[Kristoffers Landslag, nyskrivna flockar i fšrhŚllande till MEL] [Texten Šr inskannad efter C.J. Schlyters utgŚva (SSGL XII) utan varje hŠnsyn till handskriftsvarianter och utan sŠrskild utmŠrkning av Schlyters Šndringar i textutgŚvan i fšrhŚllande till huvudhandskriften (hs B 23a i SKB frŚn 1440-talet). Den Šr inskannad av Dietmar Gohlisch, Greifswald, och Šr korrekturlŠst tvŚ gŚnger (av Dietmar Gohlisch, Greifswald och Bo-A. Wendt, Lund). Texten har indelats efter innehŚllslig bakgrund av Bo-A. Wendt, Institutionen fšr nordiska sprŚk, Lund. Balkarnas innehŚllsfšrteckningar Šr hŠr utelŠmnade. KrL-Ny innehŚller de delar som omftattar minst en paragraf och som Šr innehŚllsligt nya i fšrhŚllande till MEL] [KgB 1 pr] Swerikis Rike ľr af hedne vľrld saman komith, af swea och gotha landh; swea kalladis nordan skogh, och gotha sunnan scogh. Twenne ľra gotha j suerige, šstgota oc wľsgotha. Ey findz gota nampn j flerom landom fast standande wtan j swea Rike, for thy ath aff them wt spreddis gota nampn j annor landh, som scripten sigher. [KgB 9] Huar som talar a konung eller konungs raadh, een eller flere, thet a heder thera gaar eller ľro, oc kan thet ey fultyga; witna swa VI gode men som thet hšrdo, warde hals huggen. Talar han annor smľlik ordh, som ey gaa a hedir eller ľro, bšte XL marker, eller ligge i konungs hektilsom een maanadh, oc ľti watn oc bršd. [KgB 19] Nu kunna tienista men hesta thera forderfua mľden the ľra j thera hwsbonda tienist, tha ľgher husbonden then hľsth swene sinom atergelda, som han mister eller forderfuas for honom nar han sender honom j šrlogh eller j andra sina tienist eller wľrff, oc ey annars; oc then hľst som husbonden betala scal, bšr swenenom wpanwarda husbondanom ľn hľsten liffuandis ľr, oc swľri sielff tolffte ath han ey forgik aff hans forsumelsom. [KgB 30:1-2] ¤.1. Swa som frelsis iord maa erfuas oc leggias j skat, om ey haldz aff henne tienist vppe som lagh sigia, swa maa oc skatta iord erfuas j frelse tha frelsis man eller qwinna ľr skattabonda erfuinge, oc bonde eller bonda son maa sik i frelse koma som fšr ľr sagt. ¤.2. Engen bonde hawi waald ath kšpa mera skatta jord wnder sik ľn han ľr sielffuer fulsľda oc besitiande vppa; huilken thet gšr, swa ath kronona jngeld ther aff minzscas, oc witnar swa heredz nempd, bšte konunge ather scadan oc a XL mark konungs ensak. [GB 3:1] Huilken som lokkar oc lľgrar manz dotter, ľr hon mš aff laghgipte sľngh, bšte then thet giorde XL marker til treskiptis fadernom, konunge och herade, wtan han taker hona til ľkta; wari tha sak hans haluo mindre til treskiptis. ®r hon frillobarn oc mš, bšte tha then som lokkadhe XX mark; taker han hona till ľkta, wari saklšs. [JB 15:1] Engen hawi wald ath dšma offuer nokors manz iordagotz eller ľghodeela, wtan jordľganden wari laghlica stemder oc sieluir til suars, eller hans wissa wmbudh, som hans fulla makt hauir meth hans vpna bref oc incigle. [JB 18:1] Huilken ey driffuer thet kšp eller skipte i geen a tinge meth laghum jnnan thry aar som fore skils, behalde tha then iord som faangit hauer; och then som the iordh saalde eller skipte som han ey atte, rľtte honom som mist hauer allan scadan vp, oc iordh iamgoda j geen i swa godho lľghi, oc a XL marker til treskiptis om han the iordh meth wľlde sik tileghnat hauer, som j konungs balkenom skils. ®r the iordh honom androm lundom akommen, oc kan ey hemola, rľtte tha scadan wp, oc iordh iamgoda, oc a III mark for ohemult, och thet witi heretznempdh. [JB 23] Nu rymer landboen borth eller lather sik affšra jnnan bolagtekkio, haui tha iordeghanden waald han j geen fšra meth boskapi sinom. ¤.1. Staar landboen til wľrn, oc faar han scada eller the honom wľria wilia wtan draap, wari alt ogilt; warder nokor aff them drľpin, bštes meth XX markom. Faar iordľgenden som epter komber, eller the meth honom ľra, nokon scadha j draap eller saarom, ligge thet alt j twebšte. Och alle the ther meth waaro ath flytia landboan aff, bšte hwar III marker til treskiptis, oc landboen rľtte ľgendenom vp allan scadan som han ther i fangit hauer, och a sex marker ľghandens eensak. [JB 25] Landboen ľgher jordľgendenom aater antwarda gootzet bľtra oc ey wľrra, oc fľrdogane baade meth hwsom oc gaardom, oc bygge at minzsto hwart aar til ena halff mark aff nyo, oc haalde thet meth taak han anamat hauer; hwat ther i brister, fylles aff boscap hans fšr ľn han aff far. Rymer han fšr eller aff far, sškis wth bštir som sakt ľr. [JB 26] Nu far landboen aff sidhan bolag tekkia ľr wte, wtan hwsbondans minne, ľr han honom geldskyldoger, laghsškis tha om geldit huat thet ľr mindre eller meer, oc bšte III marc til treskiptis. ¤.1. Haui oc engen waald landboen lenger halda ľn bolags tekkia wte ľr och iordhľgandenom ľr laglica tilsakt, wtan landboen wili meth goduilia qwar blifua. [JB 30:1] Nw gripa the baade til fľdernes, haui han witzord eden ganga som j handom hauir, j tesse matto: iak bidher mik swa gudh hullan oc helghadoma the iak a halder, som thetta gootzit ľr mith rľtta fľderne eller mšderne, oc haffua hwatzske mine forľldra eller iak, eller nokor a waara wegna, opburit ther fore wľrd eller widergeldh j kšp eller skipte, oc ey wľdhsľt eller giffuit laghlica, swa hielpe mik gudh til liiff oc siľl. [BB 3:6] Vari oc lagh samw om landzwľgha, tings wľgha, kirkio wľgha oc qwerna wľgha orydde liggia eller obroade, ther putza ľro eller annat meenfšre, oc sculu alle wľgha sľx alna hšgt rudde wara, oc wari then malsegende som fšrst akľre om the orudde ľru. Alla stadz ther man saker warder om broa eller wľgha, oc wil ey sak sina wtgifua osškter, sškis tha wt meth laghum, oc a III mark til treskiptis, konunge, malseghande oc broasynamannom. [BB 15:1] Hwar som lokkar leghohion annars fraan honom, bšte thre mark, oc bonden taki han sidan saklšs j geen som i tingsmaalom skils XXVI capitulo. [BB 19] J oskiptom scogh haui engen skattabonde eller landbo waaldh leghia eller lofua androm ath hugga eller affšra eller meth gildre gaa epter fuglom eller diwrom, wtan alla jordľganda samtycke. ¤.1. Haui oc engin landbo waald aff bole fšra eller sľlia tymber, nefuir, widh eller annat tolkit, wtan jordľghande loff; hwar som hľr a moth gšr, bšte athir scadan jordľgandenom, oc a III marc til treskiptis. Vari lagh samw om fiskeuatn. [BB 23:1] Nw gšr man gilder for bišrn, warg eller rľff, ľ hwat gilder thet helzth ľr, oc komber ther raa j, tha ma then som gilder ľghir hona at saklšso nšta; swa oc om han hona finder ther warga hona fľlt haua. [BB 34:4] Grľfuir oc noghor nya skyrder w sišom, aom eller bekkiom, eller grauir diupit aff thy rwme thet fšr hauir warit, sik til froma eller fordeel oc adhrom til scada eller meen, fylle athir thet han grafuit hauir, oc legge j sama lľghe thet fšr hauir leghat, oc bšte IX marker til treskiptis, oc ather allan scadan. Vil han ey sieluir ather fylla, wari lagh samw som om andra olagha bygning som forscrifuat staar. [BB 41] Nu kan then by šde liggia, som flere ľro ľghande j, wil tha een byggia oc auerka sin deel, oc hine andre wilia ey byggia eller tľppa meth honom, nempne tha heretzhšffdinge honom som byggia wil XII men aff tinge, the scula tith fara, oc epter bľzsta skľlum thera leggia honom een hoop aff bolstadenom baade j ľngh oc aaker, swa storan som the pršfua kunno ath ľghodeel hans ľr i bolstadhi them; then hopen maa han saklšs oc ohindrader jntaka, teppa oc auerka sik til gangn, oc fľnadir hans gaange ohindrader ľ hwar han kan a sama bolstadi, wtan ath nokor wili sin deel teppa oc lagha wern om haalda. ¤.1. Nw hauir han sin hop wp giort oc aff ryth j aakir oc ľngh, oc hine wilia tha jnfara oc byggia hwar sin ľghodeel, gšrin tha vp oc affryden lika meth honom, oc naar the haua hwar epter ľgho sinne giort sin deel lika godan wiidh hans deel, om swa witnar heredhz nempd, tha maa hwar taka siin lutt meth laghum j aaker oc ľng oc allom wtľghom, oc skipta aakrom oc thegom epter tomptom som lagh sigia. Taker nokor eller auerkar hins luth som fšrst vpgiorde annar ledis ľn sagt ľr, bšte IX marc til treskiptis, och ather scadan. [BB 50] Huilken bonde eller landbo ey hauir humbla gaardh meth XL humbla stangom som humble wľxer widher, bšte III šra swensca hwart aar, taki them then som skatten eller affradet vpbľr meth rľtto j humbla epter ty som humblen ther gelder, oc ey j penningom eller androm wľrdšrom. ¤.1. Konungs lľnsman scal wita huar j lľne sino them som ey gšra som sakt ľr, oc kunnoga thet a laghtinge nľsta epter michels messo; sškir ey husbonden wth fornempda sakšre jnnan thomas messo, sške tha konnungs fogate a laghtingom epter jwl, oc husbonden haui fortighat sin rľth. Bygger ey landboen fšrsta aar eller annat, thet ľr tekn at husbonden taker ey sakšre; taki sidhan konungs fogate swa lenghe ath han bygt hauir. ¤.2. Huar hľredzhšffdinge offuir alt rikit scal meth heretznempd j sama hľrede ranzaka oc wita om nokor hauir tolket meen eller hinder j bole sino, ath han ey humbla gard byggia kan; wari tha then saklšs. [KpB 3:1] Huar som falskar nogot gotz, hwat thet hľlzt ľr, gange ther om som om annan tiufnadh, epter thy som hwart ľr oc scadin mľthin wardher a tinge. Flľrd ľr ther man sľl ont fore goot, mľngt fore omľngt; oc fals ľr ther man skyler ont wnder godo, som kopar wnder gul, ľrther blandas meth wax, stena slaas j fath meth jern, eller annor tolken falskheet meth twnno gotz, som ľr smšr, talg, honag, och annat tolket. [KpB 6] Huilke kšpmen, clľrka, swena, hoffmen, bšnder, landbo eller andre men eller quinnor j landeno fara meth kšpmanna waro, som ľr sild, salt, clľde, kryde, spetzeri oc annat tolkit, oc drifuer kšpslagan til by oc fran by, sľl oc kšper idelica, thet heter landzkšp; hwem konungs foghate ther meth finder, eller laghlica til binder meth sľx manna witnom, haui forbrutit XL marc, och meth allan kšpinskattin then han tha meth honom finder; wari konungs enskyld badhe sakšre oc kšpinskatter. ¤.1. Haui oc engen fogathe konungs eller nokors annars manz magt loff giwa hľr a moth, eller nokro thy som j laghum forbudit ľr, widh XL marc konungs eensak; oc then som loff taker, bšte epter laghum ey thy sidher. ¤.2. Vľl mogho landzmen for thera tarfua skuld kšpa oc sľlia oc byta hwar meth androm, korn j nefuir, fisk eller smšr oc annat tolkit, oc ľtande warur j iern, staal oc kopar, ther tolkit falder, sik til lšsn oc nšdtorfft, eller annat hwat thet helzt ľr som j bondans boo wexir eller falder, naar han ey kšper til ath wth praanga oc sľlia bonda waro j kšpmanna waru oc twert aa moth. Ey scal oc landzkšp heta thet landzmen byta korn, rogh eller annat tolket i toliga waro som norlenninga, šsterlenninga, gutha oc šninga infšra j landet ath byta sik til berning oc nšdtorfft. [KpB 7] Ey maa man ok a lande haua j siit hws kšpmanna waro fala oc kšpslaga, tho ath han ther meth engen stadz fari, widh pligt oc boot som forscriuat staar. ®r thet skattabonde swa gšr, taki konunger sakšre; ľr thet frelsis hion, taki iordľganden sakšre. ¤.1. Vľl mogha oc gerninges men som a lande boa, kšpa thet til thera gerning hšre, oc sľlia thet framdelis j thera gerning ath saklšso hwem the wilia. Ey bšr oc fogatom eller androm krľfuia eller taka nokon skat eller gerningis šre aff skrľdarom, skomakarom, skinnarom eller androm tolkom gerninges mannom for thet the fara bya mellan oc gšra ath them som widertorfua; tho scula the skath eller afrad gšra ther the boo, oc lika och rľth j allom sakum som andre men. [KpB 13] Nu wardir man waldfšrdher, bastader eller bunden, eller j nokra andra maatto trľngder eller trughader til ath wtfľsta penninga eller tienist eller hwat thet hľlzt ľr, ther ey ľro lagha doma fore gangna, oc at sľtia ther wisso fore meth lšffte eller borgan; komber han sidan til tingh, heretz eller laghmanz, eller for een eller twa aff rikesens raadh, oc giffuer sik ther om j rľttin, oc sľtir borgan for sik meth twem eller threm bolfastom mannom, naar han swa giorth hauer, wari tha quitter oc lšss wid the fšrra borgan. Gšr hiin sidan gerningh a han, ligge thet alt j twľbšte, oc slite thet heretz nempd ther mannen boor som trengdir war, badhe om sak hans oc swa hins som han til borgan trengdhe. [KpB 14] Nu warder man androm skyllogir penningha eller wľrdh, ľ hwat thet ľr aff laane eller kšpslagan, oc flyr sidhan bort, oc bliffuer hwargens staduger swa ath man gither honom laghsškt; kan hans gootz nokor stadz finnas, tha maa malsegenden meth laghmanz eller heretzhšfdingia lofwi oc tweggia bolfasta manna witnom thet gotz wptaka, oc twem bolfastom mannom j hľnder sľthia, oc sighi genast fore them huru mykit geldit ľr, som han wil sin rľth vppa gšra a tingeno; fari sidhan til tings a nestom tings dagh, oc tali samw lagh till gotzet som han sculde tala til ľghendens om han nľrwaare, oc naar malsegenden hauir beuist geldith som lagh sighia, lathe tha heretzhšfdinge thet fulfšlgia oc wtsškia meth laghom. ¤.1. Nw kaney gotz hans finnas, oc ey sielfuir han nokor stadz staduger, swa ath man giter han laghsškt; ľ hwar malseganden kan han tha finna, j kšpstad eller a lande, tha maa han meth konungs fogata loff, oc thera som for rľttenom sithia, han gripa lata oc j hektilse sľtia oc fore rľttin fšra, oc sške swa wth aff honom penninga eller erfuode epter thy geldit ľr. [TgB 9] Nu for thy ath konungen sworit hauir alla rľtwiso oc sannind styrkia, oc alla wranguiso nider trykkia, oc frelsa almogan sin fraan wrangwisom mannom swa jnlendzscom som wtlendzscom, thy scal rľfst eller landztingh ath minzsto een tiidh hwart aar haldas j laghsaghu hwarie, som ľr j vpsalom daghen epter sancti eriks dagh, j strengenľs maanadagen epter samtingh, j linkšpungh maanadaghen epter tiugunda dagh jwla, j wexio daghin eptir sancti sigfridz dagh om winterin, vppa šlandh maanadagen epter sancti johannes dagh om midsommer, j scarom daghen epter waarafrw dagh assumpcionis, j tingwallom maanadagen epter midfasto synnodagh, j šrabro daghen epter sancti henriks dagh, j westeraars daghin epter waarafrw dagh natiuitatis, j aabo daghen epter sancti henrics dagh. [TgB 10] Kan ey konunger sielfuer ner wara a fornempdom landz tingom eller reffstom, tha sculu biscopen oc twe aff hans capitulo, laghmannen oc twe aff rikesens raadh eller andre gode friborne men som biscopen oc laghmannen ther til taka j laghsaghu huarie, haua magt ath dšma konungs doma offuer all the maal for them til rľtta komma; togh swa ath leekmen dšmen offuir the saker som ey mogho klerka; och the ľrande som aff lagh saghu thera wľdiat oc skuten ľru wnder konungs doom, sculu ther ľndas. Ther sculu the XII j nempdene sitia, som sworet hafua epter konungs balkenom, rľt styrkia offuir them som konungs edha bryta; ľru oc nokre aff them borta, tha sľtis andre j thera stadh. ¤.1. Aldra thera forscrifna koster haldes som framdelis skils j balke tľssom, oc hafuin til skiptis for mšdo sina all dombrut, och helfftena aff sakšrenom som tha faller, oc andra helftena aff sakšrenom bľri konnungen vpp. [TgB 32] Alla saker for dombrut sculu mľtas oc bštas offuir alt swerige epter eno mynte, som ľr stocholms mynt eller thes wľrd, epter marka tal och šris tall. Gaar thet och aa liff, hwat thet ľr raan eller tiufnader, tha maa then saki ey aff lifuas, wtan bruth hans reknas epter sama mynt eller thes wľrdh. Ther epter sculu oc edha gaangas om geld och annat tolkit som borgat eller lľnt ľr som fšr ľr sagt. [TgB 43] Gšr nokor merkelikit oliudh a tinge for rľttenom, bšte VI šra rettarens ensak. Bannar nokor androm oppenbaarlica for rľttenom, trugar, vnsľgir eller liugara kallar, bšte XII šra til treskiptis. ¤.1. Kallar oc nokor annan oquľdins ordh meth hastogo modhe, huat thet hľlzt ľr, thet a hedir gaar eller ľro, bšte III mark til treskiptis om han siin ordh genast rľtter eller j geen kallar; vil han sik ey rľtta fšr ľn han aff tinge gaar, bšte epter thy orden ľro, som fore skils j balke tessom; valdfester han ey a sama tinge, tha sškis the bruth wth som annur, oc škis sak hans meth fierdungs boot, oc ransakin VI men the a tinge waaro om thet oquľdins ord waaro eller ey, oc om han thet giorde aff hastogo modhe eller laange wrľkt. [EB 34] Nu kan biltoger man af rikeno ryma, then swa liitet hauer j lšsšrom wider hľta, at ey kunno geld hans betalas oc ey sak hans bštas, oc hauir tho iordagotz j rikeno; gšr han ey jnnan nath oc aar epter thet han rymder ľr, meth malsegendenom swa, ath han honom friidh aff konunge skipar, tha sculu XII men jordagotz hans mľta, oc fšrst geld hans betalas oc malsegende rľt, oc huat ofuer ľr gange til skyfling oc skipte som fšr ľr sagt. [EB 35] Nu kan man edzšre bryta, oc warder faangen widh ferska gerning jnnan sama dygn, tha ľgher heredzhšfdinge budkafla vpskľra, oc tingh saman kalla j thy herade gerningen giordes; heretznempd ľgher wita huat ther om sant ľr. Hauir han draap giort j heemsokn there, oc witnar swa heredznempdh, tha scal heredzhšffdinge han vndher swerdh dšma, oc alla the meth honom fangne waaro oc i sama gerningh. Hauir han bloduite eller blaanad giort, eller andra akomo ther edzšret ršrer, miste hšgra handh sina, oc hwar then ther met war. Fore raan bšte som framdelis skils epter thy thet wľrt ľr, oc for edzšret, ľ hwat the liiff mista eller ey, ľgher lšst gotz thera j skšffling gaa som fšr ľr sagt. [HB 4] Kan swa jlla athbľras, ath nokor menniskia forgšr sik sielff, huru ledis thet hľlzt henda kan, tha scal han til scogs fšras oc i baale brennas, wtan ath oppenbart waare ath han fšr swa affwita worden war, ath han engom waada wľgia wiste, tha maa han j iordh grľuas wtan kirkio gaard; oc naar tolken scadi skeer, tha scal genast heredz hšffdinge budkafla vpskľra oc heredzting sampna. Heredznempd ľgher thet maal ranzaka, oc heretzhšfdinge dom agiffua. Arffua tes dšda taki gotzet. [HB 5:1] Fester man oc adhra konw mľdhen the fšrra laghgipta lifuer, ľn tho ath han the sidhermeer ey hľfdar, bšte XL marc til fiwghurskiptis, malsegande, konunge, biscope oc herade; ligge thet til heredznempd hwat han hona hefdade eller ey. Vari lagh samu om kona gipter sik androm manne. [HB 13] Nu wnsľgir nokor bonda eller boo hans, sker bondanom sidan scadi af eeld, draap, mordh eller androm ondom atgerningom, oc ľr ey oppenbart aff hwem scadin skede, haui tha bonden witzord at saklšso skulda then til rľtta som wnsľgning giorde; ligge thet til heretznempd; wľria the han, wari saklšs; fľlla the han, wari lagh samw som nw ľru sagd, thy ath them ľr illa troande som androm onth jľttar. [HB 14] Huilkom man tolken diľwlskaper hender, ath han tydelag hafuer meth fľľ eller androm oskľlicom diwrom, warder han a ferske gerning widher takin eller tilbunden meth skľligom witnom oc heredz nempd, tha ľghir hľrezhšfdinge dšma han qwikan j iordh meth sama diwre grľuas eller j elde brľnnas; ey mogho the a iordene lifua. Vithis thet honom oc ľr ey bar oc atakin, ligge thet til hľredznempd som annor hšgmľle; wľria the han, wari saklšs; fella the han, tha scal han iernslas oc aff biscope script taka, oc liiff behalda. [SB Vl 19] ®n tho ath gudh hauir gifuit mannenom quinnona til hielp oc wnderdan, tho ey til trľl eller fota trodh, och bšr hwart thera annat elska, hon han som howd, oc han hona som lim. Och thy huilken man som aff haat oc ondzsko, j drukkenscap eller for andra quinno sculd som han elskar, slaar hustru sina blaa eller bloduga, lamma eller lytta, wari thet alt j twebotom, oc frender henna nľste waren malsegenda ther til; nepser han hona for bruth henna skľliga, wari saklšs. Vithi heredznempd oc naagranna hwat ther om sant ľr. ¤.1. Nw slaar man legho hion sith swa ath thet warder aff lambt eller lyt, ligge thet j lagha botom som annat folk; nepser han thy for brut sin skľliga, wari ogilt. [SB Vd 1:2] Ranzaki heredznempd om thet waade eller wiliauerk ľr, epter thy som skils j draapamaalom meth waada capitulo primo. [TjB 1] Bľzsta tingh som bonde j boo sino hauer, thet ľr lagh gipta hustru hans; huilken hona fraan bondanom stiel, han ľr wľrste oc stšrste tiuffuer. Och thy ľ hwa som bondans hustru lokkar fraa honom och lšper meth henne bort, warder han ther meth faangin widh ferska gerningh, tha scal han til ting fšras oc dšmas, oc wphengias offuer andra tiufua. Vil ey bonden hustru sinne liff wnna, tha fšris oc hon til ting, oc dšmis qwik j iordh. ¤.1. Nw kan tolken sak witas nokrom, oc ľr ey gripin widh oc ey ful tygh oc witne til, ligge tha thet til heredznempdh; wľria the han, wari warder; fella the han, bšte XL marc, halfft malsegendenom oc halfft konungenom; bšte huart thera biscope VI mark, oc gange wnder script. Hauir oc malsegenden fulla beuisning meth sik aff herade ther the bort lopu, tha ľgher konungs fogate, ľ huar han them finder, honom hielpa at gripa them baaden som bort lopu, oc rľtta ouir them som fšr ľr sagt. ¤.2. Taker nokor lšsn fore them wtan malsegande bidhi fore them, gifui malsegendenom lšsn, oc a XL marc konungs ensak. ¤.3. Vari lagh samu om lšs kona bort lšper meth giptom manne.