey dyrare. [É] [8] Tesse ¾ru the w¾rdšra som man scal lšsa iordh sina meth: gul, sylfuer, redha penningha, korn, nšth, fl¾sk, smšr, l¾ript, wadmal, jern, koper ogiorder oc oskurin cl¾dhe; och the som widherwaaro tha /iordh pants¾ttis/, the sculu och n¾rwara tha tesse w¾rdh ater geldas, oc m¾ta them; ¾ra the ey n¾r, nempne tha heretzhšfdinge andra swa manga som the sighia ia widher baade, oc epter thy the gšra, sculu the [baade] ath litha. ¤.1. ®r byrdaman wtrikis, tha haui han dagh aterlšsa jnnan nath oc aar sidan han aterkomber. ®r han owirmagi, haui dagh nat oc aar sidhan han ¾r XV aara gamal; ¾r jomfru byrdhaman, haui hon sama dagh epter thet hon gipt ¾r. [9] S¾l man f¾derne siit j enom stadh eller skipter, oc kšper j androm, thet ¾r f¾dernis jordh oc ey aflinga iord. ¤.1. Aflinga jord ¾gher ey byrdamannom biudas; then iordh hauer aflat, haui wald gšra aff henne hwat han wil, gifua eller s¾lia, oc s¾li hwem han wil som han giter dyrast, wtan man hauer [hona meth] byrd kšpt aff r¾ttom byrdamanne; hon ¾gher biudhas r¾ttom byrdhamanne. [10] Alla stadhe ther man scal sik laghlica iord aff henda meth kšp eller skipte, sculu XII bolfaste men fasta ath wara, aff thy samw heradhe som jordhen ligger j, oc heretzhšfdinge scal fore skilia, och nempna then man sik iordhena afhender, oc swa sighia: thenne man afhender sik iord sina [laghbudna oc laghstandna] swa mykla oc i them by, n¾r by oc fierra meth allo thy som ther til ligger jnnan gardh oc wtan, affhender sik oc sinom arfuom wndher han oc hans arfua, for swa manga penninga, oc th¾r ¾ru tesse XII fasta ath, oc wy ¾rom alle til witne ath thet ¾r a thinge laglica giort; [É] ¤.1. Kan the iordh klandas sidan, tha scal then som iorden clandhas fore, sina fasta nempna; the XII sculu thet sw¾ria, hwar j sinom stadh, oc bidhia sik swa gud hullan som han kšpte the iord laglica, oc wij waarom fasta at thy kšpe. ®ro nokre dšde aff them fastomen, eller wtlendis farne, eller j lagha forfallom som framdelis skilias, swa ath the githa ey ther til kometh, tha nempne andra bolfasta men j thera stadh, the som tha a thinge waaro tha kšpit giordis, oc the sculu samaledis sw¾ria som fasta sculden ¾n the til waaro. Orkar han then edhen ganga, tha ¾gher heretzhšfdinge kšpit stadugt dšma, oc haui engen waald the iordh optermeer qw¾lia, som een thima ¾r swa wardh, thy ath tha laghlica ¾r warth fore enom, tha ¾r oc warth for allom them som framdelis kunno ak¾ra. [11] Nu kunno breff forderfuas som heretzhšfdinge wtgaf, thet ¾gha fasta wita eller tolf men som a thinge waaro tha the gaafwos, hwat the gaafuos eller ey. Kan thet kšp fore laghmanne gšras, tha scal laghmadher siit breff a gifua meth forordom som fšr ¾r sakt. [12] Kšper man jordh aff androm, waarde then iordh som hona saalde, oc hemole then w¾rdh som kšpte. Klandas nokot j thy kšpeno, tha scal fangoman fram koma; gither han hemulat som saalde, stande kšp t¾ss som kšpt hauer; komber ey fangoman hans fram, eller komber fram oc gither ey hemolat, tha gange hwar till sins, oc bšte then III marc som ohemult saalde. [13] Kšper man jordh aff androm, hwath thet ¾r klerker eller leekman, tha binde fasta a r¾ttan ¾ghanda, oc han komi engo duli fore som r¾tter ¾gende ¾r, ¾n fasta ¾ru till. [14] Nu later man jordh sina bort, hwat helder meth kšp eller skipte, oc faar sidhan hwar aff androm the samw iord til tridia man eller lenger; klandas the iordh for them som hona fšrst bort loth, gither han hona ey wart, tha bšte han fore ohemult, han bšte oc for auerkan ¾n hon ¾r j komen, och hine warin saklšse, oc gange han aater til penninga som them wtgaff, oc then til iordh som hona wtgaff, [wtan ath thet ohindrath standit hauer thry aar som framdelis skils]. [15] Haffui engen sytzloman waald s¾lia sins herra jordh, wtan han fae herrans breff them som kšpe iordena, ath the iordh ¾r honom hemul. [16] Hafui engen wald ofuirmagha iordh, iomfru iord eller withuillinga iordh bort s¾lia eller skipta, wtan han skipte til b¾tra, oc tho swa, ath tha ofuermagi komber til moganda alder, oc mš tha hon gipt warder, [oc wituillinge withande warder], hafuin waald huat the wilia the skipte halda eller ey. [18] Alla the iordher man hauer ohindrada oc oqualdha jnnan try aar, hwat thet ¾r kšp eller skipte, oc witna thet XII men, haui engen waldh a the iordh tala, som swa lenghe hauer oquald standit, wtan man see wtlendis, eller han faangen ¾r, eller iomfrw eller offuermaghi; [É]. [19] Huar som jordh kšper aff androm eller meth skipte faar fore affradz dagha, tha haui then affradet som iordena om affradz dagha ¾gher. [20] Sex aar ¾r gipto stempna, a siwnda aare scal gipt gifuas swa som baadom as¾mber iordh¾ghanda och landboe, oc swa affradh. ¤.1. Rette affradz dagha ¾ro a sancti thomas dagh for jwl; giffuer han affradh for wth, wari saklšs. Giffuer han ey wth aa r¾ttom affradz dagh eller fšr, gelde fierdung hšgra ath sakšrenom ¾n affradit ¾r, oc sške wth badhe sakšre oc affrat a nesta laghtingom epter jwlen. [É] ¤.2. Hafui jord¾ghanden engte wald sigia landboanom aff iord fšr ¾n gipto st¾mpna ¾r wte, wtan han gifui honom alla giptena som han wpbar af honom. Nw dšr antiggia then som gipt gaff eller then som gifuith war, tha erfues swa [w¾l] gipto bool som f¾derne ¾rfuis ¾ ther til gipt ¾r wth jnt. [21] Nu sigher landboen jord¾ghandenom ater jord /naar gipto stempna ¾r wthe for midfasto/, tha raade ¾genden sielfuer iord sinne, oc fae sik sielfuer aboa vppa iordena. [22] Nu sigher han sidan aater, [epter gipto stempno] oc jnnan afradz dagha, fae tha ¾ghendenom tr¾ddan aker, eller giffui honom tr¾dis lššn epter thy som twe men skilia a huars thera wegna, ¾n engte ¾r tr¾t; ¾r oc tr¾t, haui forsagt erfuode sino. ®r och ey gipto stempna wte, haui forsakt gipt sinne, [tr¾de] oc rogh s¾dh, wtan iord¾genden wr¾ki han aff bole bort; oc thet scal heredz nempd wita. ¤.1. Ey maa han epter affradz dagha iordh ater sigia, wtan han fae ¾gendenom annan aboa, eller gifui wt affradit, oc halde oppe allan then twnga the iordh til hšre aff ty aareno, ¾n tho han engte saade aff thy aareno. [24] Nu ¾r r¾tter fardagher manna mellan torsdagen fore midfasto synnodag; l¾ti tha landboen half hws lidugh wara om kyndilsmesso fore them til scal koma. Haui engen landboe waald f¾¾ eller fodher aff bole fšra fore fardaga, [wid III mark til treskiptis]; wil landboe foder s¾lia, tha ¾gher han ¾gandenom fšrst biuda. ¤.1. Ey maa landboe tymber, nefuir, laanghhalm, gierdzle eller gaarda aff bole fšra, [wiidh III mark oc ater scadan]; Oc ¾ scal fodher alt a bole nštas, [widher boot som fšr ¾r sagdh, oc ather scadan]. [27] Ey maa bonde hustru sinna iordh s¾lia wtan tessen maal tiltrengia. Kan wtlendzker h¾r til landz leggia, hedin eller cristin, faanga bondan eller hustruna oc borth fšra, komma ather budh oc bidia bondan eller hustruna aterlšsa; nw ¾r ey til wtan iord henna, tha maa bonden iordh henna s¾lia oc sina hustru aterlšsa; swa maa oc hustru bondans iordh s¾lia oc sin bonda aterlšsa, ¾n han faangin ¾r. ¤.1. Nu kan them hunger henda, oc wilia iord sina s¾lia sik til fšdho; ¾gha the baaden jordh, s¾li twaluti af bondans oc tridiung aff hustruna. Nu ¾gher bonden hwarte iordh eller lšsšra, tha maa han s¾lia aff hustru sinna jord om aarit til s¾x mark oc ey meer. Thetta kšp scal a tinge laghlica gšras oc kunnoga huat nšd them ther til drifuer. [28] Lšper man fraan konw sinne, eller kona fraan manne sinom, eller faar peregrims f¾rdh, tha torfua barn fšdo widher oc then som heema sither, haffui then waald s¾lia som hema sither, hwat han wil j lšsšrom til fšdo; stande thet swa fast oc fwlth som konan gšr som mannen j tesso maaleno, oc gange twaluti a bondans goodz oc tridiungh a hustruna. ¤.1. ® m¾dhen hionalagit ¾r, tha halder s¾ngakšpit saman, huat the helder s¾lia eller kšpa. [29] Alt thet bonden oc hustrun kšpa saman, bade i iord oc lšsšrom, m¾dhen the j hionalagh ¾ro, ¾ghe hustru tridiung oc twaluti bonden aff thy kšpeno. Liuta the swa s¾lia som kšpa, tha gange ¾ a hustruna lut tridiung oc tweluti a bondans. [30] Nu deela tve om jord ena, griper annar til f¾dernes oc annar til faangomanz, tha scal han fangoman framkoma; giter han jord hemolat, tha haui then iordh som faangit hauer; giter han ey, tha w¾ri hin meth f¾dernis witu sinne meth XII manna edhe, then til f¾dernis griper. ¤.2. Nu kunna faanghomen flere wara, som huar aff androm fangit hauer, ledhe tha hwar til annars, oc kennis tha huar widh w¾rdh siit, oc then bšte III mark at ohemulo faldher. ®r fangoman jnnan landh och laghsagu, tha ¾gher han framkoma jnnan try lagting; ¾r han jnrikis oc wtan land oc laghsagu, tha scal han framkoma jnnan IX wikur. ¤.3. Nw kan han wtrikis wara jnnan herra tienist, eller peregrims ferd wara farin, eller meth kšpinskat sinom seglder, tha scal the dela j qwarstadu standa, oc skuldh aff the iordh j taka hender s¾tia ther til ¾ghanden aater komber; jnnan the IX wikur epter thet han ¾r aterkomen, tha ¾gher han j hemold standa. Brister them hemols man som fangit hauer, tha bšte han auerkan som iordh hauer farit, oc krefui w¾rdh ater aff honom som honom ohemult j hender s¾tte. ¤.4. Nu kan fangoman jnrikis wara, oc gither ey kommet for forfallom som fšr ¾ru sagdh, tha ¾gher the deela i qwarstadhu standa ther til hemuls man wider komber, oc i treem laghtingom ther epter ¾gher han j hemuld standa; oc tha sculu forfaldz witne tweggia manna wara fore honom som lagh sighia, oc sw¾ria ath han ey komit gaath fore forfallom tessom. [É] [31] Nu kan manne eller konu alder eller sott henda, tha ¾gha barn them vppe halda oc fšda til dšdra dagha, huat the ¾gha meer eller mindre. Hauer han barn eeth, tw eller flere, tha ¾gher han a thinge barnom sinom iord sina vpbiuda; wilia barn widertaka, tha ¾gha the han fšda fore thre marc om aarit ¾n lšsšra ¾ru til; ¾ru ey the til, tha taki swa mykla iordh som III mark penninga ¾r w¾rd om aarit for kosten. ¤.1. ®lzsta barn ¾ghir fšrst fšdha och vppehalda, oc sidhan hwart epter thy som thet ¾r gamalth til. Hwart barn ¾gher fader oc moder vppehalda ther til swa mykit ¾r vpnšt som thet atte vpb¾ra epter them ath arffue ¾n the dšdh waaro, syster systers lut oc broder broder lut. Vil ey eth barn widhertaka, oc ¾ru swa tings withne til, oc fšder honom annat sytzkane fram sidan, tha taki thet fšrst fult fore sin kost, ¾n tho ath ey see meer til; ¾r meera til, tha taki huar sin lutt fullan vp epter then dšda. ¤.2. Samu lagh wari om frendher, ¾n ey ¾ru barn til, som nw ¾r sagt; han ¾gher n¾ster wara at fšdha, som n¾ster ¾r ath arfue om han dšdher waare. Nw sigher annar: jak bšdh swa min kost til som thu thin, stande thet a XII thingh witnis mannom, raade halfua nempd hwar thera. ¤.3. Varin arfuingia skyldoge fšdha fadher oc modher ¾n them fatikdom hender eller alder, ¾ huat the p¾nninga haua eller ey, ¾n the orka. Huilken son eller dotter som wr¾kir fader eller moder, bšte thre marker om aar huart, them ¾ghe r¾tter malsegende. Nu kan then for dšš ¾n thet ¾r vpnšth som han fore sik f¾ste, tha then som kosten hiolt ¾gher swa mykit vptaka som han kostat hauir, oc hint gange til skiptis som offuer lšper aff thy han atte. ¤.4. Hawi engen waald jordh sina biuda eller giffua fore kost sin wtan r¾ttom arfuingiom. [32] Nu dela twe bya om iord ena, tha sigher sik een granne aff the delo, then jordh¾gende ¾r j them by, thet ¾gher han a tinge gšra fšr ¾n w¾dias til. Tapper then by deelona, wari saklšs then sik aff sagde; winder oc then by delona, wari tha then wthe lyckter baade aff boot och iordh som sik sieluer afsagde. V¾diar han fšrst, oc sigher sik siden aff the deelo fšr ¾n hon ¾ndas, bšte III mark, oc wari skilder widher them hwat the helder winna eller tappa the delo. [33] Ujl man bolagh leggia meth androm ther sculu s¾x boande men wider wara, thre a hwars thera wegna; the scula witha huru lenge thera bolagh scal standa; b¾tras thera gotz, b¾tres fore baadom; kan thet minzscas, minzskes fore baadhom. ¤.1. Nu ¾r bolags stempna wthe, oc the wilia boo sino skipta, tha wil annar sik meer aff thy boo kenna oc androm minna, wari thet a thera s¾x manna witnom som widherwaaro tha the bolagh laghdo, oc skiptis epter thy som the withna. Halder sidhan annar thera for adhrom, oc wil ey wtgiffua epter thera witnom oc fullom edhe, tha bšte III marker fore offhaldet. ¤.2. Vil man bolagh riffua fore stempnodagh, tha bšte III mark then thet rifuer, aff sinom eenskyldom penningom, oc rifue swa; haui sidhan hwar siith epter bolags fasta witnom. [BB 1] Ujlia bšnder by aff nyo byggia, eller ligger han j forne skipt oc hambre, tha scal hwar sino tr¾de saa, oc sidan gange ny skipt aa. Faar nokor gambla skipt sidhan ny ¾r akomen, bštis tha auerkan hwar epter brutom sinom. Tha komber fierdunger fierdunge til skiptis, och halfuer by halwom, tha ¾r by til jamfšris kommen; ther leggis om fyra tompta raa oc fyra farw¾gs raa, tha ¾r then by gathu bunden; tha ¾gher w¾gher wara X alna breder. Een skils almanna w¾gher til by hwars, oc annar fraan, thy ath eno flere, ath byamen sielfue wilia. Hawi swa then by farw¾gh som for minne ligger, som then fore meera ligger; ey mogho alle een trengia. Nw wilia bšnder gatu gynom by leggia, thet mogho the saklšse gšra ¾n them sielfuom asember. [2] Hwar som wil almanna w¾gh aterteppa /oc annan nyan leggia/, han scal fšr til tings fara, oc taka dom til ath w¾gh leggia aff them stadh han fšr laa; han scal leggia han aa sielfsins bolstadi, iamgenan oc iamgodan som han fšrra laa; huar som ey gšr swa, rifuer gambla w¾ga oc gambla grindha stada, oc hauir ey doma fore sik, bšte thre mark, [É] ¤.1. Vaarde huar w¾ghom, broum oc grindom ¾ meden hans bolstader rekker. [3] Alle ¾gha broa byggia oc w¾gha rydia, swa then som minna ¾gher j by, som then som mera ¾gher, hwar epter ¾gho sinne. ¤.1. Ligger kirkio bro nidre om synno dagh een, bšte VI šra, swa for annan oc swa fore tridia, wari eensak malsegendens; then bšte som obygt hafuer, oc then wari saklšs som bygt hauer, hwar epter thy som han j bygd ¾gher. Kirkio bro scal wara f¾m alna bredh; ligger hon lenger nidre ¾n III sšnno dagha, bšte III marc til treskiptis; wari samu lagh om f¾ bro oc qwerna bro. ¤.2. Landz w¾gher oc tings w¾gher, [th¾r almogen scal ath fara], ¾gher wara X alna bredher. Ligger landz bro j lande, the som flere herade ¾gha broa ¾n eth, ligger hon ofšr thre synnodaga ath slagh, tha bšten thšn heradhe brona ¾gha XL marc til treskiptis, malsegandenom, konungenom oc h¾radeno, [om hon oskipt ¾r]; kan hon lutskipt wara, oc weet hwart herade sin lutt, wilia somme byggia oc somme niderfella, ligger half bro nidre [som sagth ¾r], bšte XX mark til treskiptis; ligger fierdunger nidhre, bšte tio mark til treskiptis. Huilkit herade niderf¾llir oc wil ey vpbyggia, bšte som sagt ¾r, oc warin saklšse the som bygt hafua. ¤.3. Hwar som heredzbro [thre synnodagha] ligger all nidhre, som alt herade ¾gher broa, bšte XX marc; ligger halff nidhre, bšte X mark; ligger fierdunger nidhre, bšte V marc til treskiptis. Sither by qwar oc wil ey byggia meth herade, bšte III mark til treskiptis. Sither bondhe qwar oc wil ey byggia meth, bšte VI šra, them takin bšnder som bygt haua. ¤.4. Nw kan bro bort ganga meth ofuerflodz watne eller elde, oc ¾r thy ofšr, ¾ huar hon ligger h¾lzt, bolstada mellan, heradis oc landa, ther ¾gha the f¾rio eller fluta halda ther til ath bron warder gild; [É] ¤. 5. Nu kan folk j broom scada liuta oc dšr aff, bšte X mark then som brona atte waarda, oc taki them arfua thes dšdha, wari ensak thera. Nw bryter hester sik j bro, [hoors eller annat qwikt thet ey ¾ta maa eller ey math nyt ¾r], oc faar /dšdh/ aff, bštis ather /meth fierdung aff thy thet w¾rt ¾r/; [É] ¤.7. Broasyner sculu wara twa om aar hwart, annor om walborga messo och annor om michels messo, oc enga flere, wtan r¾tter malsegende see fore som scada hauer fangit j bro, tha scal heretzhšfdinge XII manna syn thit nempna aff thy herade; fella synamen the bro, bšte then broafall som bro sculde waarda, oc scadan epter thy som fšr war sagth, hwat helder folk lšth scadha eller f¾¾. Sw¾r syn bro nidher, som ey hauir fšr warith, tha sculu ¾ghanda manadha dagh haua the sama bro ath byggia; haua the ey hona tha bygth, h¾the wider III marc til treskiptis. [4] Tompt ¾gher brytas epter byamale, epter pennings landh, šrtuga landh, šris landh oc marka landh, epter attungs landh oc halff attungs; ther ¾ghir hwar siin luth vptaka som han i by ¾gher, oc raade huar sinom lutt, hwat han ¾ghir minne eller meera. Engen maa adhrom sin lutt fortaka, wtan han h¾te widher lagha botom. ¤.1. Engen maa oc by til jamfšris dela, wtan han fierdungh ¾gher j by; [É] then ¾gher l¾ghre raadha som m¾st ¾gher j by. Haui engen waldh then by ath riffua, som j r¾tte solskipt ligger, wtan meth alla iord¾ghanda wilia. Warin alle saklšse the j by boa [om tompta l¾ghe, akra oc engia], ther till ath nokor gifuer androm sak. [5] Nu wilia bšnder hws aa tompt sina s¾tia, bygger bonde swa n¾r adhrom, ath han hauir ey studha rwm eller stulpa, thet ¾r halff annar alin a hwars thera tompt, taki vp oc ryme, oc bšte fore III mark til treskiptis; hauir han bygninga witne eller loffs witne, stande thet fore honom; orkar han huarte, taki vp oc ryme, oc bšte som sakt ¾r. ¤.1. Nu kan berg j tompt liggia, nyter thet bryta eller brenna, hysa eller heffda, tha ¾r thet halfft j maale oc halfft w maale; nyter thet ey, tha ¾r thet alt w maale. ®r bekker j tompt, nyter bšlia eller hšlia, tha ¾r han haluer j maale oc halfuer w maale; nyter ey, wari alder w maale. ¤.2. Nu scal gšdningh aff by leggias, tha han ¾r til lagha l¾gis kommen oc til r¾tta solskipt, tha scula the gšdning skipta som meenfšre haua j tompt; the gšdningh ¾gher leggias wiidh t¾ss tompt som meenfšre hauer j tompt. /Tepper man eller bygger/ swa, ath farw¾gir hauer meenfšre aff the bygningh, tha scal syn aff tinghe nempnas; the syn ¾gher hwar halfue raada, swarande och ak¾rande. V¾r synen then tilk¾ris, wari waarder; fellis han, taki vp oc ryme, oc bšte s¾x marker. Tompt ¾gher til gatu rinna, oc ey gatu meenfšre gšra. ¤.3. Ligger w¾gher gynom by, tha kan een bonde ¾gha tompt beggia wegna [widh] gatu; nu kan han tompt sina ey gita bygt wtan han hona saman kommi, tha maa han jntaka farw¾gh til tompt, oc annan w¾gh til farw¾gs wtgifua, swa ath jampt ¾r geen jampno, och bygge sidan then w¾ghen gatu som han sieluir wil. ¤.4. Nw wil man helder byggia a swina wallenom ¾n a tomptine, bedis tha swina wal til skiptis; och bygge swa mykit a hans skipte bšr oc ey mera. ¤.5. Nw stander by j iampfšre oc r¾tte solskipt, han maa standa om try aar for allom them hws ¾gha a tompt annars manz, som han hauir faangit j them jamfšrslom; gither han hwset affšrt jnnan try aar, wari saklšs; fšrer han ey aff, oc hauer ey loff eller leegho fore sik, kaste tha [jordh¾ghanden] vp hws hans at saklšso, [É] [6] Nu ¾r by til jamfšris kommin oc r¾tte solskipt, tha ¾r tompt akers modher; tha scal aaker epter tompt leggia, oc ¾nda karle gšdning giffua, fi¾t fraan fugla reen, tw fran gango reen, oc thry fraan almanna w¾gh som ligger mellan kirkio oc kšpstad. Aker ¾gher ¾ngh til sigia, ¾ngia tegher scog teghe, scogh teghir rššr teghe, ršr teghir a watn wth; watn ¾gher warpum skipta; ther som ey githa stena lighat swa ath sea maa, skili ther stang ršrtege sšnder. [7] Nu sculu the aker epter tompt bryta, och deelda raa nider s¾tia, tha kan almanna w¾ger gynom gierde liggia; ligger aaker sidholaanger meth w¾gh fram, tha ¾gher w¾ghir wara tio alna bredir, triggia fieta hwan w¾gh widh almanna w¾gh ligge wtan byamal; sidan brytes epter tompt. Ligger aaker fram meth gaarde eller dike, tha sculu tw fi¾t til gšdning liggia. Ligger dike mellan gaardz oc aker, oc ligger aaker vp meth dike, tha ¾gher dike wtan byamal liggia. Dike ¾gher tueggia alna breet wara, oc een alin gšdning ¾ghir til dike liggia. ¤.1. Nw torfua men diike akra mellan, tha gange halfft dike a hwars thera aker; ther ¾gher engen gšdningh fore gifua. Ligger aaker ath enda lango, oc adhre liggia tw¾rs a diike, haui halfft dike hwar thera. Nw kan deeld een eller twa mštas oc baadha wth ath dike rinna, tha ¾gher hwar fore aakre sinom grafua. Nw legger granne balk ather fore aakre sinom, annan oc tridia, bšte III šra for hwan thera; leggir ather om alt gierde, bšte III mark. …ris bštir ¾gha granna skipta, och tre mark til treskiptis ganga. ¤.2. Nw legger man dike ginom gierde sit eller ¾ngia, mšta annars bya aakra eller ¾ngia, hiordh waldir eller annor bya mark, wilia the ey watne lata borth lšpa som bolstadh ¾gha, tha gelde them ather som scadan liuther epter fyra metzmanna ordom, huat thet kan wara aakra eller ¾ngia, oc bšthe thre mark. [8] Nu far bonde j gierde meth s¾dis spanne sinom, tha sculu all¾ granna fšr swin tept haua ¾n s¾dhis span wth b¾rs. Nw f¾lla somme oc wilia ey swin teppa, tha sculu granna saman kallas, oc ther til syn haua; ligger liidh nidhre, bšte III šra, takin both wernalagha sielfue. Tha harfuat ¾r jnnan thera w¾rn, tha sculu gaarda gilde wara och w¾lfšre. ¤.1. Nw kunno garda nidhre liggia, tha sculu granna saman koma oc syn til nempna, thre men; f¾lla the han som gaardhen atte, tha bšte han III šra , oc wari eensak sielfra thera. Nw wilia the syn nempna aff sokn, thet sculu VI men gšra, nempne hwar thera III men; fella the then som gaarden ¾gher, tha bšte VI šra then som gaarden atte, wari thet eensak sielffra thera; faa the ey tessa boot, fari tha til tings oc sškin wth VI šra oc meth III mark til treskiptis. ¤.2. Nu kan syn a tinge nempnas, thet sculu XII men wara; heredzhšfdinge scal them j syn nempna som baadom as¾mber; the XII ¾gha j syn fara, och sighia swa: wy saaghom hofua w¾gh oc klšfua w¾gh til gaardz oc fraan, som scadi gynom gik; stande aa witnom thera, hwem the f¾lla wari f¾lder ath threm markom, taki ena konunger, andra malsegende oc tridia h¾rade. Swa brat synamen haua thet seeth, tha gangen the bort oc talens widher, gangen swa ather saman til thera som deela, oc sighen thet genstan hwem the f¾lla wilia, oc dragen thet icke l¾nger, och sw¾rin swa epter aa fšrsta thinge. Vari swa om andra syner som om thessa. [9] Komber f¾¾ gynom gaardh ogildan, gšrs ther scadhi a hš eller korn, tha scal han som gaarden ¾gher, gifua korn mothe korne och hšš mothe hš epter fyra metzmanna ordom. [É] ¤.1. Nw komber f¾ j akra, kan man then scada ey m¾tha, gelde tha ather meth lagha geldom, fyra penninga fore nšth, oc swa fore annat oc tridia, swa oc fore faar eller geet, twa penninga for ena gaas, swa fore andra oc tridia. Tessen booth som nw ¾r sagd, maa ey hšgre wara, tho ath f¾¾ see flere, wtan scadi maa m¾tas, tha geldhe ather som fšr ¾r sagt. Vari lagh samw om hesta, hoors eller swin, om man giter scadan ey m¾tit. ¤.2. Bryter man gaard nidher, oc warder bar a takin wiidh, bšte thre marker; warder ey baar a takin, w¾ri sik meth s¾x manna edhe. Brennir man gaard annars meth waadha, bšte fore VI šra, oc gerdhe vp gaardh swa godan som han fšr war; gither han ey waada eedh gangit, bšte [gaarden ather oc a] III marker. Brenner han meth wilia, bšte [ather gaarden oc a] III marc, eller w¾ri sik meth VI manna ede. ¤. 3. Nu hugger man gaardh annars oc fšre heem til sin, warder takin widher, taki aff honom yxe hans eller annat tingh till witne, oc then bšte III marker som gaarden vphšgh. Nw faa the deela, then siger stulith wara eller r¾nt wara aff sik som mist hauer, tha gifs them witzordh som afft¾kt giorde. Taker man stangh aff annars manz garde, warder takin widh, bšte een šre, swa for adhra oc tridia; ey ¾r the boot mera. Varder ey takin wiidh, w¾ri sik meth sielffsins ede. ¤.4. Om walborga messo dagh ¾gha alle gaarda gilde wara; ¾r thet ey swa, tha bšte som fšr ¾r sagt. [É] ¤.5. Nw h¾ldar man sin h¾st j hegnadh eller tiwdrar, bšte III šra. [10] Nu kan f¾ jntaghas w aakrom eller ¾ngiom, tha maa hest eller skiut jnleda oc rida, oc ey spilla eller sprengia; vxa eller koo scal man jnwraka, och ey illa hanna eller dr¾pa. [Swa oc] aff skipadom scoge scal f¾ jnwraka, oc ey illa hanna; [É] Nu kan han f¾¾ slaa w¾rra ¾n han wilde, oc liuter dšdh aff, g¾lde ther qwikt mote dšdho swa goth som hiint war, epter tueggia manna ordom. ¤.1. Nw hauir man f¾ jnwrakit, och then komber epter som f¾¾ ¾gher, oc biuder r¾th fore f¾ sith, hin wil ey wtgifua som handa mellan hauir, tha taki then meth sik, som wth kr¾ffuir, twa bolfasta men, oc s¾ti bondanom w¾dh fore f¾¾ siit; vil han ey tha widh taka, tha s¾ti [w¾dh] adhrom manne meth tweggia manna witne; vil han ey ¾n tha thet f¾ wtfaa, och halder jnne om ena nath, fylle then offhaldz witne som f¾¾ ¾ghir, oc hin bšte III markir. Kan nokot aff thy f¾¾ dš, tha gelde ater qwikt moth dšdho swa goth som thet war fšr, epter m¾tzmanna ordom, oc a III marc. ¤.2. Nw ¾r f¾ jntakit, och hin wil ey epter koma som f¾ ¾ghir, tha ¾gher han thet lysa for grannom och byghdamannom som thet f¾¾ hauir jntakit; wil ey ¾ghanden heldir tha koma ¾n fšrra, tha ligge hans wardnader a thy f¾. Nw faa the deela, oc sigia: thu tok mith f¾¾ jn oc lagde lšn aa, tha witi han thet meth twem mannom som jntok, ath han tok thet jn aff aakrom eller ¾ngiom eller aff skipadom scoge, och thet ¾r laghlica lyst fore grannom; ¾r ey swa lyst, tha gelde ather f¾ ¾n thet nokon scada hauir faangit, oc a III mark, [thy] ath thet ey laghlica jntakit war. ¤.3. Nw sighir annar a hiordh walle wara jntakit, oc annar sighir j aakrom eller ¾ngiom eller skipadom scoghe, witi thet meth twem mannom som widerwaaro oc asagho ath han thet jnnan w¾rn tok; orkar han ey witnom, antwarde athir f¾ swa goth som thet war, oc a III mark. ¤.4. ®ghir man otampt f¾¾ thet g¾rdan gaard bryter eller offuirflšgir, och faar man scada aff thy f¾ antiggia j aaker eller ¾ngh, tha gelde then aater scadan som f¾ ¾ghir, epter metzmanna ordom, [oc bšte VI šra]. ¤.5. Nw henger f¾¾ a gaarde dšth, hittis then meth wilia a gaarden wrak, geldhe athir f¾¾ meth lagha geldom; hittis ey then som wr¾kit hauir, tha ligge f¾¾ ogilt. Vitis thet nokrom oc ganger ey widh, w¾ri sik meth VI manna ede. ¤.6. Taker man alt saman hšrdingia oc hiordh j aakrom eller ¾ngiom meth tueggia manna witnom, bšte III mark then f¾¾ ¾ghir. ¤.7. Huar som sti¾l eller r¾ner jnwr¾kit aff manne fšr ¾n thet ¾r laghlica aterlšst, bšte III mark ¾n tweggia manna witne ¾ru till, eller w¾ri sik meth s¾x manna ede [then raanet witis], ath han aldre meente honom jnwr¾kt, [oc ey thet wth togh]. [11] Nu wilia bšnder aldina scog sin j helgd lysa oc swin a han skipa, them scal man skipa epter šrtugom oc šrom, marc landom och aattungom, epter thy som hwar j scoghe aaghir. ¤.1. Kan nokor aff ¾ghandom ey faa swin a sin scogh skipa, oc wr¾ka hine a som lagh ¾ra, ther mogho the hans aldin saklšst nštha. Nu skipar han meer vppa ¾n han ¾ghir, bšte III marker, oc aather scadan epter /metzmanna ordom/. ¤. 2. Nu skipar then aa som engte ¾ghir j scoghenom, och engen hemulsman haffuir aff scogh¾gandom, haui forgiort swinom sinom. [13] Nu kan man torfua korn siith jnaaka, tha scal han korn wndan sk¾ra aff annars manz akre, oc j bunden binda oc ax wndan hempta, oc sidan ath saklšso offuer aka. Swa scal j ¾ngiom badhe slaa oc wndan r¾fsa, oc ake sidan ath saklšso. ¤.1. Huilken som aker offuir aaker oskornan oc ax ol¾sin, bšte III mark fore ena deeldh, swa for adhra oc tridia; ey wardir the boot mere. Sama ledis ¾r om ¾ngh, ¾n han offuir threa deeldir aaker, bšte IX marker til treskiptis. ¤.2. Farliidh ¾gha alle the j by boa; ganger spield ginom thet, kennis thet enom och kennis han ey widher, tha w¾ri sik meth VI manna ede; gither han edin gaangit, wari saklšs, oc bšten alle grannane spield ather; githir han ey, bšte spieldh athir ensamen. [14] Engen man maa torf sk¾ra j annars teghe, eller ther lagha skipt ¾r akommen; hwar thet gšr, bšte III marker for een tegh eller akir, swa for annan oc tridia; ey wardir the boot mera, wtan malsegandha warda flere. ®ra the flere som han auerkar fore, tha bšte slikth huariom som nw ¾r sagth. Ligger the mark wtan byamaal, tha sk¾ri hwar som wil ath saklšso. ®gher man teegh i twem byom eller flerom, ey maa tha torff sk¾ras j enom bolstadh oc aakas vti annan wtan skipt see; ¾r skipt, aake tha aff sino oc ey aff annars. ¤.1. Reena oc dike ¾ghe huar epter ¾gho sinne j byamaale sino. ¤.2. Hauir man aterlagu iordh j by oc komber korn a the jordh aff annars s¾dh, tha sk¾ri ey meer ¾n han j r¾tto byamaale ¾ghir, och halde enga w¾rn ther om thet a annars manz jordh komber; slaar han oc affšre, bšte lagha bštir. ¤.3. Alle sculu halda wern owir ¾ngh til michels messo, offuir aaker ¾ m¾dhan korn wte stander. Nu kan noghor man swa ilwiliande wara, ath han later s¾dh sina wthe standa ath traanglšso maale, kan han scada a s¾dh sina faa, wari ogilt. Nw sighir han traang walda, wari thet aa sex sokna manna withnom, raadhe halffua nempd hwar thera; segia the ath traang waldha, geldis tha scadin ather epter thy han m¾tin wardir, som fšr ¾r sakt. Alle the som lagha w¾rn halda, wari saklšse; hwar som ey halder, h¾te widhir III marc. ¤.4. Huar som w¾rna lagha biuda sik til ath byrgia hš eller korne annars manz, korn j dšs s¾tia oc hš j stak, oc gaardh om s¾tia ¾n the wilia, tha haui engte wald latha thet wte standa them till scadha som borgit haua. ¤.5. Nu ligger wrfielder j by, huath thet ¾r j aakrom eller ¾ngiom, [É] [15] Leghir bonde man eller konu oc gifuer them f¾stepeningh, eller gangha thšn a math oc maal meth honom, skilias thšn sidan widh han fore stempno dagh, gifuin ather bonda festepenning oc legho swa mycla som han haffde them fest. ¤.2. Vr¾ker bonde leghohion bort wtan sak, biudas the sidhan til hans athir meth tweggia nagranna withnom, och han wil them ey taka, tha gifui them swa mykith som han haffde them f¾st, oc warin sidan hwar them wara lyster. ¤.3. Kunno leghohion bondans siwk wardha oc byrgd bondans niderfella, tha briste swa mykit j leegho thera som j dagsuerkiom brister for bonda. ¤.4. Legho stempnor ¾gha wara twa om jamplaanga aarit, een aff pingisdagom oc til maarteensmesso, annor t¾dhan oc til pingisdaga; siw n¾tter mellom hwars stempnodags mogho the hion lidugh wara, oc ey lenger; sidan sculu the widh legho taka. ¤.5. All ¾gha the leego gaanga, som minne ¾gha ¾n til III marker; hwar them heemar eller hyser sidan them ¾r legha eller festepenningir budhin, och wilia the ey widertaka, bšte III marc. ®ghir han til III marker eller meera, oc wil ey legho ganga, wari tha a halfue g¾rdh meth bonda. [16] Auerkar man aa annan j aakre enom, eller slaar ¾ngh j teghe enom, ther ¾ghir aatir geldas korn moth korne, hš moth hš, oc engen both meth. Auerkar han j aakre adhrom, thet scal athergeldas, oc both engen. Auerkar han j tridia, thet scal atirgeldas, oc boot engen. Auerkar han j fierda, thet scal atergeldas, oc meth III marker, swa a f¾mta oc swa a sietta; ey wardir the bot mera, ¾n tho ath auerkan seen flere; wari thet a synamanna ede som ther til waaro nempde. Vari lagh samw om ¾ngia som om aakra. ¤.1. ®ria men fora eller wadha wadh j ¾ngiom, ¾r r¾th j raom och wrangt i midhio, ligger ¾ wadh a sama man, gelde ather thet han takit hauir meth m¾tzmanna ede, oc wari saklšs wadande; ¾r wad wadit a ymsa, wari saklšs. [17] Nu gšr een granne vpgerdh a annars bolstadh, eller flere granna j bynom ¾ru, antiggia aaker eller ¾ng eller rofuo rydh, bšte III marc for eth aar; /nytiar/ han hona om flere aar, bšte III marc fore huart thera, eller w¾ri sik meth VI manna ede; gither han edin gangit, wari saklšs for /the auerkan/ han warde sik fore, oc the auerkan bšte som han bar atakin war. [18] Hugger man dšduida lass j scoge annars manz, wardir bar oc atakin widh, bšte III šra, swa for annat oc tridia; hugger fierda, bšte III marc ¾n han wardir bar atakin; ¾r han ey baar oc atakin, w¾ri sik meth VI manna ede. Hugger man timber j annars manz scoge, wari lagh samw som sagd ¾r om dšduidh. ¤.1. Lšper man n¾fuer j annars manz scoge, takir manz byrde ena, bšte III šra, swa for adhra oc tridia, taker fierde, bšte III mark. Aker man til eller meth heste ledher byrde bort, eller roor til, bšte III mark, oc aater allan scadan. ¤.2. Nw hugger man lšffstak j scoge annars manz, slaar hšstak, eller lšpir n¾fuir och j bunka l¾ggir, oc lathir qwart j scoge standa, bšte VI šra, och haui forgiort erfuode sino; fšre han bort meth allo, bšte III marc, [oc ather scadan]. Hwem toligen sak witis, oc ¾ru ey witne til, dyli meth VI manna ede. ¤.3. Hugger man manzbyrde meth raa hasl eller wnge eek j scogh annars manz, wardir widhir takin, bšte šre, swa for adra oc tridhia; hugger man fierde, bšte III marc. Hugger man lass eller batzfarm, bšte VI šra, swa for annan oc tridia; hugger man fierde, bšte III marc. Hugger man eek axul dighra j scogh annars, bšte šre, swa fore adhra oc tridia; hugger man lass eller baatzfarm, bšte III mark, swa for annan oc tridhia; ey warder the booth mera. ¤.4. Nw hugger man eek eller book the b¾randhe tr¾ ¾ra, bšte III mark; ¾r ey bar oc atakin, w¾ri sik meth VI manna ede, eller witi loff eller legho for sik aff r¾ttom ¾ghanda; hugger man X eller flere, wardir takin widh, bšte XL marc; ¾ru ey witne til, w¾ri sik meth XII manna ede. ¤.5. Nw barklšpir man eek j scoghe annars manz, wardir takin widh, bšte III marc, swa for adhra oc tridia; then man maa man binda oc hudstryka meth tings dome ¾n han ey botom orkar. Fore barklšpo eller scoga brenno stande hwarte loff eller legha; hwat thet barkas eller brennis, wari alt om een lagh. ¤.6. Nw maa engen ¾ghandhe raa ek hugga, hwarte flere eller f¾rre, wtan aldra ¾ghanda loff som j scoghenom ¾gha, wtan han h¾te wiidh lagha botom, mark allom them j scogenom ¾gha for eek ena, swa for andra oc tridia; hugger man fierde, bšte III mark. Stander eek jnnan aakirmaale manz eller teghe, hugge hona at saklšso. ¤.7. Hugger man apaldh j scoghe annars manz, ¾r hon minne ¾n b¾rande tr¾, bšte III šra, swa for adhra oc tridhia; huggir man fierde, bšte III marc. Nu hugger man apald the b¾rande tr¾ ¾r, bšte VI šra, swa fore adhra oc tridia; hugger fierde, bšte III marc. ¤.8. Nw taker man annan [huggande] j scoghe sinom, han maa aff honom taka yxe eller cl¾de hans, wtan han haui loff eller legho fore sik, oc komme engo dyli wiidh then som bar oc atakin ¾r; hauir han loff eller legho fore sik, taki ather kl¾de sin, oc warin baade saklšse. Deela the baade, siger annar sik r¾ntan wara eller j sielffsins scoge takin eller annars stadz hwar thet ¾r, stande thet a thes witzordom som afftektena giorde, om han hauir ther till tueggia manna witne som ther n¾rwaaro oc aasagho, [É]; wil han binda loff a han, binde meth VI mannom. [23] Engen maa [raa] til sima j¾gha wtan konunger, tha han hoff hauir, til sinna nyt, oc ey ellas; hwar som thet gšr, bšte XL marc, oc ligge til heredz nempdena; taki ther konungen XX marker aff, oc then som ak¾rer X, oc X marc herade; fangas han a ferske gerning, bšte som fšr ¾r sagt. Engen maa oc raa j warga n¾tiom taka, wtan thet see j warga skall, [widher sakšre som fšr ¾r sagt]. ¤.2. Engen maa ¾lgia spiut leggia swa with som swerike ¾r, wtan han bšte IX. mark til treskiptis; faar man eller kona aff them bana, bšte XL mark then som them lagde, til treskiptis, wtan tesse land see wndan takin: dall j westergštland, w¾rmeland, dala j wesmanna lande, gestricka land, helsinga land oc finland; tho ey i them thimom som h¾r forbiudas, thet ¾r fraa fastogang til olafs messo, j tessom thimom maa engin epter ¾lge fara. [24] Engen maa j scogh annars manz ganga eller sielffsins epter ekornom, mard eller leekat for alla helgona dagh; ganger han fšr, oc warder bar oc atakin aff grannom eller naagrannom, takir alt saman man oc gildro, bšte fore III šra, them takin malsegenda; dr¾pir oc han epter midfasto, bšte samaledis. Nu wil han the both ey bšta, fari tha till tings oc sške wth III šra, oc III marc meth til treskiptis. ®r ey bar och atakin, w¾ri sik meth VI manna ede, [eller bšte som sagt ¾r]. [25] Gšr man werka j fiskeuatnom annars manz, haui forgiort erfuode sino oc III marker meth. L¾gger man m¾rda j annars manz werka, eller s¾nker j annars watn, eller leggir n¾t, eller far meth liustro wtan fiskeleek, eller meth huarie handa fiskning han faar, bšte III šra. Far man j fiskewatnom annars meth fisketolom jnnan fiskeleekom, bšte III mark, ¾ huaria handa fiskningh thet h¾lzt ¾r. ¤.1. Dragir man noot j fiskewatnom annars, hwat thet ¾r j fiskeleekom eller wtan, taki aff honom cl¾de, [n¾th] eller annor tingh, then fiske watn ¾gher, til widirm¾le, oc han bšte III mark som oloffuandis foor j annars fiskewatn. Orkar han loff eller legho, wari saklšs; hafui ey wald ath binda loff a then sama wtan een tiidh. Dyl han ath han ey takin war a hans watne som epter k¾re, tha fylle [k¾rande] /eedh/ meth s¾x mannom, oc sidan bšte hin III marc. Dela the, sighir annar the afftekt r¾ntha wara aff sik eller stulna, tha haui then witzord som afftekt giorde, witi thet meth twem mannom huat thet war retteligha takit eller ey; orkar han ey them witnom, wari saklšs then afftekt war aff giord, och hin bšte raans boot som olaghlica aff honom togh, thet ¾ro III marker. ¤.2. Fore alla the saker man warder ey bar oc atakin [eller meth witnom til bunden], /haui then saken giffs witzord ath w¾ria sik meth laghum epter thy saken ¾r./ ¤.3. Nw deela twe om fiskewatn, tha sigher then som skipt wil aleggia: nw wil jak luth min wita aff wassom oc w¾rkom; tha giffs honom witzord som skipta wil; han scal bedas skipt for grannom sinom oc soknamannom oc swa a tinge; sšn han honom r¾tta skipt, oc faar siden lutt hans oskiptan, bšte III mark; far han oc sidhen skipt ¾r oloffuandis, bšte hwart epter sinne auerkan som fšr ¾r sagt. ¤.4. Nw liggia sund eller stršma jnnan eller wtan bya bolstad, tha ¾gha the werka byggia som jord¾ganda ¾ru, ¾n the wilia, oc bygge huar epter thy som han ¾ghir j byamaale oc j tompt. ¤.5. Hwar som spiller nooth for androm, [É] hugger swa sunder ath hon ¾r engo nyt, bšthe ater scadan oc a XL marc. Spiller man n¾tiom eller mierdom, eller huaria handa fisketolom thet helzt ¾r, bšte III marc oc ater scadan. [26] Alle bya ¾gha meth raa oc ršr wara om lagde. Ligger raa oc ršr bya mellan, wari thet warit hauir. ®r ey raa eller ršr til, ¾ro tha gamble gaarda oc forne bya mellan, tha giffs them witzord. Ligger aa bya mellan, tha maa oc ther bolstada sk¾l wara, ¾n ey ¾r raa eller ršr til. ¤.1. Nw liggia twe bya sidho laange widh sio eller sundh, ¾ghe halfuan siš huar by. Ligger holme mith j siš, ¾ghe halfuan hwar thera; ligger adhro lande n¾rmer, haui then holma som watn ¾ghir. Ligger flotholme j sunde, haui then flotholma som han gither widh land f¾st. Ligger by widh siš ¾nda, ¾ghe swa mykit j siš som hans bolstadir s¾gher til. ¤.2. Nw deela men om raamerke, sighir annar ¾gha krokraa oc annar r¾tt raa, ther scal syn til nempnas, raade halue syn huar thera; wari the ramerke gild som synamen gilda, hwat the ¾ro r¾t eller krokot. Dela bya twe om raamerke, ¾ghe huargen waald wnder annan ganga, ey a tompta raa oc ey a farw¾gs raa, wtan lethen epter androm raom. ¤.3. Dela saman [om ¾ghodela] bygder by oc šdis by, hauir bygder by raa och ršr oc gaard om sik, tha giffs honom witzordh; ¾r ey raa och ršr till, ligge til then by the fšr laagho. ¤.4. Deela saman bygde bya twe om bolstada sk¾l, tha sculu the dagh fore l¾ggia oc ¾ghanda syn haua; s¾mber them a, thet ¾r w¾l; s¾mbir them ey, tha sculu the til tings fara, k¾rande oc swarande, oc XII men a syn nempna, nempne halua nempd huar thera; the XII sculu leta huilken thera sannare hauir; sidan the haua thet seeth och wth leeth, tha scula the a heretztinge witna hwat ther ¾r sant om thet maal; huilkin thera ey wil ath thy lita, haui wald w¾dia wnder n¾sta landz ting moth heretz syn, w¾di bonde III marc oc heretz syn XII marc. Nu ¾r landz syn akommen, tha scal thet gilt wara som hon gšr, oc ther maa engin w¾dia a mot; wari gilt thet VII aff synamannom gšra eller flere. ¤.5. Alla bolstada synir sculu hauas mellan walborga messo oc alla helgona dagh; alla the sidan hauas wari ogilda. ¤.6. Mštas twe bya j aakrom eller ¾ngiom [eller adhrom ¾ghodelom], wilia the sik meth gaarde skilia, ligger annar for meer oc annar for minne, gerdhe then meer som for meer ligger, oc then minna som for minna ligger. Nw mšter hiordwalder aakrom eller ¾ngiom annars bysens, halde tha then gaarden vppe som aakra eller engia ¾ghir, oc then wari saklšs som hiordwal ¾ghir. Mšter scoger aakrom eller ¾ngiom annars by, wari lagh samw. ¤.7. Mštis hiordualla twe, huar aff sinom by, tho ath annar see minne ¾n annar, tha maa klšf meth klšf ganga, oc huargen for adhrom jntaka, wtan bolstadir annar wil om sik gerda. Nw mštas bya twe, hauir annar hiordual oc annar ey, tha leeghe then for sinne hiord som them as¾mber, then enga ¾ghir sielwer. ¤.8. Nw gerder bolstadir vppa annan bolstad, eller oc man a annan, oc witnar swa syn thšn the badhe nempna, taki vpp gaard oc bšte III marker. [27] Ršr ¾r thet som f¾m stena ¾ru, fyre wtan och een jnnan; fyre eller III stena mogho ey raa heta; ey moga flere steena rššr ellir raa heta. J hwarie tompta raa sculu f¾m stena liggia, j farw¾gs raa /samaledis, oc wrfieldz raa som aff alder warit hauir meth rššr eller gaard oc waard/. J aaker skiptom och thegaskiptom ther magha twe stena raa kallas, eller staki oc steen oc been meth; enom stene giffs engte witzordh. ¤.1. Nu kan ey raa eller rššr til wara eller gaardher, wari tha bolstada sk¾l j midhiom aom eller j midiom swndom. ¤.3. Nw ma engen bolstader raa vptaka ellir nidher s¾tia, wtan /allom jord¾ghandom wari laghlica tilsagt/ oc domber til gifuin. L¾ghs tompta [eller farw¾gs] raa nidher, ther sculu alle iord¾ganda /j sama by laghlica wara til kallade/; ey torfua the doma ther till a thinge taka. [28] Ljgger lšt bya mellan, ¾r rššr eller tieldra till, wari thet warit hauir; ¾r ey till, haui hwar by halua lšth. Ligger dšduida scogir bya mellan, wari lagh samu. Ligger wernkalladir scogir bya mellan, ¾ro ršr eller tieldra til, wari thet warit hauir; ¾r ey ršr eller tieldra til, tha ¾gher skipta til šris oc šrtuge. [29] DElas tw herade widher om almenningia, oc sigher hwart herade sik ¾gha, tha scal syn aff n¾sta herade til nempna, oc ey aff them som widerdelas. Huilko h¾rade ey nšghir ath thy synamen gšra, haui waald ath w¾dhia wnder landzsynena; s¾thi herade widher XII marc oc synamen XII marker til treskiptis som fšr ¾r sagt, oc slite landzsynen thera j mellan som alla andra jorda deelor, oc wari thet stadugt som hon gšr. ¤.1. Nu maa engen annars almenning fara eller fikia j scogom eller watnom, wtan han h¾te wider lagha botom, eller haui loff eller leegho for sik. ¤.2. Ligger almenningir orudder eller obroader, tha ¾ghir alt herade rydia oc broa, eller bšte lagha bšter, hwar epter sinom ¾gholut. Engen maa byggia a heretz almenningiom wtan loff heredz och heretzhšfdingia. Hwar som byggir a heredz almenningiom, waarde han broum swa wiith som hans jnwadi ¾r; wari thet jnwadi hans som han hafuir meth gaardom gripit, oc gifui herade skyld aff som them as¾mber. Samaledis see om landz almenningia som heredz, oc taki tho loff aff lande oc laghmanne. ¤.3. [É] sither han qwar tridhia aar, haui tha forgiort bygning oc erfuode sino, oc haui laghman eller heretzhšfdinge waald the sama jordh byggia, oc tho meth landz minne eller heredz. Hafui engen waald then a almenninge boor affur¾ka ¾ m¾den han r¾th gšr, oc ey hans arfua om the r¾t gšra. [30] Almenningis slatto dager ¾r neste sykn daghir epter sancti peders dagh; hwar som fšr slaar j almenningiom, oc k¾re nokor a han aff ¾ghandom, bšte III marc och hšš meth. [31] Nu ¾n then som a almenningiom landz eller heredz boor, kan fatikdom henda, swa ath han formaa ey landz skyld vppehalda, eller l¾ggir thet alstingis j šdhe for r¾tta oc merkelica nšdh sculd; formaa han ¾n a adhro aare thy n¾sta sik r¾tta, oc thet bol vppehalda oc affradh vpfylla thet aterstod, haui han engin wald affur¾ka; formaa han ey, tha scal laghman eller heretzhšfdinge adhrom manne thet bool skipa, som fšr ¾r sagt; tha scal heredzhšfdinge a tinge tith VI men meth sik nempna, the sculu m¾ta bygning oc auerkan the samu; fylle fšrst vp herade geeld siit thet epter stodh aff bygning thera, ¾n ey ¾ru penninga adhre til; ¾r the bygningh b¾tre, tha fylle herade honom thet som hon ¾r b¾tre epter metzmanna ordom. ¤.1. Haui engen waald landz almenningia eller heredz jn til sin kšpa eller skipta, wtan swa ath ther gifuis lande eller herade gipt aff oc afrad, swa som thet war wptakit meth. ¤.2. Nu maa engen rydia scogrydio a landz eller heredz almenningiom; hwar som thet gšr, haui forgiort III mark oc erfuodhe sino. [32] Nu maa engen bya hiordhwal, eller nokot thet oskipt ¾r, hwat thet ¾r wtan gaardh eller jnnan, jntaka til aaker eller ¾ngh eller humbla gaardh, eller til nokra sina nytto, fšr ¾n ther ¾r lagha skipt akommen; huar thet gšr, haui forgiort erffuode sino oc meth III marc. ¤.1. Nw kunno men rydscogh ¾gha oc han rydia wilia, tha maa hwar thera han rydia ath oskiptho saklšst, oc haui ther III s¾dhe, oc l¾gge sidan thet aater til byascoghen; hauir han thet lengher till aaker eller adhra sina nyth, haui forgiort erfuode sino och meth III mark. Nw sigher een ath annar ryder offmykit, och bedis til skiptis, tha giffs honom waald til skiptis deela. [33] Nu kan mšlnostadir bolstada mellan liggia, hafui halfuan mšlnostad hwar bolstadir swa langt som hans byalandh ligger. Nw ligger mšlnostader jnnan by oc bolstad, tha taki hwar sin lutt ther aff som han ¾ghir j tomptom, aakrom eller ¾ngiom. ¤.1. Engen maa mšlnostad adhrom til scada byggia, ey ofuan swa ath watn t¾ppis, swa ath thet ganger vp aa aker eller ¾ngh, oc ey swa nidhan fore, ath thet sw¾ui fore them offuan ligghir. Nw faa the deela, sighir annar swa bygt wara, ath spilth ¾r aaker, ¾ngh eller qwern fore honom, tha scal ther till ¾ghende syn haua, radhe hwar thera halue syn; s¾mber them ey, tha sculu the til tings fara, heretzhšfdinge nempne them XII men som badhe sigia ja widhir, the sculu tith koma /oc the bygning scoda, oc sidan a nesta tings dagh til ting fara oc sighia hwat ther ¾r sant om/. [É] Nw haffua synamen sworit ath han haffuer olaglica bygt, tha ¾r han saker ath III markom, [oc athir allan scadha]; tha ¾ghir heretzhšfdinge bygning hans wpdšma, oc honom halffs maanada dagh fore leggia sielfuum wprifua. ¤.2. Nw wil han ey wpkasta jnnan fornempdan dagh, tha scal heretzhšffdinge nempna meth sik XII men, the sculu tiith komma oc the sama bygning vpkasta, oc meth sama mannom s¾x mark aff honom wthm¾ta, thre mark til treskiptis for olagha bygningh, och III marc for heretzhšffdingia dombrut. Nw stander han fore oc w¾¾r, gšr han nokrom scada them som tiith komber, hwat thet ¾r draap eller saar, wari thet twegilt som han gšr, oc alt thet ogilt som han faar. Samu lagh wari om werka oc fiske gaarda, om the olaglica bygde ¾ru. Nu ¾n flere forsa ¾ru saman, oc wilia alle byggia, tha maa ey een swa byggia siit, ath annars spilles; tha ¾ghe then waald ath byggia, som scadalšst githir adhrom bygt. [34] Nu ¾n ny auerkan scadar gamble auerkan, tha ¾ghe gambla auerkan witzord nya auerkan wprifua. Nu ¾ru baadha bygda; nidhre oc šffre, och liggia baadha j lagha l¾ghe, hwat the ¾ru twa eller flere, haalde ey šffre watn for the nidhre, oc the nidhre, st¾mpne ey vpp a the šffra; draghi sielffue vp stigbordh sin, eller bšte VI šra ¾n han gither han ther til wnnet meth tweggia manna witnom a tinge, oc sieluom sik tridia; warder han ey ther til wnnen som nw ¾r sagt, wari saklšs; bšte oc swa opta VI šra som han wardir laglica tilwnnen, epter thy som fšr ¾r sagt. ¤.1. Nw ¾gha flere men saman qwernastad, wil een byggia oc icke alle, haui then witzord som byggia wil, tha scal ¾ghandom /meth twem bolfastom mannom tilsigias/, och bidia them byggia meth sik; byggia the icke meth honom jnnan tridia tings dagh, tha scal han a tridia tinge heretzhšfdinga doom til taka ath byggia, och sidhan maa han saklšst byggia. Nw stempna the sidan, som ey wildo byggia, them som bygt hauir, oc sighia ath han bygde thera meth waldz werkom, tha haui han witzord wita meth VI mannom ath han bygde meth heredzhšffdingia dome a tinge laghlica dšmdom; oc sidan scal han haua qwernena ther till han hauir swa mykit vpburit aff henne som han hauir a hona kostat; vithi thet VI men, som the baade til nempna, naar han hauir fulnadh for sina bygning; oc wari samw lagh om fiskegarda. ¤.2. Nu maa ey man watn eller fiskeri aff forno forwenda oc fore adhrom spilla, wtan han h¾te widher III mark, och fylle ather scadan epter m¾tzmanna ordom laghlica a thinge tilnempdom. ¤.3. Ligger sundh bya mellan, landa eller heradhe, leedsund ¾ghir wara XII alna breet, almanna leedh; baatha leedh VI alna, som ey ¾r almanna leedh, [oc ¾ ther mesta diupit ¾r]; hwar som meer tepper, [rifue vp] oc bšte III marc. [37] B¾r man eld j quernahws annars manz, hwat thet ¾r helder mšlnare eller bonde, brenna the qwern eller m¾ld for r¾ttha wangšmo sculd, then eldin aatte waarda bygge vp hwsit [meth allom reedscap] jamgoth, oc bšthe III mark, XII šra qw¾rn¾ghandenom oc XII šra bondom som m¾ld aatto, oc fylle waada eed meth VI mannom; f¾ldz ath ede, tha bšte aather scadan epter thy han m¾tin warder til, oc meth IX marc til treskiptis. Samw lagh wari om w¾dherqwern som om watu qwern. ¤.1. J hwat heradhe tolken scadi kan /hendha/ aff eelde som nw ¾r sagder, tha ¾r herade honom brandstud skyldugt epter thy som scadin warder m¾tin till; heredzhšfdinge scal honom VI men aff tinghe nempna, the sculu heem til hans koma, oc epter granna witnom then sama scada m¾ta; m¾ta the han til XX marc eller mera, tha ¾ghir han aff allo heradhe branstud taka; metz han til X marc [eller mera], taki brandstudh aff them halfdeelenom h¾redzsins som scadin thimade vthi; m¾tz han til V marc, taki tha brandstud aff them fierdunge som han boor vti. ¤.2. Branstudh ¾ghir wara haluir span korn, eller šrtugh swenska penninga. Alle ¾gha brandstud taka oc gifua the som bolfaste men ¾ru, klerka oc leekmen oc swa thera hion; ther ¾gher engen fr¾ls fore wara. [38] [Nu] b¾r man eldh i scog, oc wil brenna rogh rydio eller kool eller andra brenno, far then elder widhane ¾n haua torff, han ath grannom kalle; giter han holpet, wari saklšs; giter han ey, tha scal han fšlgia brennande braande och rykande rške, oc biuda waada eedh fore sik; giter han waada eedh gangit meth VI mannom, tha bšte waada boot for bya scog een som dšduider ¾r III mark, swa for annan och tridia, wari eensak bya manna; gither han ey edhin gaangit, wari tha booth IX mark for een scogh, swa for annan oc tridia; ¾r han ey baar oc atakin, w¾ri sik meth XII manna ede. ¤.1. Br¾nnir man berande scogh j waada, kan brenna eek eller book, bšte for eek ena eller book III šra, swa for adra och tridia, oc fylle waada eedh meth threm mannom; brennir fierde bšte IX šra, oc fylle waada eed meth VI mannom; brenner tio eller flere, bšte VII marc, oc fylle waada eedh meth XII mannom. Giter han ey waada eedh gangith, tha bšte for eek ena s¾x šra, swa for adhra oc tridia; brennir fierde, bšte III marc; brennir X, bšte X marc til treskiptis; brennir XX eller flere, bšte XX mark; ey wardir the boot mere. ¤.2. Vitis manne wthbyrda elder, oc han dyl, oc ¾r ey takin widher eller laghlica meth witnom tilbunden, dyli meth XII manna edhe och wari saklšs. [39] Nu kan man bij hitta a bolstadi sinom, eller a scoge them han ¾ghir lutt j, wari hans som hitte; hitter a bolstadi annars manz jngerdhis, tha haui fore tak oc finda lutt engen; hitter wtgerdis j scoghe annars manz, ¾ghe ther tridiung oc byamen alle twaluti. Sigia twe haua hiit bistok een, hafui then finda lutt som fšrst lyste. ¤.1. Nw swerma bij oc flygha j scogh annars manz, fšlger then som bij ¾ghir til stok oc hool, oc merker swa sama tr¾, oc lyser fore byamannom, haui engen waald honom them fortaka; komber annar epter oc kennis wid sama bij, ¾ghe then fšr lyste. Flyger biiswermeer j aldin tr¾, tha scal han stockas och ey tr¾ spilla; huggir man tr¾ nidher eller spiller, bšte VI šra; flyger j dšduida tr¾, hugge nidher oc taki bij sin saklšst. Nw kunna scogh¾ganda honom sculd giffua, sigia then swerm ey hans wara, tha witi thet meth threm mannom, ath han war bl¾ster oc bikader j hans bigaarde, oc han fšlgde til hols och h¾ls; orkar han then eedh, taki bii sin saklšst; brister ath eedhe, lati wth biin oc a VI šra. ¤.2. Dr¾pa bij bistok annars manz, bšte II šra for een, then som bii aatte som draapo, eller dyli meth tueggia manna ede; dr¾pa the annan, bšte halff mark, eller dyli meth triggia manna ede; dr¾pa thre eller threem flere, bšte VI šra, eller dyli meth triggia manna edhe; bšte ey thes mere at flere dr¾pas. ¤.3. Ganger man meth bland eller bikari j annars scoge, wardir takin widher, bšte III marc, wtan han gange aff gaarde thes som scog ¾ghir, oc ¾r a maal oc math meth honom. Hwar som s¾tir scruf j scoge sinom eller annars manz, bšte III mark. ¤.4. Stiel man biistook, wardir faangin meth, tha maa han bindha oc til tings fšra meth tiufnade, oc ther witna lata, oc ogildan dšma, oc sidhan hengia. [40] Nu kan ny by byggias aff gamblom, thet hetir affgerdaby; han ¾gher meth odelby aff bys almenninge timber aff dšduidhi oc ey aff aldin widhi, gaarda faang och elda brand, n¾ffra fl¾th och f¾gaangh, torff skyrd oc leert¾kt oc raam¾te sl¾th. Gange ther hans swin som f¾¾ hans gaar, swa mangh som han fšdhir wiidh sin loo. Han maa engom loff a scogh gšra, hwarte meth laan eller leego, oc enga affsalur aff scogh gšra, wtan lite ath thy meth gaarde ¾r gripith. ¤.1. Vil odelby jntaghur gšra, tha sculu the honom gatu leggia X alna til almennings; the sculu gaarde waarda som jn wilia taka; ey mogho the swa byggia, ath the han jnne teppa. [42] Molkar kona faar eller geth annars manz, warder takin widh, bšte III šra; ¾r ey takin wiidh, wari saklšs. Molkar hon koo manz, wardir takin wiidh, bšte III marc; ¾ro ey witne til, dyli meth VI manna eede. [44] Dr¾pir man f¾¾ annars manz meth wilia, hwaria handa f¾ thet helzt ¾r, som b¾tra ¾r ¾n II šra, gelde ather meth fullom geldom epter tueggia metzmanna ordom, nempne sin huar thera, oc meth III mark, swa for annat oc tridia; ¾ru ey witne til, dyli meth VI manna edhe. Dr¾pir flere meth wilia sinom, thet hetir hiordhugh; gelde aater fullom geldom scadan, oc aa XL mark om han wardir laghlica tilwnnen meth VI mannom; wardir han ey laghlica til wnnen, dyli meth XII mannom. Dr¾per man thet f¾ som minna ¾r w¾rt ¾n II šra, bšte tuegilt fore epter m¾tzmanna ordom som sagt ¾r. ® hwar toliken sak witis manne, oc ¾r ey laghlica tilwnnen meth aasyna witnom, dyli epter thy som saken ¾r som sagt ¾r. [45] Kastar man eller skiuter ath f¾ manz, kan w¾r taka ¾n han wilde, liuther dšdh aff, gelde ather qwikth for dšdt, oc sw¾ri ath thet war aldre hans wili meth triggia manna ede. ¤.1. Bidher man annan f¾ sino hielpa, heste blodh lata eller andro f¾ sino, kan w¾r tilkoma ¾n sculde eller han wildhe som handh a b¾r, tha w¾ri sik meth eens sins ede ath thet war aldre meth hans wilia ath thet scada fik, eller bšte fierdung aff fulle boot ¤.2. Nw sargar man eller slaar f¾ manz, liuter thet ey dšdh aff, ¾r thet hester eller wxe eller hoors, ¾r ey werknada fšrt, taki then som hiogh thet saara oc l¾ke, oc fae honom fšrt f¾ til sytzlo sina; wardir hinth olyt, taki bonden siit eghit ather; warder thet lyt aff, haui then som hišgh, oc fae bondanom olyt fore epter m¾tzmanna ordom. Hwar som ey wil swaa athir gelda som nw ¾r sagt, oc k¾ris thet til hans a thinge, tha scal heretzhšffdinge metzmen heem til hans nempna ath m¾ta wth fult geen fullo, oc meth III marker. ¤.3. Kastar man h¾st, hoors, wxa eller koo, slaar wth šgha, hugger aff hoorn eller rumpo meth waadha, bšte šre for hwart thera, oc fylle waada eedh meth threm mannom; feldz ath edhe, bšte halffgilde fore. Stinger wth baadhen šghon, gelde aathir fullom geldom, oc a III mark ¾n tw witne ¾ru til; ¾ru ey witne til, dyli meth VI manna edhe. Slaar man koo ath hon gither icke molkat, bšte halff marc. [46] Dr¾pir f¾¾ annars manz f¾¾, hest eller hoors eller thet f¾ som ey ¾tha maa, wardir meth witnom laghlica til wnnen, gelde halff gilde fore epter metzmanna ordom. Dr¾per wxa eller koo eller annat f¾ som ¾tha maa, bšte fierdungh aff fullo gelde, oc then haui thet dšdha som fšr aatte. Nw k¾ris thet til manz, oc ¾ro ey asyna witne til, dyli meth edhe epter thy thet f¾¾ wyrdis til. ¤.1. Nw ¾n f¾ sargar f¾, thet ¾r ogilt. Varder werknada f¾¾ sargat af andro f¾¾, swa ath bonden gither thet ey nytiat wnder wk eller sela, tha scal han som f¾ aatte, thet scada giorde, hinom sela fylning faa epter tueggia metzmanna ordom, nempne sin hwar thera, eller bšte twa šra. [48] Boa bšnder j by saman, tha leggia the widerl¾ghe om hiordhald siit, ther ¾ghir hwar androm r¾th gšra. Nw fellir een hiordhald thera, w¾ri sik meth triggia manna ede, eller bšte II šra, oc taki them hiordhaldz men sielue. ¤.1. Nw kan han borth tappa wxa eller koo eller hwaria handa f¾¾ thet helzt ¾r, kan ey aterfaa, gelde aather fullom geldom, huart epter thy thet w¾rt ¾r epter tweggia m¾tzmanna ordom. ¤.2. Nw taka diwr f¾ fraan hiordhaldz manne, ¾r sielfuir n¾r, faar afflester aff, wari saklšs; faar ey afflester aff, gelde ather fullom geldom. ¤.3. Kalfuar koo a mark wte, oc kalfuir bort tappas, bšte šrtug; tappar borth kiidh eller lamb, bšte IIII penninga. ¤.4. Nw kan f¾ bondans koma j handawerk annars manz, thes som snaro satte eller stocka lagde, oc liuter dšdh aff; ¾ru gildre laghlyst, bšte hiordhaldz man halffgilde them som f¾¾ aatte; ¾r ey gildre lyst, bšte then som gildrade fullom geldom. ¤.5. Tappar hyrdinge wxa eller koo, kan ey atherfaa, miste leegho sina; tappar han vngnšte, miste šre aff leegho sinne; fore geet eller faar šrtugh, for laamb, kalff eller kiidh IIII penninga, fore gamalt swin šre, for swin yngra ¾n aars gamalt šrtug. Raadhir bonde hšrdyngia sinom, warder ey lamber eller lytter aff, wari saklšs. [49] Flaar man bast eller bryter qw¾ste aff eek eller bryter pors j annars manz mark, gelde ather scadan oc aa III marc, ¾n han ¾r laghlica tilwnnen. ¤.1. Hwar som bryter pors a almenningiom landz eller heredz for olaffs messo, warder taken meth, bšte VI šra. Hempter man willehumbla a bya almenningiom, heredz eller landz fore bartolomeus messo, bšthe thre marker [och aater scadan]. [51] Fšre man f¾ a šya annars manz olofuandis, hwat f¾ thet wara kan, huar thet f¾¾ jntaker, han scal thet laglica lysa fore sokna tinge; komber then epter ¾ghande ¾r, oc biuder r¾t fore f¾¾ siit, han scal gifua šre for hest eller gamalt nšth, for wngnšte, geet eller faar šrtugh, fore kiidh, kalff eller lamb IIII penninga; lšser han ey f¾ siith oc r¾th tilbiuder jnnan thre synnodaga, ligge sidan a wardnadher hans som ¾gher; kan thet spillas eller dš, wari skadi hans som ey wilde lšsa. ¤.1. Lather man f¾¾ siit wtan aldra ¾ghanda loff j šyar, the han ¾ghir sielfuir jnnan, tha warde lšsn thes halfuo minne ¾n fšrra sagt ¾r. [52] Kšpir man f¾¾ aff sottarby oc wr¾ker heem oloffuandis grannom sinom meth sino witi, wr¾ki bort eller slaa nidher geenstan, oc bšte III marc ¾n nokor k¾re a han aff grannom. Nw dyl han, sigher at han thet ey wiste, tha dyli meth VI mannom, oc wr¾ki tha bort ath saklšso; wil han ey bort wr¾ka eller nidher slaa, bšte s¾x mark. [53] Engen man maa annars f¾ taka, skip eller ankoste, eller hwaria handa thet helzt ¾r, dšt eller quikt, sik til nokra nyt haua, wtan han haui loff eller leegho for sik aff r¾ttom ¾ghande; [É] [KpB 1] Kšper man f¾ hoffuat eller klšfuat aff androm, sk¾pt wapn eller skurin cl¾de, giort gull eller sylffuer, l¾st hws oc dorath, thet scal alt meth win oc witne kšpas. [2] Kšper man gull eller sylfuer aff androm ¾n aff gulsmidi sielfuom, finder then som kšpte ath ther ¾r flerd jnnan, tha taki then aater som saalde, och w¾ri sik meth XII manna ede ath han wiste ther meth ey swik wara; f¾ldz han ath ede, bšte III marc; dyl han ath han thet ey salde, dyli meth XII manna edhe, eller gifui aathir w¾rd oc boot meth som sagt ¾r. ¤.1. Nu giffs gulsmidi sculd ath han saalde fals j gulle eller sylfuir, tha scal thet til [hammar oc] st¾dz latha; findz thet sk¾rt, haui hwar som faangit hauir; ¾r the osk¾rt, gifui gulsmider honom w¾rd ater som kšpt haffde, oc haui sieluir flerd sina, oc bšte XL marc. Kan gulsmider dylia, oc wil ey aater taka fl¾rdh the han saalt hauer, hafui tha then witzord som kšpte meth twem bolfastom mannom han till salu sinna binda, oc boot som sagt ¾r. ¤.2. Vil man gull eller sylfuer siit gulsmidi j hender faa ath gšra, thet scal han sk¾rt jnanwarda meth twem bolfastom mannom; [É] kan sidan then sighia, som gull eller sylfuer aatte, ath thet ¾r ey swa sk¾rt aaterfaangit som han thet wtfik, wari thet a thera witnom som tha widerwaaro; w¾ria the smiden, wari saklšs, oc taki lšn sin; fella the han, tha hete tiufuer, oc bšte tiufnad epter metzmanna m¾thi. [3] Kšpir man wax, salt, rškilse, smšr, fluth, talg eller humbla, ¾ hwar man seer fl¾rd kšpta eller saalda, tha nempne hwar thera som kšpte oc saalde twa bolfasta men, the sculu wita huat flerd er saldh eller ey, [oc witna swa for heredznempd a tinge]; w¾r tha nempdin han som saalde, wari saklšs; f¾lla the han, bšte XII marc. Swa scal alla stadi bštas ther fl¾rdh hittis j kšpum, oc taki then aather w¾rd som kšpte, och then flerd som salde. [4] Hwar som kšper widh hustru bondans wtan witu hans, ¾ghe bonde waald thet kšp aterkalla ¾n thet ¾r mera ¾n šris kšp. Engen maa widh bondans barn eller hion kšp gšra wtan withu hans; hwar som gšr kšp meth them, bšte III marc. [5] Nw gšr man kšp a torge, huat han kšpir quikt eller dšt, klandas thet kšp, oc weet hin engen fangoman sin som clandat ¾r fore, tha sw¾ri han til sin som clandade meth tueggia manna witnom, och hin binde torgh kšp siit meth kšpwitnom bolfastom, oc gšri sik wrtiufua, oc taki sidan hin ater siit som clandat hauer, och hin lethe sidan epter w¾rde sino som kšpt hafde. ¤.1. Kšper man hors eller koo, eller hwat thet ¾r helzt som fšdis aff, clandas sidhan thet f¾¾ som han kšpt hauer, tha scal han affšdo haua som vp hauer fšth, thy at engen maa annars affolstre waarda, och lšse then siith aater som r¾th k¾nth hauer. [8] LEgher man aff androm hest, skiut, wxa eller huat thinge thet wara kan, taker han thet ospilt, thet scal ospilt aather anwaardas. Nw sigher then som atte ath thet spiltis aff hins handauerke som leegt hafde, w¾ri sik tha meth XII manna ede, oc giffui wth leegho som han m¾lt hafde; f¾ldz han ath edhe, giffui bondanom ater swa goth som han thet tok, oc meth leghona. ¤.1. Taker man laan aff androm, laan scal leandis heem fšras; ey maa laan misfaras, thet scal fullom geldom atergeldas, epter thy som /witne/ wilia sw¾ria, the som n¾rwaaro tha thet wtl¾ntis. [É] [9] Leggir man penninga jn til annars eller adhra koste, legge jn meth tueggia manna witnom, oc taki aather wth meth sama withnom; ¾ro ey swa witne till, oc then sigher som jnlagde at ther war mera jnlagt ¾n han wtgaff, haui tha hin witzord ath wita wtgifuit wara meth XII manna edhe. ¤.1. Stiels thet f¾ eller brinder eller waldtags, fšlgis beggias thera saman, tha wari thet ogilt; fšlgis ey beggias thera saman, tha fae honom siit ather. [10] S¾tir man w¾dh manne, hwat thet ¾r minne lšsšre eller mere, tha gšri thet meth tueggia bolfasta mannna witnom. Nw kunno the w¾dh brinna fšr ¾n stempno dagher ¾r wte, brinder beggia thera, gelde engte aater. ¤.1. Nw kan thet stielas eller waldtakas, tha scal han til kirkio fara oc lysa ther epter for soknamannom, baade epter sino oc epter thy som w¾ds¾th war; ¾r ey beggia thera stulit, giwi w¾dh sin ¾ghandenom aater. [11] Nu ¾r stempno dagher thera wte fore w¾dhiom, oc lšsis ey aater, tha scal han w¾dh aterbiuda a tinge eno, adhro oc tridia; wil han tha atherlšsa w¾dh siith, haui ther waald til; wil han ey, tha sculu w¾dh m¾tas; ¾ro w¾dh b¾tre ¾n geldet, tha giffui ¾ghandenom til swa mykit som thet ¾r b¾tra eller mera; ¾r w¾dh minna ¾n geldet ¾r, tha fylle then til som gelda sculde. [12] Borgar man penninga for annan, tha gelde thet sama wth som han borgat hauir, eller dyli meth ede tolff manna ath han aldre for han borgade; f¾ldz ath edhe, tha gelde wth thet han borgat hauir, huat thet ¾r mera eller minna. Nu kan them athskilia, siger annar mera borgat wara oc annar minna, gelde tha wth meth edhe XII manna, oc seghi ath han ey meer borgat hauir ¾n nw ¾r framlagt. ¤.1. Nw siger annar: thu hauir man borgath, annar sigher penninga, tha fae thet fram som han kennis ath han borgat hauir, oc wari saklšs; komber ey mannen fram, tha gelde then geldh eller oc manzens sak som borgat hauir, eller w¾ri sik meth ede XII manna. ®r a tinge eller for sokn borgat, witin thet XII men hwat borgat ¾r eller ey; ¾r ey a tinge borgat, stande a witzordom sinom. [TgB 1] Tha laghman w¾lias scall, tha scal biscoper thet /j laghsagu the/ kunnoga latha, oc VIII wikna dagh fore l¾ggia, ath alle mogha koma, som j laghsagu boa, til landz ting; tha scal biscoper twa meth sik haua a klerka wegna; sidan scal almoghen w¾lia s¾x hoffmen oc s¾x bšndir, the XII meth clerkomen sculu thre men w¾lia aff them ther boa j laghsaghu, som the wilia answara for gudhi ath landeno ¾ro r¾ttaste epter thera b¾zsta samwiti; aff them threm ¾gher konunger een taka, then gudh honom j hwgh skiuter, oc han forstar almoganom nyttogan wara. ¤.1. Then som konungen til laghman w¾l, han ¾ghir thetta sw¾ria: swa bidhir iak mik gudh hielpa oc the helgadoma iak ahalder, at jak scal widh fatika oc rika offuer alla laghsagu mina j doomom allom r¾tto fšlgia, oc aldre wraango a mote samwiti mino oc laghom, oc aldre lagh wrengia eller or¾t styrkia for redde sculdh, wild eller penninga giri, ey for awndh eller iluilia, ey for frendscap eller weens¾mio; swa see mik gudh hulder som jak /thetta halder/. [2] Nu scal man heredzhšffdingia w¾lia, tha scal laghmadir tingh stempna een maanadh for een tingh scal haldas a r¾ttom tingh stadi j sama herade; tha scal heradhe nempna XII men slika the wilia, oc laghman wari tr¾ttandhe; the XIII sculu konunge thre j wal leggia af them j herade boa, ther taki konunger een aff, then han wil oc weeth ther til fallen wara. ®r ey konunger jnlendis, tha taki then heretzhšffdingia som konunger thet j hender satte. ¤.1. Tha scal heretzhšfdinge sama eedh som laghman sw¾ria. [É] [3] Taker laghman muto for doom sin, gifui konunghe mwto oc bšte XL marker, oc miste laghmanz dšme siit, oc fae thet sidan aldre aather. Taker heredzhšfdinge muto, wari lagh samw. Taker [foghate eller] l¾nsman muto, gifui konunge mutho oc miste l¾n siit, oc faae thet aldre aater, oc bšte XL mark. Taker nempdaman mutho, gifui konunge muto oc bšte XL marc, oc s¾tis aldre j nempd optare. ¤.1. Huilken man som giter honom forwnnet meth fullom sk¾lom ath han muto tok, taki han aff them XL markom som han bšta scal, VIII šrtuger oc XIII marc. [É] [4] Ey maa een man flere heredzhšffdingia dšme haua ¾n eth, oc han ¾gher haua tridiung aff allom heredz r¾th j sakšrom aff thy herade, oc herade raade sielfft them twemlutom som ather ¾ro, [É] [5] Hwan tings dagh ¾ghir heredz hšffdinge eller then hans dom hauir til tings koma a rettom tings stad, eller bšte III mark [fore hwart sin han ey komber, til treskiptis]; oc ak¾randen oc swaranden hawin sama witzord a n¾sta tinge som the sculdo hawa haft ¾n heretzhšfdinge haffde a thinge warit, for thy all lagha witne oc eeda sculu a thinge for r¾ttenom gšras [och gaangas]. [7] Komber tings daghir oppa helgan dagh eller fasto dagh, lyse heredz hšfdinge a fšrra tings daghi slikan dagh han wil tingh hafua [aa]; lyser han ey, sithen tha bšnder saklšse heema til annan tings dagh, oc heretzhšfdinge bšte III mark [til treskiptis]. [8] Thre sculu tings thima wara om aaret j hwarie laghsagu, ffšrste fraan tiwgunda dagh jwla oc til nyo wikna fasto, annar fraan walborgamesso til midsommars dag, tridi fraan michels messo till aduentith. [15] Nu stempna flere men enom til tings ¾n een man vppa een tings dagh, tha scal han them fšrst stempde fšrst swara, oc sidan hwariom epter thy han st¾mdir war. Nw sighir sik huar fšr stempt haua ¾n annar, [É] tha ¾ghir heretzhšffdingen them fšrst r¾t gšra som hšgsta hauir k¾rona, oc sidan hwariom epter thy som k¾ran ¾r till. [16] Nu ¾ hwar man scal stempna adhrom, ¾r han wtan hered oc jnnan laghsagu, tha scal han stempnas fore kirkio sokn aa helgom dagh eller a tinge [ther han boor], oc haui triggia wikna dagh til swars koma epter thet han war laghlica stemdher. ®r han wtan laghsagu och jnrikis, haui s¾x wikna dagh till swars komma, oc stempnis ¾ som fšr ¾r sagt. [17] Nu giffuir l¾nsman nokrom sculdh /fore hwat sak thet helzt ¾r/, oc sighir han haua hemelica bšth widh maalsegenden; hauir l¾nsmannen ther san witne till, ath thet war synt oc sk¾rskotat a sama dygne, haui sama wald han wider binda som maalsegende, oc maalsegende haui fortigat r¾th sinom, oc then /saki/ bšte konnunge oc herade. Orkar ey l¾nsman tessom witnom, wari swaranden saklšs. [18] Komber maalsegende til tingh oc giffuer androm sak, w¾ndir aather och wil han ey laghsškia, sške tha l¾nssman som fšr ¾r sagt; maalsegendhe haffui tha fortappat sinom r¾th. [22] Nu komber then til tings som eedh wil gaanga, oc malseghanden komber ey, eller ¾r ther oc wil ey edh stafua, gange tha bonde edh siin, [É] oc wari then edher laglica gangen. Kan nokor sidhan then eedh qu¾lia, tha sculu /thre godhe bolfaste men the aa tinge tha waaro/, thet sweria at han laghlica gaangen ¾r, oc haui engen wald then edh athir bryta, wtan [w¾diat warder eller] konunger wil sannindh wtleta. [23] Talar [widherdelo] man talu sina a tinge, komber ather a andro tinge oc talar adhra, thet ¾r twetalan. Nw witis manne thet, w¾ri sik meth s¾x mannom, eller bšte s¾x šra malsegendenom ensampnom; sidhan scal han meth samw talu han a fšrsta tinge haffde, /sak sina fulfšlgia/, hwat thet ¾r heldir tiltalande eller swarande. [24] Nu komber man til tings oc scal eeda gaanga eller witne fylla, giffuer malsegenden, l¾nsman oc h¾redzhšffdingen honom then edh vpp, vari swa gilder edher giffuen som gaangen. Nw skil them aath, sigher annar gifuen wara oc annar ey, within thet s¾x men the a tinge waaro, hwat ther ¾r sant om. ¤.1. Nw giffs manne sculdh, tha scal han w¾rias eller fellas /j thy herade/ gerningen giordes, och ther bšta som han boor. [25] Nu komber bonde til tings oc bedis aff heredzhšfdingia lagha doma, sigher han sik ey wita lagh om thet maal, tha maa han thet wps¾tia och huxa sik om til nesta tings dagh; tha ¾gher heredzhšfdinge honom lagh dšma, eller bšte thre mark, wtan han for thinge sw¾r meth een edhe sinom ath han ey lagh om thet maal weeth; sidhan s¾ti thet vpp wnder laghman siin. [27] Uarder man laghfelder for brutt sin, tha scall malsegende til tings fara oc heredzhšffdingia til sigia; heredzhšffdinge scal honom aff tinge XII men nempna, the XII sculu j bondans gaard fara, oc m¾ta lšsšra oc gangande f¾¾ [hwariom som han ¾ger j sakine]; vindz ey thet till, tha scal korn oc hš m¾thas; ¾r thet j hwsom l¾st, oc bondhen wil ey wpl¾ta, tha brythe saklšst dšr vpp; vindhz ey thet til, tha sculu hws m¾tas; rekkia ey the til, tha scal wth iordh hans m¾tas; vindz ey hon til, tha scal m¾tas j bolbynom som the XII sigia dyrast w¾rt wara. ¤.1. ® hwar iord wthm¾tz for sakšre, haui bonden waaldh hona aterlšsa jnnan thry aar epter thet hon m¾tin ¾r. Orkar ey han, lšse tha frender hans jnnan sama tidh; b¾ri then skyld vpp aff iordh som hona hauir, och slae /thet aff tha hon lšsis/. Lšsis hon ey jnnan thry aar, haui tha [then baade iord oc affgeld hona] fangit hauir, och haui engen waldh the iordh optermeer qw¾lia eller j byrd lšsa. ¤.2. Swa opta som bondin /sakir warder/, tha skiptis ¾ hustruna luter fraan, baade j iordh oc lšsšrom. Bryter hustrun oc fellis bonden meth laghum, bštis tha aff henna gotze. [28] Nu ¾gher heredzhšfdinge ey tingh /stempna/ heem til manz at m¾ta for honom fšr ¾n XII men haua witnat ath han ¾r laghstemdir oc laghfšlgder. [29] Nu sigher bonden sik /ey laghfšlgdan wara, oc offmykit fraan honom m¾tit/, haui ther metzmen witzordh wita meth ede sinom a tinge ath the ey mera m¾tit haua ¾n bruten waaro til, for thy engom bšr osakum bšta, oc ey tšswar sama sak. [30] Haffuir bonde affradh eller tiend jnne meth sik tha m¾tas scal for honom, thet maa /ey m¾tas/. ®gha oc flere j boo meth honom, eller ¾r jnlags f¾ eller bolags f¾ meth witnom til hans komet, thet scal ey j m¾¾t ganga. [31] Nu kan m¾t aterdšmas, tha gifui hwar ather som han tok meth swornom edhe, och wari saklšs fore raansbotena, for thy thet togs meth domom [wt, oc ey annars]. [33 ¤ 1] J allom witnom, edom och nempdom sculu bolfaste men wara. [35] Nu kan nempd ey s¾mia, hwem VII aff nempdhene w¾ria, wari warder; hwem the /ey w¾ria/, wari feldir. [36] Nu ¾n /k¾rande eller swarande/ jefuar nokon [j nempd] wildugan wara, tha scal then bort gangha oc annar j hans stadh s¾tias swa lenge thet maaleth sliitz, [É] [38] Dšmir laghman eller heretzhšfdinge dom, wil nokor moth them w¾dia, tha w¾di a sama tinge [eller jnnan n¾sta VIII dagha ther epter], eller haui engte waald sidan moth them w¾dia. V¾diar man mote heredz hšffdingia, tha w¾di malsegande XII šra oc heredzhšfdinge III mark wndher lagman; tappar malsegande, taki heredzhšffdinge halff marc, halff marc laghman oc half marc herade; tappar heretzhšfdinge, taki malsegende mark, andra laghman oc tridia heradhe. [39] Nu w¾diar bonde eller heredzhšfdinge moth laghmanne, w¾di bonde eller heredzhšfdinge III marker oc lagman s¾x marc; tappar bonde eller heredzhšfdinge, taki laghman marc, andra konunger oc tridhia herade; tappar laghman, taki then som w¾diade II mark, II marc konunger och II marker herade. [É] ¤.1. Bryter oc nokor heretzhšfdingia doom, bšte III marc. Bryter nokor laghmanz doom, bšte s¾x marker. [41] /J r¾ttara tingom tessom/ scal heredzhšfdinge nempd nempna XII men aff heradheno, halfft hofmen oc halfft bšndher [oc landbo, goda bolfasta men] them som widerdelomen oc heredzmen sigia ja widher; han scal sannindamen j nempd nempna oc ey osanninda men, ey widherdeelo men oc ey the wildoge ¾ro; heredzhšfdinge scal sielfuir j the nempd wara, oc ey annar j hans stadh, wtan han lagha forfal haui. ¤.1. Hwem tessen nempdh w¾¾r eller feller, thet scal standa oc ey aater gaanga. The nempd maa engen w¾dia mot; tho maa konunger [om all maall] sannind wtleta; han maa aterbryta alla skrok soknar oc alla off sokner, oc laghman ¾gher lagh skilia. [42] Nu then thima konungs nempd scal hauas, tha scal konnungs fogate halda kosten for them konungs doom hauir meth VIII hestom, oc fore them hans dom jncigle hauer meth III hestom, oc heredzhšfdinge scal halda kosten for laghmannenom meth VIII hestom, oc for nempdine, huariom hoffmanne som j nempdh ¾r meth twem hestom, oc for huariom bonda [oc landbo] meth enom hest. Oc for thet ath heretzhšfdingen scal then kosth halda, scal han vpb¾ra allan then heredz r¾t som tha falder for the nempdine, hwar [heredzhšffdinge] j sino heradhe. [EB 1] /Sšker/ man heem ath andhrom thes wiliande, ath han wil bondan eller hans hion eller nokon then j hans gaarde ¾r eller g¾st hauir, eller hans gard sškt hauir j traangom, tha han j gaarden komber, scada gšra, dr¾per, slaar, hugger fullom saarom eller slaar skeno, blaanad eller blodwite, alle the ther meth ¾ro j fluk oc farnšte, the haua brutith edzšrit. [2] Rymer man ath annars gaarde for owinom sinom, hin som epter faar, kastar eller skiuter epter honom swa ath han faar aff dšdh eller fuls¾re eller blaanadh, taker thet han sidan han kom j hans tompt eller gaard som han til hielpa sškte, tha hauir han oc alle the meth honom waaro brutet edzšret. [3] Swa mykit bonden hauir jntakit meth hwsom oc gardom a sinne tompt som han boor aa, ther ¾ghir han heemfridh a sik oc allo sino. ¤.1. Nu stander badstufua wtan gaard, smidia, hemelik hws eller ladha, j tessom husom ¾ger man sama fridh haua som a tompt eller j gaarde, hwar som ther gšr gerning a annan haui forbrutith edzšrit. [4] Nu kan thet taka hin som fore lšper fšr ¾n han komber a hans tompt som han flydde til eller j hans gaard, tha ¾r ther ey brutit edzšrit. [6] Nu kan then man heemsškn gšr, warda saar eller dr¾pin eller faar blodwite j thy ath han gšr heemsokn, tha ¾r thet alt ogilt han faar. Nw kunno the som heemsokn gšra, wndan flya, alt thet the faa j gaardenom eller a tomptine ¾r alt ogilt. ¤.1. Nn ¾n the ¾ghas widher j gaardz lidhi, oc falla fštir jnnan gaardz liid och howdh wtan a them som heemsokn giorde, wari ogilder; falla fšter wtan oc howd jnnan, wari gilder, thy ath t¾dhen full howdh som fšter stodo. [7] Nu kan then lšpa w gaarde sinom som the ridhu heem ath, oc dr¾per, slaar eller hugger siden the komo wtan hans gaard, bšte epter landz laghum; faar oc han saar eller warder dr¾pin sidan han komber w sinom gaarde, tha bšten the epter landzlaghum som thet giordo. [8] Nu hittas men j gaarde saathe oc skilias osathe, ther ¾r ey brutet edzšrit, wtan han gaange wreder w gaarde, oc ganger swa ater j garden meth wapn eller hielp, hugger, slaar eller dr¾per, tha hauir han oc alle the meth honom waro brutet edzšrit. [9] Nu hempnis man a s¾th maal oc bšth, tha hauer han brutet edzšrit; tha scal thet nempden wita huat heldir annar skilnader kom thera j mellen eller ey. [10] Engen maa hempnas epter bštir f¾sta oc borgada, wtan han bryte edzšrit. ®ru bšter f¾sta oc ey borgada, eller ¾r swa fore skilt, ath bštas the ey jnnan then dagh fore l¾gs, tha maa han hempnas; [É] Nw ¾n nokot ¾r bšth aff botene, tha mogho the ey hempnas, wtan kr¾fuin thet som ather stander meth laghum, eller hafui brutet edzšret. [11] Nu maa man ey hempnas a annan, oc annar gšr gerningena; hempnes man a annan, tha bryter han edzšrit; thet scal heredznempd wita huat helder then sami som han hempdis aa giorde gerningena a han eller annar; giorde ey then sami gerningena a han, tha scal heredznempd wita huat annar skilnader kom thera mellan, eller hwi han hempdis a annan; hempdis han a annan, tha hauer han brutet edzšrit. [12 ¤ 1] Taker man quinno meth wald, dr¾per hon han j thy, oc witna swa XII men, tha ligge ogilder. ¤.2. Taker man kono meth waald oc rymer aff lande meth henne, oc warder han laghlica ther til wnnen, tha ¾ghir han aldre friidh faa fšr ¾n quinnone laghgipte bonde bider for honom [om hon gipt ¾r, eller neste frendher henna om hon ogipt ¾r]. [13] Nu sither man fore androm a tings w¾gh eller kirkio w¾gh til eller fraa, och wil han dr¾pa, sarga eller b¾ria; gšr han nokot thera, tha hauir han brutit edzšrit. Nu komber thet aff braadom skilnadh, ther ¾r ey brutet edzšrit. ¤.1. Nw sither man for androm a kirkio w¾gh eller tings w¾gh, oc /wil scada gšra ¾n tho han ey giter/ [É] Hugger man oc kl¾dhe eller wapn annars manz, /rykker/ eller skiufuer a kirkio w¾gh eller tings w¾gh, oc komber ey blodwite jnnan, tha dyli meth s¾x manna ede, eller bšte IX marc. [14] Nu dr¾per man annan, hugger eller slaar bloduite eller blanad a tinge eller j kirkio sielue, /haui tha brutit edzšrit/, wtan thet see meth waada, for thy ther ¾gha alle frid haua. [15] Nu ridher man [fraan kirkio eller tinge] til pennings šll fšr ¾n han heem komber, eller annar stadh, sitia ther hans owiner for honom, dr¾pa han eller sarga, tha haua the ey brutet edzšrith. [16] Nu ¾n man ¾lter annan aff lagha tilm¾lom, oc komber ey hwgh, bloduite eller blanader jnnan, bšthe XL marker til treskiptis, oc haui ey brutet edzšrit; oc thet scal heredznempdh wita hwat han flydhe trengder eller sielff wiliande, eller hin ¾lte han aff tings stempno, eller kom annar skilnadhir thera mellan, oc ey aff stempnone. ¤.1. Nw ¾gher han friidh heman fraan sin oc til stempnona, oc swa heem ather til siin; dr¾pir man han, sargar eller slaar bloduite a w¾ghenom til stempno eller fraan stempno ther fore ath han stemde eller han sškia wilde, tha hauir han brutet edzšrith. [17] Nu ledir man annan til stok eller annar stadh, oc hugger aff honom hender eller fšter meth w¾lde, tha hauir han och alle the meth honom waaro brutet edzšret; tha haui then bšnena som draapet fik eller saaret, eller oc hans arfua. Komber thet j /braadom skilnat/ thera mellan, faar nokor aff them saar, dšdh eller bloduite, ther ¾r ey brutet edzšrit. [19] Nu /sšker/ man heem ath androm, oc fšrer han meth w¾lde w sinom gaard, ¾n tho ath han ey bryte hws eller gšr bloduite j gaardenom, tha hauir han brutet edzšrit, wtan konungs domber, eller annars tess som konungs doom hauir, see fore gaangen, eller ledis a han sander tiufnader, eller taks meth ranzakan j hwsom hans sander tiufnader, [eller brutliken ¾r a liiff siit for andra oppenbaara gerninga]; [É] [20] Nu wendis manne tiuffsak til, eller hwaria handa brut thet helzt ¾ru, taks man, bastas oc bindz och pinas oforwnnen, ey oppenbarlica j handom takit, oc wtan konnungs dom eller thes som konungs doom hauir; then swa gšr, haui konungs edzšre brutet, oc takis ey XL marc som fordom giordes, thy ath huar man ¾gher friidh a sino gotze haua oc penningom, oc serlica a sielfsins liif och licama. [21] Huar som edzšre bryter, ¾ huru mange the saman ¾ru [j fluk oc farnšte tha gerningen gšrs], tha hafua the forgiort allo thy the ¾gha wtan iordagotz, oc ¾gha biltoge wara ofuer alt swerikis rike. ¤.1. Thera lšsa gotz scal skiptas j thry, taki iord¾ganden then jordena ¾gher, ther heemsokn giordes, een lutt, annan konunger oc tridia herade; [togh swa ath g¾ldh thera som the r¾tteligha skylloge waaro for ¾n the edzšre brutho, fšrst geldens af oskiptho, oc sidhan malsegende r¾tten epter thy saken ¾r]. [É] ¤.2. Ey mogho the foruerka barna lutt thera [om the nokon haua], ey thera hustru lutt, [ey oc hws the a hustruna tompt eller iord standa], oc engsens thes lutt som j boo ¾gha meth them; swa scal hwar sina sak ensamen bšta, oc engen annars lut foruerka. [25] Nu ¾r then landboe som heemsokn gšrs til, eller hauir hws leegt eller laane takit, faar han eller nokor hans hion saar eller skeno eller blodwite eller warder dr¾pin, [É] [26] Nu ¾n annar man, then som landboans gaard sšker, faar saar eller skeeno eller warder dr¾pin, tha ¾gher malsegenden badhe fridbšnena oc saara bštherna, oc iord¾genden taki tridiung aff skyflingene. [27] Nu maa engsens manz gotz skšflas fšr ¾n han laghwnnen ¾r til biltogs maals. Ey maa han oc dr¾pa jnnan then dagh honom l¾gs a tinge tha han biltoger sw¾rs, wtan fore han fastis oc bštis som for annan saklšsan man, oc liik hans j kirkio gard leggis. [28] Nu hwar som halder them oc fšder eeth maall sidan thera maanada dagher ¾r wthe, bšte [III marc]; [É] [bšte] XL marker swa opta han warder ther laghwnnen til, eller dyli meth XII manna edhe ath han ey biltogan man hyste eller fšdde, eller han ey wiste ath han biltoger war. [29] Nu hwar som halder biltogan man a annars manz scada, wari swa saker som biltoger man en han nokra gerning gšr; bšte tha biltoger man epter brutom sinom ey thes sidher; thet scal heredz nempd weta hwat ther ¾r sant om. [30] Uarder man aff sakgiua eller nokrom dr¾pin jnrikis, sidan han biltoger sworen ¾r oc lagha dagher hans wtliden ¾r, ligge ogilder baade for kirkio oc konunge, wtan han haui dagh laghlica aff konunge. [31] Nu ¾n nokor ¾r biltoger lagder aff rikeno, oc warder siden wtrikis dr¾pen, eller han warder oc wtrikis taken oc meth waldzuerkom aater fšrdir j rikit oc siden dr¾pin, tha scal fore han baade bštas oc fastas som fore annan saklšsan man, oc liik hans j kirkio gaarde jordas, thy ath ey maatte han j flerom landom biltoger wara eller friidh sin mista, wtan j thy sama lande som gerningen giordes jnnan. ¤.1. Ey scal oc fore edzšris brut hustruna hws, som a henna tompt standa, j skyffling ganga, thy at j waarom laghum giptes hwarte man j adel iord, hws eller adel watn werka hustru sinna, oc ey hon j hans, wtan j alla andra lšsa penninga. Ey scal oc almennings iordh j skyfling gaanga, tho ath hon reknas fore lšsšra. [32] Nu ¾gha the biltoge wara ther til then bidher fore them som the brutu wider eller hans arfua; tha the bidia for them som the brutu wider, tha ¾gher konunger them fridh gifua, eller then tolkit konungs wald hauer, ath han them frid maa giwa; tha sculu the lšsas widh konungh meth XL marc, thet wari konnungs eensak. ¤.1. Dšr then som biltoger ¾r fšr ¾n han friidh faar, gelden tha arfua hans [aff godzse hans] lagha bšter, hwat thet ¾r helder drap eller saar, malsegendenom, [konunge oc herade]. [33] Biltogs manz [iorda] gootz ¾ghir laghmader och heredzhšfdinge haua meth swa sk¾l, ath the sculu s¾tia een wmbudzman then fore them rekna scal, ath thet afgeldet til engsens annars komi ¾n hans geld geldis, the som han r¾tteliga skylloger war fšr ¾n han bršth edzšrit; huat ther ofuer lšper, thet gifui for hans si¾l fatikom mannom, eller til kirkio oc kloster, ¾ ther til han friidh faar eller dšdir ¾r; tha han dšdir ¾r, tha haui hans rette arffue thet gotz. [36] Nu maa ey kona edzšre bryta, thy ath hon maa ey biltogh waara. Ey maa oc ofuermagi edzšre bryta; k¾ris thet til hans, tha scal nempden han sweria ey wara f¾mtan aara gamblan, wtan bšte epter thy som j saaramaalom skils. [37] Nu gaanger man ath adhrom a aaker hans om war eller a ¾ng eller aaker om hšst, oc dr¾per, tha ¾r han tuegilder oc al hans hion, och thet ogilt som han faar som til hans gaanger. [É] [38] Nu warder man a sina saklšso olaghlica forderfuader, halshuggen, hengder eller steglder, then thet giorde stande tolken sama r¾t som han honom giorde. [39] Taker man annan oc legger a iordh nider met w¾lde, snšper han som annat f¾¾, bryter wt šghon eller tender w hšse hans, eller sk¾r aff tungo, n¾so eller šron, hugger hand eller foot eller oc baade aff honom; then tolkit gšr, oc alle the meth honom waaro, haua brutit edzšrit; oc hwar som ther ¾r malsegende at, ¾ hwat thet ¾r helder saaratoli eller hans arffue, han ¾gher baadhe skyfflingena oc saarabšterna oc j fridh bidia, ¾ j huars huse thet gšrs j tessom maalom. Varder han faangen a ferske gerning, haui tha malseganden oc hans frender fult wald han til tings fšra oc witna latha; sidan haui malsegenden waald han til lšsn lata ¾n han wil, eller oc limi for limi, tolka som han miste, mista lata, eller oc liiff aff honom taka, oc ligge ogilder for gerningh sina ¤.1. Nw komber thet j wapna skipte thera j mellan, oc ey aff sliko w¾lde som nw ¾r sakt, tha ¾r ey brutit edzšrith, wtan bšte som j saara botom skils. Nw kan manne tolken sak witas, oc ¾r ey fangen widher, tha scal heredz nempd [thre aff hwariom fierdungh bolfasta] aff thy herade som gerningen war gšr j, han w¾ria eller fella; fella the han, wari feldir; w¾ria the han, wari saklšs. [43] Nu gaar man j annars tregardh som lykter ¾r, taker ¾pple eller andra frukt meth w¾lde, bonden eller hans hion ¾ro fore och wilia w¾ria; komber slagh thera mellan, faar bonde eller hans hion draap, saar eller bloduite, ther ¾r edzšrit brutet; faar then som tilkom draap, saar eller bloduite, wari ogilt. [44] Huar som biuder adhrom manne eller legher til ath slaa, dr¾pa eller nokra gerning gšra a annan man, han scal standa sama rett som han thet sieluir giorde. [HB 1] Myrder man annan eller kona, eller ¾ huar som een myrdher annan oc legger a lšn oc b¾r j fielster, tha scal man st¾gla oc konu brenna; tha scal heredz nempd [aff thy h¾rade] gerningen giordes j, wita han eller hona sanna eller osanna, oc heredzhšfdinge hšffde edin, oc sidan sw¾ri hwar sins l¾stom som j edenom standa. Swa scal om al mordh gšras, oc the maal som liiff fore ganger. [2] Dr¾per man eller kona meth wilia sinom eller myrder barn siit hedit eller cristit, eller barn fader sin eller moder sina, [eller man hustru sina eller hustru man sin], huilkit thera thet gšr, tha scal man steglas oc kona brennas ¾n thet ¾r allom oppenbart. Nw huilkom tolken sak wites, oc ¾r ey oppenbart, tha scal han w¾ria sik meth h¾retz nemd som fšr ¾r sagt; w¾rs han, wari saklšs; felles han, tha scal man st¾gla oc konu /brenna/, oc thet thera som myrde eller drap meth wilia, scal mista arff thes dšda, oc swa hans ¾tl¾gger aller, thy ath engen maa annan til arffs drepa. [3] Nu ¾n thet ¾r aff waada tilkommet, tha bšte som j draapa maalom skils, konunge, malsegende oc herede twegildis bšter, oc miste huarte liiff eller arff fore waadha thenna; thet scal heredznempd wita, huat thet war meth wilia eller waada giort. [5] Ganger man fraan konu sinne lagh gipte, oc f¾ster sik adhra konw laghlica, oc hefdar m¾dhen hin lifuer som han fšr meth laghum haffde faangit, warder thet sk¾liga leet meth oppenbaarom witnom jntil hans oc kirkione r¾th, haui forgiort lifue sino, oc kona samw leedh ¾n hon thet gšr; han scal halshuggas, oc kona /s¾thias qwik j iordh/. [6] Fšrgšr man manne eller konu, kona konu eller manne, meth truldom, swa ath hon eller han faar dšdh aff, miste liiff siit fore tolka gerning; man scal st¾gla oc konu brenna, oc witi thet meth heredznempd som fšr ¾r sagt. [7] Forgšr man eller kona stiuffbarne sino [meth wilia oc forakt], oc wil barnom sinom arff ¾gna, wari lagh samw om lifuit, oc stande om arff som laghboken [j ¾rfda balkenom] siger [duodecimo capitulo]. [8] Huar som reeser h¾r a moth konunge eller rikesins herra, eller forsaat gšr, ath han wil han fanga eller dr¾pa, eller gšr nokra waldzgerninga eller or¾t meth brefuom, raadom, gerningom eller hielp, tha ¾ghir han mista iordh oc gootz oc liiff om han fangin warder meth oppenbaare gerning. ¤.1. Nw kan honom thetta witas, oc ey meth oppinbare gerning warda fangin, stande thet till konungs nempdena, oc sidan sw¾ri hwar thera som j edhenom standa sins l¾stom, som sigs j eedhe thera; f¾lla the han, haui forgiort allo thy som fšr ¾r sagt; w¾ria the han, wari saklšs. [9] Nu ¾n man leder a fosterland siith wthlendzkan h¾r, oc b¾r awgan skišld mothe sinom r¾tta herra, oc h¾riar siith eghit fosterland, wtan han fšlge them som r¾tkomen ¾r til rikit, tha hauir han oc alle the meth honom waaro forgiorth baade liiff oc gootz wndher kronona ¾uerdelica ¾gho. Nw ¾n nokrom witis tolken sak, oc ¾r ey oppinbart, tha scal konnungs nempd han w¾ria eller fella; v¾rs han, wari saklšs; felles han, miste baade liiff oc gootz som fšr ¾r sagt. [10] Nu ¾n [landbo], bryti, mšlnare, troskylder swen eller [nokors thera] hustru dr¾per sin r¾tta herra eller husbonda eller hans hustru, oc warder han faangin meth sama gerningh eller hon, tha scal han eller hon till tings fšras, och ther man til st¾gil dšmas och kona brennas. Jordh oc lšsa penninga thes saka sculu til treskiptis ganga, taki een luth konungen, annan maalsegende oc tridia herade som gerningen giordes jnnan; [togh swa ath affradh, tiendh, g¾ldh, bolags penninga oc barna penninga fšrst wndan skiptes]. ¤.1. Hwem tolken sak wites, manne eller konu, oc ¾r ey vppenbarlica taken wider, tha w¾ri sik meth heredz nempd ther gerningen giordes, oc heretzhšfdinge hšffde edhin, och sidan sw¾ri hwar sins l¾stom som j edenom standa, oc bidia sik swa gudh hullan oc helgadoma the han ahalder, ath han eller hans kona drap ey sin r¾tta husbonda, oc thy ¾r han ey werder liiff eller gotz mista; v¾rs han, wari saklšs; feldz han, haui forgiort allo thy som fšr ¾r sagt. ¤.2. Nw sigher then som drap thet aff waada wara tilkommit oc ey meth wilia sinom, tha scal han r¾ttom arfuom twegilda bšter bšta, oc ey liif mista, oc konnungenom oc herade lagha bšter som j draapamalom skils, oc ey meera; thet scal heredznempd wita som fšr ¾r sagt, hwat thet war meth wilia eller waada giort. [11] S¾ther man eldh j hws annars manz, oc wil brenna baade by oc bonda; brenner vp eeth hws eller flere, eller gaard allan eller by, warder takin meth bl¾sande mwnne oc brinnande brande, tha maa han binda oc til tings fšra; sidan ¾gha XII men aff heradeno scoda oc sannind leeta om thet maal; v¾ria the han, tha bšte then XL marc som saklšsan bant oc bastade, oc haui ey forgiort fridh eller boskipte; f¾lla the han, tha bšte alt thet han ¾ghir til treskiptis; taki een luth konungen, annan malsegenden oc tridia h¾rede, oc gelde ¾ bondanom fšrst aather scada sin, oc witi bonden huru myken scada han hauer faangit; vindz ey mera ath, tha ¾gher bonden ¾ fšrst fult haua fore siit, oc then scal j baale brenna som br¾nt hauir fore bondanom. [12] Nu ¾ hweem toligen sak withis, manne eller konw, oc warder ey takin meth, w¾ri sik meth lucthre heredznempd ther gerningen giordes jnnan, oc wari saklšs; f¾lz han, geldhe aater allan scadan then som hin fik, oc a XL march til treskiptis; orkar han ey bšta oc skadan ather gelda jnnan n¾sta /VI maanada/ sidhan han sakfeldir ¾r, tha scal han ogilder wara for allom, huat thet ¾r helder man eller kona, ther til han hauir r¾th giort. [15] B¾r kona eller man nokrom forgerninga, warder bar oc atakin, tha scall han eller hona taka oc j fi¾thur s¾tia, oc swa til things fšra, oc the sama forgerninga meth them; thet sculu XII men wita hwat han eller hon hauir the forgerninga giort eller ey; w¾ria the them, wari saklšs; f¾lla the them, f¾llis ath XL markom til treskiptis, konunge, maalsegende oc herade ¤.1. Hauer ther nokor dšdh aff lyutit, oc k¾ris sidan, within thet oc XII men; w¾ria the han eller hona, wari saklšs; f¾llas the, tha ¾gher hon j baale brinna [oc man st¾glas], oc lšsšra thes saka skifftas, oc ¾rfuingia takin iord epter them. Vithis thet nokrom, [É] bšte som j draapamaalom skils. [16] Tessen maal som nw ¾ru sagdh, ¾ru wrbota maal som fore ganga bade liff oc gootz; hweem tolken sak withis [É] [DB Vl 1] Nv komber skilnader manna mellan, dr¾per huar thera annan, ther ligger man geen manne, oc bšte beggia thera arfua konungs r¾th VIII šrtuger oc XIII marker, oc samuledh heradhe. [2] Dr¾per man annan, oc faangas a ferske gerningh widher liket, eller a flyande foth a sama dagh oc dygne som han gerningena giordhe, tha gifui liiff fore liff, oc haui huarien friidh wtan j kirkio eller closter, ¾n thet kan pršuas ath han giorde gerningena meth lust oc wtan alla lifs nšdh, oc ligge thet til heredz nempd ther som gerningen giordes jnnan, fšr ¾n man liiff aff honom taker. [3] Komber thes manz neste arfue som dr¾pin wart jnnan dagh dygne, oc dr¾per han draaparen meth eene br¾dhe wtan doom, tha bšte han oc faste som annar drapare, oc ryme ey land oc ey liiff miste, wtan bšte konunge VIII šrtuger oc XIII marc, oc samaledhis h¾rade. [4] Kan thet swa warda, ath neste arfue tess som dr¾pin warth, eller annar man, wil draaparen hindra for gudz sculd eller herra budh, eller och then som herrans ¾mbetzman ¾r, oc warder draparen dr¾pin j w¾riande hand, tha pršfuis hans maal swa dšdz som qwiks, och dšmes epter brutom sinom, oc ligge ogilder, oc bštes engte for han konunge, malsegende eller herade. [5] Uarder man dr¾pin androm lundom wtan w¾riandha hand, tha bštis for han fulder r¾tter konunge, maalsegende oc h¾rede, oc thet scall liggia til heredznempd. [6] Rymer draaparen til kirkio eller closter eller annar stadh, oc warder ey takin a sama dagh oc dygne, tha scal herezhšfdinge gensta budkafla vpsks¾ra oc ting stempna, oc then som gerningena giorde kome felogir til swars, [oc fraa j siith behald]; kennis han gerningena eller warder laghlica til wnnen, tha ¾gher han maanada dagh haua fore konung koma, oc XIIII n¾tter fraan konunge fara, oc ey lenger, wtan han konungs nadh nyute [meth fridzbreff hans]. Hwar som gšr gerning a han jnnan /forscrifnan tiidh/, haui bruteth edzšrit. [7] Nu wil han ey til swars koma a thy sama tinge, tha haui malsegende sama waald han til draps binda som han til swars komin waare, oc haui engen dagh oc huargen fridh wtan j kirkio eller closter. [8] Nu ¾n fridlšs man sither qwar oc wil ey ryma, oc malseganden formaa ey taka han, seghi tha til h¾redz hšffdinga oc konungs ¾mbetzmanne, the ¾gha han fanga lata meth maalsegendenom. [9] Nu kunna nokre men draparen wilia w¾ria fore them han fanga wilia antigge j heeme sino eller annar stadh, tha wari thet tuegilt som the gšra som han w¾ria wilia, oc alt thet ogilt som the faa, hwat thet ¾r draap eller saar. [10] Nu ¾n nokor r¾ner draparen aff them som j handom han hauer; then som thet gšr, han hauer brutet konungs edzšre. [11] Nu ¾ hwar draapare warder laghlica faangen, huar som lšsn taker for han, giwi konunge lšsn oc a XL marker, hwat thet ¾r helder maalsegende, l¾nsman eller huat man thet ¾r helzt. [12] Nu komber draapare for konung eller then som hans doom hauir j swerige, sina gerninga tee, tha haui han dagh til hans oc fraan som fšr ¾r sagt. Konunger ¾gher honom breff gifua j thet sama heredhe som gerningen waar gšr j, och j the sama breffue nempna then ther scal nerwara a konungs wegna ath thet maal sk¾lica pršuas, oc meth honom waren heredzhšffdinge oc heredznempd thet sama maal granlica skodha. Kan thet pršfuas ath han giorde thet draap trengder oc meth r¾tte liffs nšdh, tha ¾gha the fornempde bšter leggia maalsegendenom som the wilia for gudi answara oc konunge sinom, oc skuda thes dšdha brut oc meth huat sk¾lum han trengde draaparen sik dr¾pa, [É] ¤.1. Kunno the fornempde pršua meth fullom sk¾lum ath han thet drap otrengder giorde, tha ¾gha the ey malsegendenom bšther leggia, wtan ryme tha draaparen landh, oc fae aldre fridh for ¾n han biuder r¾th fore sik, oc gifuer malsegendenom swa fulla bštir som honom ath nšghir. [13] Nu hauir han bšth, och maalsegenden bidher for honom, tha ¾gher konnunger honom fridh gifua, eller oc hans ¾mbetzman then tolkith konungs waald hauir ath han maa honom fridh giwa; oc bšte ther epter konunge VIII šrtuger oc XIII mark, [oc herade samuledh, wtan traangh oc nšdh pršfuas som fšr ¾r sagt]. [14] Nu ¾gher ey konungs r¾tter hšgre s¾tias ¾n VIII šrtuger oc XIII mark, och sama ledis heredz. ¤.1. Dags breff lšses aff konungs canceller fore halff mark, fridz breff fore marc; the breffuen sculu a swensko scrifuas, oc all annor som doma ršra. ¤.2. Faar han ey fridh aff konunge, [eller wil ey bšta eller fly], oc warder han dr¾pin sidan dagher hans ¾r wte, tha ligge wgilder. Ey ¾gher gotz hans skšflas, huarte lšsšra eller annat, oc bšte konnunge engte, malsegende eller herade, wtan han nidings w¾rk giort haffde, eller andra oqw¾mlica gerninga them widherlica. [15] Tessen ¾ru nidings w¾rk: dr¾per [nokor] fader eller modher, son eller dotter, broder eller syster, eller ouermagha minne ¾n VII aara, wtan thet see meth waada, eller dreper man sofwande eller a swnde simande, eller tr¾lb¾r man at han faar aff bana; hwar som tolka gerninga gšr som nw ¾ru sagda, stande sama r¾th som foreskils j edzšreno oc j hšgm¾lom, om han faangin warder; varder han ey faangin, tha ryme land som fšr ¾r sagth, oc fae thy minne nadh ath han minna w¾rdher ¾r. [16] Dr¾per wtlendzker man nokon, wari swa om han som jnlendzker hafde thet giort, [wtan han aff rikeno flyr]. [É] [17] Nu hwar som fridlšsan man halder, swa ath han fšder han om eeth maal, eller ena nath hws l¾ner, sidan han fridlšs ¾r gšr oc hans dagher ¾r wte, bšte III mark, eller dyli meth VI manna ede ath han ey wiste ath han fridlšs war. Hwar som han halder eller fšdher leenger ¾n nw ¾r sakt, bšte XL mark til treskiptis, oc ligge thet til heredznempdh hwat ther ¾r sant om; bšthe oc swa opta XL marc som han warder ther laghlica tilwnnen, ath han hauer han lenger haldet eller fšth. [18] Nu faangar man nokon for draap jnnan dagh och dygne sidan draapit war giort, oc fšre til tings oc wil till draaps bindha, oc hin seghir ney for sik ath han thet draap aldre giorde, tha scal heredzhšffdinge them XII men nempna aff heradeno, them som the sigia baade ja widher; the sculu ther sannind om letha, som the wilia for gudi swara och sinom konunge, hwat han a wigualle war thes wiliande oc wallande ath han dšdh fik eller ey. F¾lla the han, haui tha arfua thes dšda wald han til draaps binda oc r¾t hans lata gšra som fšr ¾r sagt, oc ey bštir for honom taka. [19] Nu w¾rs /then draapet wites/, tha wari han saklšs, oc then bšte XL mark som saklšsan waldfšrdhe; ¾r han oc saar eller slagen, tha bšte som j saaramaalom skils. Haua the oc taketh han j hwse hans eller heman eller annars manz, tha haua the brutet konungs edzšre. [20] Nu ¾r man ofaangin til swars kommen, och sigher sik ther haua warit, oc ey thes wiliande och wallande ath han dšdh fik, eller segher ath han ther ey war; tha scal heredz nempd thet wita, thšn som the sigia baade ja widher, hwat han a wigwalle war thes wiliande oc wallande ath han dšdh fik eller ey, oc them som hon wndan taker at ey a wigualle woro, eller oc ther waaro oc ey thes wiliande eller oc wallande ath han dšdh fik, the warin saklšse; oc sidan haui then waald som sin hauer mist ath bindha then til sanbana som han wil, och then til haldzbana som han wil, hwan thera meth ede XII manna a tinge, aff them samw a wigwalle waaro oc ey waaro wndan takne aff nempdene. Varder oc han til draaps wnnen, tha haui dagh til konungs koma oc ather fraan som fšr ¾r sagt. [21] Nu ¾r haldzbana boot IX mark. Giffs manne sculd for raadzbana, w¾ri sik meth XII mannom, eller bšthe sex mark /malsegendens eensak/. [22 ¤ 1] Dšr han oc sidan dagher hans wte ¾r, oc fšr ¾n han fridh faar eller malsegendenom bštir f¾stas, bšten tha arffua hans [aff godze] hans maalsegendenom VIII šrtuger oc XIII marc, och warin /frii/ for konunge oc h¾rede. [23] Alt thet bštas scal for faders gerninga som han hauer brutit, eller modher eller adhre frender, tha gelden ¾ geld [oc sakena] aff luth thes som bršth, hwat thet ¾r helder lšsšra eller iordh; ¾r hwarte /iordh eller lšsšra/ til, waren tha arfuane saklšse baade for malsegendenom, konunge oc h¾radeno. [24] ® huar man scal annan til draps binda, hawi waldh han ther til binda epter thet draapit war giort jnnan nat oc aar, hwat han wil braadare eller senare. Nw binder han ey til draapit jnnan nath oc aar epter thet gerningen war gšr, haui sidhan engte wald nokon till thet draap binda, wtan haui then sak sik kennir [om nokor ¾r then til]. [25] Nu kennis engen widh drapith, oc engen warder laglica tilwnnen jnnan nath oc aar epter thet draapit war giort, tha ¾r heredit sakt ath XL markom, wtan herede sannan drapara wise; thet hetir dulga drap; aff them XL markom taki konungen /halfft oc halfft/ thes arffua som dr¾pin warth ¾n the jnrikis ¾ru; ¾ru the ey jnrikis, oc koma ey breff eller sk¾l aff r¾ttom arffuom jnnan nat oc aar epter thet dulga draap war wtdšmpt som fšr war sagt, tha skiptis the VIII šrtuger oc XIII mark som j erffda balkenom skils om dana arff. [26] Nu giffs herade sak for mordgeld, tha scal h¾redznempd thet wita at han doo aff soot oc ey aff manz handauerkom, eller oc ath ther gaff r¾tter arfue sannom sak meth stempdo tinge jnnan nath oc aar, eller oc ath ther war widergaanga gšr jnnan nath oc aar, eller the wisa sannan draapara meth sannom witnom. Hauer herade engte aff thenna witzordom fore sik som nw ¾r sagt, tha scal thet h¾rede mordgeld bšta XL mark, taki konunger XX marc oc malsegende XX mark som fšr ¾r sagt. ¤.1. Thetta scal epter mantali wtbštas, hwar then man som XV aara ¾r karl kšns eller oc meer. Fore alla them som mordgeld ¾gha bšta, tha bštis fult mordgeldh ¾n the myrde warda, oc haui thet engen man fr¾lzt. [É] Nw ¾gher heredznempd mantal nempna, oc hwar then ¾gher mordgeld gšra som ther nempnis; sither nokor qwar oc gšr ey, bšte III šra; sither alder hwscaper qwar, gelde [thera deel] wth aff mordgeldet och aa III marker. [27] Uarder man dr¾pin j šyom eller sk¾riom, finder h¾rede draaparen jnnan nat oc aar, eller liust oc oppenbart ¾r ath wtlendzker h¾r hauer thet giort, tha wari herade saklšst; ¾r ey swa, gelde ather herede th¾r fore dulga draap XL marc, oc ey meer, tho at liik see flere funnen ¾n eeth ath eno sinne. [28] Dr¾per kona man, oc warder fangen a ferske gerningh eller jnnan dags och dygne, tha scal hona til tings fšra, withna oc dšma latha som annan drapara; haui siden malsegenden waldh hwat han wil helder bšter taka eller hona halshugga laata. Taker malsegenden bštir for hona, tha bšte oc konunge VIII šrtuger oc XIII mark, oc samwledh heredeno. [29] Uarder kona ey fangen jnnan dagh oc dygne, tha scal hona til draaps binda a tinge som annan drapara, oc bšte malsegendenom XL mark, konnunge VIII šrtuger oc XIII marc, oc samu ledh herade. Ey maa konu fridlšsa gšra ¾n hon formaa thettas bšta. ¤.1. Formaa hon ey botom, haui tha malsegenden wald hwat han wil heller minne bštir taka eller liiff henna, oc wari fridlšs for maalsegendenom, konungenom oc h¾redeno som annar drapare; och bšte tho engen then som hona fšdher eller samwist hauir meth henne, wtan han hona for them som hona fanga wilia w¾¾r; v¾r oc han hona, wari twegilt thet han gšr, oc alt ogilth thet han faar, som fšr ¾r sagt. [30] Huar som draapare warder laghlica fangen, huat thet ¾r man eller kona, tha scal malsegenden han j hender faa konungs fogata; fogate ¾gher han j konungs hekto s¾tia oc ther gšma lata ther til tingh ¾r stempt oc hans r¾tter scal gšras. /Foghaten/ scal han til tings fšra, oc ther /j r¾tten antwarda/, oc sidan scal malsegenden han ther til sakena winna oc dšma latha, [É] [31] Dr¾per prester eller annar clerker leekman, ther taker biscoper konungs r¾th, oc arfua thes dšda malsegenda lut aff botom, [oc doomkirkian heretzr¾tten]. [32] Dr¾per leekman klerk, taki ther konunger sin r¾th, och arffua thes dšda sin lut aff botom, [oc heretz r¾tten kirkian som fšr]. [33] Kan lekman eller clerker dr¾pin warda, oc ¾r ey r¾tter malsegende jnlendis tha thet k¾ris; w¾rs thet draapet for them som aak¾ra m¾dhan han borto ¾r, komber han siden heem oc krefuer bštir, wari thet waart for honom som wardis for them som fšrst atalade, oc swa for allom them som ther kunna framdelis aa tala. [34] Nu wil man wita draap s¾t oc bšth, k¾re malsegenden epter botom, konunger eller herede, huilken thera helzt k¾rer epter, hiin segher the bot gullet haua, thet sculu XII men wita huat thet guldet war eller ey. ¤.1. Komber man til tings oc gaanger wider sak sinne the han ¾gher dšdh fore liuta, tha sculu thet XII men wita hwat han gik widher the sak eller ey, the XII men ¾gher lensman nempna; oc ¾ hwat sak thet helzt ¾r som han hauir widhergaangit, oc gaanger a liiff manz, tha sw¾ren the XII men ath han wid the gerning gik, fšr ¾n domber a han gange. [35] Dr¾per lšsker madher man, tha ¾gher han faangas aff malsegendenom, konungs l¾nsmanne oc heredzhšfdingia, ¾ hwar han ¾r, wtan j kirkio eller kirkio gaardh; tha ¾gher han til tingh fšras, oc ther liff aff honom dšma lata, oc hwarte fastes eller bštis for han. [36] Nu kan lšsker man affhugh eller fuls¾re gšra, oc orkar ey fullom botom, tha scal han faangas som sagth ¾r. Komber ey then jnnan maanada dagh som lagha bštir biuder for han, fšris tha til tingh, oc dšmis handh aff honom. [37] Kan lšsker man skeeno gšra, oc orkar ey til III mark, tha scal han fangas oc haldas een maanadh; gelder engen tha bštir for han, tha fšris til tingh, oc stingis knifuer ginom handh hans. Thet ¾r lšsker man, som ey ¾r bolfaster, oc ey orkar fulle boot vppe halda. [39] Nu biuder konunger ledungh wth, oc skip ligger j lagha l¾¾ghe, oc skišlder j stampne; varder ther man dr¾pin, ligge j twebšte. ¤.1. J tessom maalom som nw ¾ro vptald, tha scal swa baade sanbana oc haldzbana widhbinda som fšr ¾r sagt j adhrom draapom. ¤.2. Swa ¾gha twebšter skiptas, ath malsegenden taki XL marc, oc sidhan gange XL mark till treskiptis; taki een luth konunger, annan maalsegende oc tridia herade. [DB Vd 4] Gšr man gildro j scoghe meth spiut, str¾ng eller stappo eller graff, for ¾lgiom eller androm diwrom, tha scal han thet liusa een synnodag fšr ¾n han gildre gšr, widh sokna kirkio ther han wil them gšra, oc twa synnodaga sidan the gšra ¾ra, oc kunnoga hwar the liggia. Faar nokor ther dšdh aff ath olysto, wari boot XL marc. Sigher annar lyst wara oc annar ey, witi thet XII men aff soknene. ®r laghlica lyst, oc thimar ther sidan dšder aff, wari booth IX marc. [5] Nu hugga twe tr¾ eller stene w¾lta, faa baade bana aff, ligge baade ogilde; faar annar bana aff, gelde then som lifuer han aater meth halfue f¾mpta mark. [6] ®r brunder j by, han scal bšlia oc om hšlia; falder ther man j oc faar bana aff, bšte tio mark then brunnen ¾gher. Nytia flere brwn, bšte then som feller oc ey then som bygger. ¤.1. Faller man j broo oc faar bana aff, bštes /som j bygninga balkenom skils/; ¾gha flere broo saman, bšten the som fella oc ey the som byggia. [7] Klifuer man j tr¾ sielf wiliandes, falder nider oc faar bana aff, ligge ogilder. ¤.1. Klifuer man j tr¾ bidhin, faller nider oc faar bana aff, wari boot X marc. Klifuer man j tr¾ epter budi, faller nidher oc faar bana aff, wari gilder meth XX marc. Nw siger arfue thes dšda epter bšn eller budi vpklifuen wara, oc hin nekar, dyli meth XII manna ede, eller bšte som fšr ¾r sagt. [8] Nu falder man aff tr¾ nidher, oc faar han scada aff som wnder staander, wari ogilt. [9] Nu falder hws a man eller annwr handa wirke manna, oc faar aff bana, wari boot half f¾mta mark. [10]ÊNu falder lass a man, wari ogilth, ¾ hwaria handha lass thet ¾r. [11] Nv kan ouermagi meer ¾n VII aara oc minna ¾n f¾mptan aara man dr¾pa meth wilia, wari swa ouermagha wilia gerdh som moganda manz waade gerdh, bšte han aater meth XX markom; aff them XX markom taki malsegende XIIII mark, oc III mark konunger, oc samuledh herede. [12] Dr¾per ouermagi man meth waada, bšte IX marc, och tho hwarte konunge eller herade. ¤.1. ®r han siw aara eller minna, oc dr¾per meth wilia, bšte halff f¾mpta mark; dr¾per han meth waada, bšte III mark ensak maalsegendens. Komber saar oc ey draap j, wari saar ogilt. [13] Dyls draapet, binde han swa til draapit som all annwr draap. Nw sighir annar ouermaga wara oc annar ey, within thet XII men aff herade, raade halua nempd hwar thera. ¤.1. Vari kona j sama lagum som man j waadha botom, hwat hon dr¾per eller dr¾pin warder. [14] Nu kan kona j waada dr¾pin warda, oc sigs hon meth barne wara, tha haui barnsens arfuinge then neste witzord ath wita meth tueggia quinno witnom oc XII manna ede ath hon meth barn war, oc škes tha both henna ath halff f¾mta mark. [15] Nu warder man eller kona affwita, tha sculu n¾ste frender hans eller henna, [swa braat the thet wita faa], lysa thet fore grannom oc sokna mannom, oc han eller hona j hektom s¾tia oc haua, [om the them faangith gita]. ¤.1. Kan then man eller kona w hektom koma,oc dr¾per man eller brenner by, ligge ther by j waadageldom IX marc; ey ¾r the boten hšgre ¾n tho ath ther brinne baade by oc bonde; kan then man eller kona dr¾pa, wari alt j waada botom IX marc; swa scall hans ¾rfuinge eller henna baade gelda oc taka for them. ¤.2. ®r ey lysninga witne til, [É] [16] Dr¾per fader eller modher barn siith meth waadha, lifua the baaden, k¾rer annath thera til tess som dr¾pit hauer, tha fylle waada eedh oc waada boot, oc qw¾li thet engen hšgre huarte til lagha eller bota. K¾re huarte thera til annars, wari tha saklšs baade for eed oc booth. [17] Dr¾per f¾ man, wxe, galter, bukker, hester, hunder, rwni eller hwat f¾ thet helzt ¾r, bšte fore IX marker then som thet f¾ ¾gher. ¤.1. Fšder man diwr heema eller fugla, kunno the scada gšra, waarde swa for thy som adhro f¾ j allom sakum. ¤.2. Nu ¾n then dyl som f¾ ¾gher, tha binden thes dšda arfua han til meth twem witnom och XII manna edhe. [SB Vl 1] Nw wil man annan til saara binda, tha segir then som k¾ris til sik ther haua warit, oc ey thes wiliande eller wallande ath han scada fik, eller sigher oc ath han war ther ey, tha scal thet heretz nempd wita, the som the sigia baade jaa widher, hwat han a wigualle war thes wiliande oc waldande eller ey ath han scada fik, oc them hon wndan taker, ath ey a wigualle waaro, eller oc ther waaro oc ey thes wiliandhe eller wallande ath han scada fik, waren saklšse. Sidan haui then wald som saaren fik, ath binda then til saara maala som han wil meth VI manna ede a tinge, aff them som ther waaro oc ey waaro wndan takne aff nempdene. [2] Nu gšras baade j sender enom manne saar oc raan, binde han widh baadhe meth VI mannom, oc bšte tho hwart om sik. [3] Koma men saman j wapna skipte meth wredz wilia, oc hugger annar annan fullom saarom, n¾so aff manne, eller wth šgha, eller aff šra, eller j siit anlite eller hals, swa ath han haffuir ¾uerdelikit lyte aff, eller hugger aff handh eller footh; then som thet gšr, bšte XII marc malsegendenom fore lytet, oc XX marc til treskiptis for saaramaalen. ¤.1. Varda manne twe aff tessom fornempdom limom aff hugne, wari tha boot haluo meere baade j lytis botom oc saaramaalom; bšte fyra marc oc XX ath lytes boot, oc XL marc till treskiptis ath saaramaalom. Nw warda flere limi aff hugne ¾n twe aff them som fšr ¾ru nempde, wari swa gilder limber som limber, baade j lytes botom oc saaramaalom. [4] Hugger man aff androm twmulfinger eller foot framman wrista, wari IX marc fore lytet oc XII marc til treskiptis for saara maalen, for thy ath twmulfinger ¾r halff hand oc h¾¾l haluer foter. Hugger man then nest ¾r twmulfingre, bšte VI marc for lytet oc IX marc fore saaramaalen; l¾ngstha finger wari j sama botom; then n¾st ¾r litla fingre, wari thre marc for lytet oc VI marc til treskiptis fore saara maalen; litla finger wari j sama boot. [5] Hugger man taa aff manne, wari hwar thera swa gild j saara maalom som finger, oc haluo minne j lyteno. [6] Uarder man huggen fullom saarom, ther ey komber affhug j, warder huggen eller stungen j /hool/ meth sw¾rde, knifue eller spiute, eller huaria handa thet h¾lzt ¾r, eller stungin ginom laar eller arm, eller hwar helzt han ginom stungen warder, eller huggen j hoffwdh, arma eller been swa ath been wtlšses oc wttakas, eller warda been eller arma synder slagne eller hugne; t¾ssen ¾ru ful s¾re; wari boot XX marc, ther fšlger ey lytis boot. [7] Nu kan man warda huggen j ryg, arma eller been, swa ath han warder krumpen, lamber eller lytther, wari tha lytes boot VI marker; varder han ey lytter, krumpen eller lamber, tha scal ey lytis bot fšlgia. [8] Uarder man huggen eller slagin j hand, swa ath twmulfinger krumpnar oc onytias, bšte III marc ath lytes bot, oc XII šra for then ther ¾r nest, VI šra for then th¾r ¾r nesth, oc III šra for then ther ¾r nest, oc halff f¾mta šrtug for litla finger; oc saaren bštis epter thy the warda m¾tin. [9] Uarda manne wtslagna framtender eller adhra tender, fyra w hšse hwariom, tha ¾r thet fulder limber; wari lyte j XII marc, oc XX marc ath saaramaalom. Varda fyra t¾nder wtslagna, bšte VI marc for lytet oc XII marc til treskiptis. Vardha twa wtslagna, bšte III marc for lytet oc s¾x marker ath saaramaalom. Varder een wtslagen, bšte XII šra for lytit oc III mark ath saaramaalom. ¤.1. Hwar som baade komber j saaraboth oc lytes both, tha gange saaraboth til treskiptis, taki een luth malseganden, annan konnungen oc tridia herede, och lytes boot malsegende eensamber. Hwar som lytis bštir sculu bštas fore affhug, tha gange ¾ lytes bšter wth meth saaramaalom. Ther som affhug ey j komber, tha scal thet standa nat oc aar; tha nat oc aar ¾r wte, tha scal heretzhšfdinge nempna VI men aff heradeno, the scula scoda hwath han ¾r swa krumpen eller lytter, ath han ¾ghir lytes boot taka eller ey. [10] Nu warder man huggen kštsaar eller slaghen fulle skeno, bšte ther fore VI marc, taki malsegenden thre mark oc III marc gange til treskiptis. Varder man slagen eller skuren minna saar ¾n nw ¾r sagt, oc tho synes blaat oc blodugt, bšte III mark til treskiptis. [11] Nu sigher annar minna saar oc annar mera, tha scal heretzhšffdinge s¾x men til nempna ath m¾tha the sama saar, oc fore them bšta lata som the sigia lagh oc r¾th wara. [12] Nu kan man warda huggen eller hamblader, swa ath han ¾r ey fšr til ting eller kirkio sik ath k¾ra eller saar sin syna lata, tha scal heretzhšffdinge budh faa; han scal honom VI sanninda men nempna, the sculu tith koma jnnan nesta XIIII n¾ttir epter thet scadin giordes, och m¾ta saar hans, oc swa ther fore bšta lata som the wilia sin eedh fore binda, oc saar oc aakoma ¾ru til. Huilken aff them s¾x som heredzhšfdingen laghlica til nempne, oc ey wil koma och ¾r forfalla lšss, bšte thre marc til treskiptis; taki malsegenden een luth, annan konunger oc tridia herede. Faar heredzhšffdinge budh oc wil ey nempna, bšte sex mark til treskiptis. [13] Nu slaar man annan pwsth, meth staang eller steen, oc synes ey akoma, warder giort fore sokn eller šldrykkio eller annar stadh ther samfund ¾r, ¾ru til tweggia manna witne som n¾r waaro oc aasagu, bšte thre marc til treskiptis; orkar han ey tueggia manna witnom som nw ¾r sagt, oc synes ey akoma, tha w¾ri then sik som saken giffs meth s¾x manna ede oc wari saklšs, oc then eedh scal han a tinge ganga. Hwar som pwster warder slagen som nw ¾r sagth, oc synes ey akoma, ther maa engen epter k¾ra wtan r¾tter malsegendhe. [14] Nu kunna men saman koma meth wredzuerkom, oc faar annar dšdh aff oc annar saar, ther ¾r dšder gilder oc saar ogilt; lifua the baade, oc faar hwar saar aff adhrom, faar annar fuls¾re oc annar minne akomo, wari tha hwar gilder ath saarom sinom som the warda m¾tin til. [15] Nu warder kona sargat fullom saarom eller minne saarom eller baard, wari swa gild kona j saara botom som man, wtan hon warde swa baardh eller huggen, ath hon fšde dšth barn; tha škis both henna meth IX mark, oc ther ¾ghir j hwarthe karl eller konunger. ¤.1. Sargar kona man, swari swa fullom botom som man, oc sškis henna maalsman, oc bšte aff henna penningom oc ey aff sinom. [16] Nu warder man huggen hofwdsaar, eller hwaria handa saar thet helzt ¾r som man maa dšdh aff faa, tha scal then som gerningena giorde, them saarom waarda ther til nath oc aar ¾r wte epter thet gerningen war giord, [oc ey lenger, wtan heredznempd witnar oc sw¾r a tinge hwar sins l¾stom ath han aff handauerkom hans dšdir bleff], [É] ¤.1. Nw warder man saar aff adhrom eller slaghin, komber then thet giorde oc bštir widh maalsegenden, konungen oc herade, oc malsegenden giffuer honom s¾¾t a moth; dššr han aff them saarom sidan bštir ¾ru bštta, oc fšr ¾n wte ¾r nat oc aar epter thet gerningen waar gšr, tha ¾gher malsegenden ey waldh ath hempnas, wtan han scal lagha bštir taka, oc stande thet fšrst j botom som vp ¾r buret, sidan scal thet meth laghum krefuias som aater stander; oc konunger oc herade lithen ath them botom som the haua vpburit, oc ther škas ey thera bot. [17] Nu ganger man ath adhrom thes wiliande, ath han wil bondan scada eller hans hion a aker om waar eller a hans aaker eller ¾ng om hšst, dr¾per eller hugger eller slaar [blanadh eller] bloduite bondan eller hans hion, tha ¾r thet alt twegilt som han gšr som tilkomber, oc alt thet ogilt som han faar. ¤.1. Nw ¾n braadelica komber skilnader thera mellan a aaker eller ¾ng om byrgda thima, tha bšte som skils j saara maalom om hwars thera akomo, oc engte for fridbrutet, oc thet scal heredznempd wita hwat ther ¾r santh om. [18] Nu gšr ouermagi fuls¾re eller bloduite, then som meera ¾r ¾n siw aara oc minne ¾n XV aara, bšte XII šra for sar, oc XII šra for lyte ¾n the ther j ¾ru; gšr han minne akomo, som ¾r blaanader eller blodwite, bšte III šra. ¤.1. Gšr ouirmagi saar eller blodhuite, siw aara eller yngre, wari ogilt; ther sculu ey bšter fore ganga. ¤.2. J them botom som ouirmagi scal bšta fore, thaki thet maalsegenden, oc hwarte konunger eller herede. [20] Nu kan hunder bita man, tha gifui ¾genden wt hunden, eller bšte s¾x šra. Kan annat f¾¾ man saaran gšra, hwat f¾ thet helzt ¾r, bšte ¾ganden s¾x šra. Varder then lytter som scadan fik, tha scal lytes boot wara swa stor som saaraboot. Vil ¾ghenden dylia at hans f¾ hauir thet ey giort, tha ¾ghir hiin witzordh som scadan fik, withi thet meth tweem mannom ath thes f¾¾ hafuir thet giort. [SB Vd 1] Hugger man ath androm oc warder annar fore stadder, hugger aff honom n¾so eller šra, eller wt šgha, eller hugger han j anlite eller hals swa ath han hauir ewerdelikit lyte aff, eller hugger aff handh eller foth, bšte ath waada boot VI marc for saar oc IX mark fore lytet. ¤.1. Hugger man annan fuls¾re meth waada, som ey komber affhugh j [eller lyte, oc ey krumpin eller lamber warder], bšte VI mark for saar; ther fšlger ey lytes boot. [2] Hugger man annan j ryg, eller synder arm eller been meth waada thet som fuls¾re ¾r, oc komber ey affhug j, wtan warder krumpin eller lamber, swa ath han hauer ther aff ¾uerdelikit lyte, bšte s¾x marc fore saar oc IX mark fore lyte. ¤.1. Hugger man aff androm twmulfinger eller foth framman wrista, bšte III marker for saar oc VI marc fore lytet; hugger man then ther ¾r nest, bšte XII šra for saar och thre mark fore lyte; hugger man l¾ngsta finger aff, wari sama both; fore then nest ¾r lithla finger, bšte IX šra for saar oc XII šra for lyte; litle finger wari j sama boot. [3] Hugger man taa aff manne meth waada, wari swa taa gildh som finger j saaramaalom, oc j lytis botom haluo minne. [4] Nu kastar man steene eller skiuter staang, eller hwaria handa han helzt kastar, och komber annar stadh nidher fšr ¾n thet scada gšr, stšter aff stene eller huse eller stok, eller kastar ower hws oc seer ey huar thet nider komber, thet hetir handalšs waade; varder ther nokor fore stadder oc faar aff scada eller hwat akomor thet helzt ¾ru som fšrra ¾ro nempda, bšte for saar halffuo minna ¾n fšr ¾r sagt; kunno lyte j wara, bštes the som /j androm waada/ epter thy the ¾ru til. [5] Nu hugger man annan eller slaar skeno, kaster eller skiuter swa ath hwargen widerkomber fšr ¾n thet scadha gšr [É] [6] Nu ther som handa lšss waade thimar, som annar stadh taker fšr ¾n thet scada gšr, kastar ower hws och seer ey hwar thet nider taker, eller huaria handa handalšs waade thet helzt ¾r, ther maa then som gerningena giorde waada boot framleggia oc waada eedh ganga, ¾n tho ath malsegenden wil ey bštir vp taka. ¤.1. ® hwar som lyte komber j waadabotom, swa ath ey komber affhugh i, tha scal lytes bot qwar standa ther til ath wte ¾r nath oc aar; ligge tha til VI manna aff heradeno hwat han ¾ger lytes boot vpb¾ra eller ey. Slikt scal wngom bštas som gamblom ath lytis boot. [7] Huilkens frelsis manz hion, som ¾ro brytia, landboa eller thera swena, mšlnara eller jnnes men, legho drengia eller bonda syni, bšnder eller thera swena, wtan the ¾ro tienisto men eller fanta the som sinom hwsbonda tiena oc fšlgia som frelzt tiena, b¾r stekam¾tz, rytingh eller wedhem¾tz, warder meth witnom takin, bšte III marc konungenom, malsegendenom oc heradeno, oc then wari malsegenden som han taker ther meth; orkar han ey botom, tha scal heredzhšfdinge a tinge stinga kniff gynom hand hans. Vites thet honom, w¾ri sik meth VI manna ede. [TjB 2] Stiel man annars f¾, nšt, swin, faar, geet eller hwat han stiel j husom jnne eller a marc wte som aars gamalt ¾r, drager j scogh eller skiul oc nštir thet ther, eller j sielfsins hwse eller annars manz; then tolkit gšr, han hetir gortiufuir. Varder han faangen oc tiufnader meth honom, tha scal han bindas oc til tingh fšras meth tiufnade, oc ther witna latha meth XII mannom, oc sw¾ria ath han ¾r sander tiufuer ath them tiufnade som meth honom tith fšrdis; sidhan swa ¾r giort, tha scal han dšmas til green oc galga, oc ligge ogilder fore sina gerning; aff hans lšsšrom taki malsegende tridiung, annan konunger, tridia h¾rede. [3] Hafuir tiufuer bolagsman, stiufbarn eller sin eghin barn, som penninga haua jnne meth honom, ey ma han thera foruerka, wtan thet pršfuas meth fullom sk¾lom ath nokot thera hauir stulit, gšmt oc nšt meth honom; ¾r ey thet, tha scal thera deel fšrst affskiptas. [4] ®r gortiufuer giffter, tha scal hans hustru luter fšrst aff skiptas, wtan thet pršfuas meth fullom sk¾lum ath hon hauer stulit, gšmt oc nšth meth honom. ¤.1. Nw kan then som scadan fik eller konungs l¾nsman hustrune sculdh gifua, tha ¾r hon til witzorda komen; w¾ri sik meth XII manna ede ath hon aldre gšmde eller nštte thet hon wiste ath stulit war; gither hon ey then edhen gaangit, gange tha henna lšsšra til skiptis som hans; gither hon edhen gaangit, wari saklšs. ¤.2. Gifuer nokor them sculdh som j bolagh waaro eller penninga haffdo jnne meth honom, tha w¾ri sik meth sama laghum som hustru. ¤.3. Then som gortiufuer ¾r som nw ¾r sagt, han hauir forgiort badhe liiff oc lšsšra. [5] Nu warder man ey fangen widh ferska gerning, oc witis honom toligh sak, tha scal heredz nempdh antiggia han w¾ria eller fella; felles han, gelde aather bondanom thet han staal, oc a XL marker til treskiptis, oc ey liiff miste, oc ey hans boo skiptis; w¾rs han, wari saklšs. [6] Sti¾l man gull, silfuir, reda penninga, hesth, cl¾dhe, wapn, eller huaria handa tiuft thet helzt ¾r som mera ¾r ¾n halff marc, warder fangen widh sanna gerningh och tiufnader j handom taken, han scal bindas oc til tingh fšras, och ther witna latha som fšr ¾r sagt, oc doom til taka oc han vphengia lata; ligge ogilder for sina gerning, oc ey hans bo skiptes. [7] Nu wites manne fuldher tiufnader, oc ¾r ey j handhom takit oc ey meth r¾tte ransakan j hans hwsom funnet them som han ¾gher swara fore, oc ey laghlica leeth a hender honom, tha scal heredhz nempd han antiggia w¾ria eller fella; fella the han, gelde ather bondanom thet han miste, och a XL mark til treskiptis, och ey liiff miste, oc ey hans bo skiptes; w¾ria the han, wari saklšs. [8] Stiel man III šra och minna ¾n halff marc, warder faangen meth oc j handom takit, then scal bindas oc til ting fšras meth tiufnade, oc ther m¾ta lata; han scal sškias meth XII mannom, oc sw¾ria han ther sannan ath wara; tha ¾ger heredzhšffdinge aff honom hwd dšma oc baaden šron. [9] Nu warder han ey faangen widher oc ey j handom takit, k¾ris thet til hans, w¾ri sik meth XII manna edhe, eller gelde aather thet han stal, oc a IX mark til treskiptis. ¤.1. Ey maa han hengia for minna ¾n half marc, och ey bakbindas, wtan bindes hender for honom. [10] Nu stiel man twa šra oc minna ¾n III šra, miste hudh oc annat šrath; han scal witnas meth VI mannom. Vites honom thet oc warder ey faangen meth, w¾ri sik meth IX manna edhe, eller gelde aather thet han stal, oc a VI mark til treskiptes. [11] Nu stiel man minna ¾n twa šra, kiidh, laamb, griis, gaas eller hwaria handa thet helzt ¾r som minna ¾r w¾rt ¾n twa šra, warder takin wider oc witnader meth twem mannom malsegendenom tridia, tha scal han bindas widh gaard eller stok oc hwdh mista. Vithes honom thet, oc warder ey faangin meth, w¾ri sik meth VI manna ede, eller gelde ather thet han stal oc a III marc til treskiptis. ¤.1. ® hwat man stiell theth haluan šre ¾r w¾rt eller minne, warder ey faangen widher, dyli meth triggia manna edhe, eller bšte VI šra malsegandenom; thet hether snattara boot. [12] Hwar som fangar r¾ttan tiuff oc sl¾pper honom fšr ¾n han lagh wnnen ¾r, bšte XL marc. ¤.1. Varder oc tiufuer laghwnnen, tha takis ey lšsn fore han wtan vphengis. Dyrfuis nokor siden lšsn fore han taka, bšte XL marc konungs eensak; eller sl¾pper han tiufue on¾pstom, bšte XL marc. [13] Uardher stulit aff bonda, tha scal han thet fore sinom grannom lysa hwat han hauer mist. Nw haffuer han waan a hwart thet ¾r kommit, tha scal han tith fara meth fyrom mannom, oc bedhas laghlica ath ranzaka; tha maa ey honom ransakan sšnias. Tha sculu the twa men til taka, hwar thera sin; tha scal han sigia, som ranzsakan bedis, hwat han hauer mist eller huilkit; tha scal hin segia hwat jnne ¾r fore them; tha sculu the lšssgiordade jn ganga, oc swa ranzsaka ath bonden haui ey waada aff them. ®r thet ther jnne som stulit ¾r aff honom, tha scal man skoda ¾n windšgha ¾r a w¾gh swa stort, ath tolket maatte jnkastas at, oc tiufnader ligger ey fielader, eller ¾r glugger wndi syll ath tolkit maatte jngaanga ath; tha ¾gher bonde witzord ath w¾ria sik meth XII manna ede. ®r ey windšgha til, tha ¾ghe han ey witzordh. ¤.1. Sšn han honom ranzsakan, h¾te wiidh III mark; tha ¾ghir waarder offuer dwrom haldas, oc bonde scal budkaffla vpsk¾ra oc nesta grannom tith st¾mpna. Nw komber bonden aather meth sinom grannom, tha stander hin fore meth wigh oc w¾rn; faar han draap eller saar som fore standher meth w¾riande handh, wari ogilt; faa the draap eller saar som til koma, wari thet tuegilt. Nw bryta the hans dšr, oc gaanga jn oc ranzaka, hittis ther then tiufnader the epter leeta, tha mogha the han taka oc til tingh fšra, oc stande ther then r¾t som fšr ¾r sagt; hitta the engte thet the ranzsaka epter, wari tha saklšs fore the sculd honom giffs men the ther engte hitto, oc then bšte III mark som ranzsakade for hwsbrotet, oc the waren alle saklšse som til waaro stemde. ¤.2. L¾stom hwsom ¾gher bonde waarda oc ey ol¾stom; vaarde oc hwar them hwsom som han hauer laass oc nykil at. [14] Far man heem ath androm meth lagh kallado tinge eller leetzn oc raanzakan, stander bonde geen meth wapnom oc wil ey hws vplata oc ey bšter frambiuda, tha scal bonda halda m¾dhan vpl¾sis; gšr han nokra gerning a nokon man, tha ¾r thet j twebotom, oc alt thet ogilt han faar, huat thet ¾r heldir baardagi, sar eller bani. [15] Kšper man aff manne f¾, [hwat helder] hofuat eller klšfuat, ¾ hwaria handa thet helzt ¾r, thet scal alt meth wiin oc witne kšpas. Then som win scal wara, scal wara bolfaster man oc jnlendzsker j thy lande kšpit gšrs j, oc waarda ath thet r¾th fangit ¾r som han wingar honom. Ther sculu n¾rwara ath minzsto twe bolfaste men, som withna ath thet kšp giordes. ¤.1. Giorth gul oc sylfuer oc annan gšran malm, sk¾pt wapn, scuren cl¾de, l¾st hws oc dorath, scal man meth win oc witne kšpa som fšr ¾r sagt. Tagher handom ¾r saman takit, waarth oc wingat, tha ¾r laghlica kšpt. [16] Klandar nokor fore androm hofuat f¾ eller klšfuat, gull, sylffuir, wapn eller bo penninga, eller huaria handa thet helzt ¾r, sigher siith wara, tha ¾gher then witzordh j handom hauir witha til heemfšdo ¾n thet qwikt ¾r, til heemgerdh ¾n thet dšth ¾r. ¤.1. ®r thet halff marc w¾rt eller mera, w¾ri thet meth XII manna edhe; orkar han baade witnom oc ede, wari saklšs; feldz han ath witnom oc ede, gifui wt thet clandat ¾r, oc a XL mark til treskiptis. ®r thet III šra w¾rt oc minna ¾n half marc, w¾ri thet meth twem witnom oc XII manna edhe; feldz han ath ede, gifui wth thet clandath ¾r, oc a IX marc til treskiptis. ®r thet twa šra oc minna ¾n III šra w¾rt, w¾ri thet til sin meth tueggia manna witnom oc VI manna ede, eller late wth thet clandat ¾r, oc a s¾x marc. ®r thet mera ¾n šre oc minna ¾n twa šra, w¾ri thet meth tweggia manna witnom och triggia manna edhe; feldz han ath edhe, giffui wth thet clandat ¾r, oc a III mark til treskiptis. ®r thet minna w¾rt ¾n šre, w¾ri thet meth tweggia manna witnom oc sielffsins edhe; orkar han ey witnom, gifui wth thet clandat ¾r, oc a s¾x šra eensak malsegandens. [17] Nu griper then til leedzn som j handom hauer, segir sik kšpt haua eller w¾ds¾th, leegho eller laane takit, eller meth lysningom vptakit, oc sigher sina hemuld wita; ther sculu twe bolfaste men j tak fore ganga; tha scal han sinom hemuls manne oc sino witne fore koma jnnan thre wikur ¾n han ¾r jnnan heredz; ¾r han wtan heredz oc wtan landh oc laghsaghu oc tho jnrikis, haffui tha triggia maanada dagh sina hemold fore koma; ¾r han wtrikis, tha kome sina hemuldh fore jnnan nath oc aar. Komber man sinom hemulsmanne fore j tessom thimom nw ¾ru sagde, wari saklšs, oc then swari sakum som til ¾r leeth. [18] Nempner man sina hemuld, win oc witne, oc komber them ey fram j lagha stempnodaga som nw ¾r sagth, tha wil han forfaldz witne b¾ra, tha ¾ru tesse lagha forfal: eth ¾r thet ¾n han j sotta s¾ng ligger, annat ¾n han j rikesens tienist ¾r, tridia ¾n han maa ey koma for sinom owinom, fierda ¾n han hawer eldh hšgre ¾n haua torff, f¾mpta ¾n han kan wthrikis wara farin; tha scal han thet wita meth twem boolfastom mannom ¾n han til nokra tessa forfalla gripa kan. Komber han hemols manne fram, tha waarde han baadhe leedho oc liufuo, oc then wari saklšs fraan sik gither leeth. [19] Gjther han sinom hemuls manne ey fore komit, tha scal han sinom win oc witnom fore koma; sidhan ¾ghir winen s¾lan fore koma. Komber han fore, tha ¾r winen saklšs; gither han ey s¾lan fore kommit, tha ¾gher winen wita ath han war wiin at thy kšpe; thet sculu witnis men sw¾ria meth enom sinom ede, ath han war wiin oc the waaro withnismen, bidhner a beggia thera wegna; lathe tha wth thet clandat ¾r fore honom oc wari saklšs, oc winen gelde honom aater meth fullom geldom swa mykit thet w¾rt war som han wingat hafde. [20] Nu dyl winen, sighir sik ey wingat haua, gither tha then som kšpte fylt sin kšpwitne meth twem bolfastom mannom som widher thera kšp waaro, gaange tha XII manna edh; bidhi sik swa gudh hullan ath thu wast wiin ath tessom heste, eller hwaria handa thet helzt ¾r, tha jak han kšpte, oc tesse waaro witnismen til, oc thy ¾ghir thu mik hemulth halda eller fult fore gelda. Orkar han witnom oc fyller then edhin, lathe wth thet clandat war oc wari saklšs, oc gelde honom aather fullom geldom thet han wingat haffde. [21] Nu ¾ru ey witne til som widh kšpit waaro oc winen sculde til ath binda, ¾ghe tha winen witzord dylia meth XII manna edhe ath iak war aldre win ath thy kšpe, oc thy ¾gher iak tik j enge hemwld standa; ganger han then edhin, wari saklšs, oc then som ey gath fraan sik leeth, gange tiufft jn til hans, oc gifui wth thet clandat ¾r, oc a XL marc. ®r thet minna ¾n halff mark w¾rt, gaange ath sama leetznom, oc bšte som fšr ¾r sagt j tolkom tiufftom. V¾dhs¾tning scal man meh tholigom sama leetznom fraan sik leedha. [22] Sjgher then som clandas fore ath han haffuir thet leegt eller laane takit aff nokrom manne eller quinno, tha scal thet j tak koma; komber then som hemula sik til, sighir sik ¾gha oc honom l¾nt haua eller leegho saalt, tha haui then byrde sik a bak taker; ganghe tha leetzn jn til hans, oc then wari saklšs fraan sik leedhe. Nw sigher then som til ¾r leeth aldre thet ¾gha oc aldre honom l¾nt haua eller leegho saalt, ligge thet til heredznempd. [23] Nu tags alt saman tiufuer oc tiufnader, tha ¾gher then som tiufuen togh alt thet tiufuen aatte ther meth sik som hans eghit war, oc hin taki siith aather wtan penninga som mist haffde. [24] Nu stiel man j kirkio eller kirkio gaarde aff andhrom, eller aff samu kirkio henna gotz eller thet j henna w¾rio ¾r, eller bryter kirkio; warder han bar a takin, haffui ey ther mera fridh ¾n annars stadz ther man meth tiufft takin warder, oc laghbindes til sina sak, oc taki tiuffs r¾th som han skyldat hauer, hwaria sak epter sinom brutom. ®r r¾tter maalsegende fore, raade sinom tiuff; ¾r ey han til, raadhen tha kirkio w¾rianda oc soknamen. [25] Stiel man j annars tr¾garde ¾pple eller andra frukt, komber bonden eller hans hion oc taka han ther widh, taki aff honom cl¾de eller annwr tingh til widherm¾les; gither han thet pršfuath meth tweggia manna withnom, tha bšte hin III mark oc aather scadan, oc komi ey dwli widh. ¤.1. Komber draap, saar eller blodwite thera mellan, wari thet twegilt then faar som ¾gandenom tilhšre, oc alt ogilt hin faar som tilkom. [26] Hugger man apald nidhir eller annor b¾rande tr¾ j tr¾gard annars, bšte III mark; bryter han green aff b¾rande tr¾, bšte VI šra om han warder takin widher meth witnom. Nw w¾ndis thet til hans, dyli meth XII manna ede, eller bšte som fšr ¾r sagt. [27] Nu ganger man j annars yrta gaard eller kaalgard, stiel lška, yrter eller kaal, warder takin widher, bšte III marker oc ather scadan; warder han ey taken widher, dyli meth XII manna ede. ¤.1. Stiel man ¾rter, roffuor eller bšnor, warder takin widh, bšte fore lass eller fore baatzfarm eller fore kliff fšrsl III mark til treskiptis; fore byrde maalsegendenom eensampnom VI šra, vithis thet honom, dyli meth XII manna edhe, eller bšte som sagt ¾r. [28] Nu stiel man hwmbla w humbla gaardom, j šyom, sk¾riom eller hwar helzt han w¾xer, warder takin widher, binde han oc fšre till tingh, oc late dšma til liff laatz, hwdh ath mista eller limi, epter thy som saken ¾r til. Vendhes thet til hans, dyli epter thy som saken giffs, eller bšthe som fšr ¾r sagth. [29] Sti¾l man aff androm fiska aff n¾tiom, mierdom, krokom, eller aff androm fisketolom, warder takin widher, bšte III mark. Stiel han n¾t eller fisketol, stande tiufs r¾th fore, epter thy som thet ¾r w¾rth. [30] Gifuer man androm sak fore bodr¾t, dyli meth XII manna edhe, eller bšte thre marker. [31] Hwar som man faar laghlica takit sin tiuff, tha scal han anwaardas konungs l¾nsmanne; sl¾pper han honom, swari tolka sak fore som bonde sculde swara. [32] Huar som findh hitter a w¾gh eller wtan w¾gh, hwat fynd thet helzt ¾r, han ¾ger hona lysa a w¾ghenom wte fore w¾ghfaranda mannom the honom fšlgia eller mšta; ¾ru ey the til, tha lyse j n¾sta by oc fore sinne sokn oc heredz tinge och landztinge. Komber then mist hauer fšr ¾n lyst ¾r, oc sigher til merke oc san iertekne, tha sw¾ri til sin meth twem mannom sielfuir tridi, oc taki siit ather wtan lšsn; komber ey then epter som widher kennis jnnan nath oc aar, taki konungen twa luti oc tridiungh then som hitte. [33] Nu kan then som hitte witne haua ath han laghlica lyst hauer, tha sw¾ri then til sin som tappat hauer meth twem mannom sieluer han tridi, oc taki siit aater, oc tridiung aff fyndh then som hitte, epter thy som metzmen sigia, ¾ hwat findh ¾r b¾tre eller w¾rre. ¤.1. Griper man til lysninga witna oc felz ath them, tha bšte oc tiuffuer hethe, hwaria boot epter sinom brutom. [34] Nu hitter man findh wtan heredz, tha scal man hona fšra til n¾sta by oc nider s¾tia oc lysa lata, fore thy ath engen findh maa aff h¾rade fšras thy som hon war funnen j, fšr ¾n wte ¾r nath oc aar, eller r¾tter ¾ghande epter komber. [35] Nu hitter man manz f¾¾, h¾st taman eller skiwt, eller taman wxa, ko, far, geet, eller thet som nytia f¾¾ ¾r, thet ¾gher ¾genden til sin sw¾ria meth twem mannom sieluir tridi, oc taki sidan sith aather wtan lšsn, oc hin gšri sik wrtiufua meth lysninga witnom. ¤.1. M¾dh heste, horse, wxa maa man yrkia oc andra sina tarfuer gšra, oc sin ¾rande meth fara jnnan heradh oc ey wtan, sidan laghlyst ¾r a tinge oc lagha doma til takne, ath saklšso til thes r¾tter ¾ghande komber. Hwar som yrker meth thy eller nokra sina tarfuer gšr fšr ¾n laghlyst ¾r, bšthe thre mark. [36] Hitter man strandwrak j salto watne eller fersko, ther r¾tter ¾ghande ¾r ey n¾r eller hans budh, oc weet ey hwart hans ¾r kommit; lyser han laghlica, tha ¾ghir han tridiung som hitte, oc ¾ghanden twa luti; komber then som mist hauir meth sannom jerteeknom oc tueggia manna witnom, taki siit ather; komber han ey jnnan nath oc aar, tha taki konnunger twa luti. ¤.1. Hitter man butn findh oc lyser laghlica, tha ¾ghir han halua findh; komber engen then som widerk¾nnis laglica som fšr ¾r sagt, tha ¾ghe konunger halfft widh han. [37] Alla stadi man find hitter, tha scal han sik wrtiufua gšra fšrst meth lysninga witnom, oc sidan sw¾ri then til sin som mist hauir meth twem mannom sieluir tridi, oc taki swa siith aathir. ¤.1. Alle the godze hielpa wndan elde eller aff siš eller fore h¾r, wari man swa myklo b¾tre, oc taki swa mykit aff thy godze som ¾ghenden wil honom wnna. [38] Nu taker noker man wtan laan eller leego hest eller annars manz skiut, aaker eller ridher eller gšr nokra handa auerkan meth thy han takit hauer; komber r¾tter ¾gende epter oc faangar alt saman, tha ¾ghir han til ting fšras, oc haui sidan waald huat han wil helder winna han til tiufs eller til raansman epter thy som lagh sigia. Amen.