[Kristoffers Landslag]

[Texten Šr inskannad efter C.J. Schlyters utgŒva (SSGL XII) utan varje hŠnsyn till handskriftsvarianter och utan sŠrskild utmŠrkning av Schlyters Šndringar i textutgŒvan i fšrhŒllande till huvudhandskriften (hs B 23a i SKB frŒn 1440-talet). Balkarnas innehŒllsfšrteckningar ingŒr. Den Šr inskannad av Dietmar Gohlisch, Greifswald, och Šr korrekturlŠst tvŒ gŒnger (av Dietmar Gohlisch, Greifswald och Bo-A. Wendt, Lund).]




Konung  Christoffers  Landslag



K o n u n g x   b a l k e r.

I. Sverikis rike ¾r aff sweom oc gothom saman komit, huilkit j sik haffuer siw biscops dšme oc ¾lleuo lagmanz dšme.
II. ¦ Ey maa j swerike wtan een konunger oc een konungs krona wara, oc alle jnbyggiara ¾ro honom lydno skyldoge epter laghom.
III. ¦  Til rikit ¾r konunger w¾liande oc ey arffuande, oc huru han w¾lias scal.
IIII. ¦  Edha som konunger sw¾ria schal, oc huru han scal sweria.
V. ¦ Edha som laghmen, landzmen oc almoghen sculo sinom konunge sw¾ria.
VI. ¦ Konunger ¾gher eriks gathu rida, oc landzmen honom fšlgia, hwar j lagsaghu sinne, meth grudh oc giislom.
VII. ¦ Huru konunger wigias scal oc kronas.
VIII. ¦ Huru konunger scal raadh siit taka, oc om thera edha.
IX. ¦ Talar nokor a konung eller hans raad.
X. ¦ Konunger wil a giffto ganga, oc husfrw sinne morgongaaffuo giffua.
XI. ¦ Huru frelsis men scula konnunge tiena meth wapnom oc h¾stom, oc om wapnasyner, oc huru bonde maa fr¾ls warda.
XII. ¦ Om the som wapn syn scula scoda, oc huru hon skudas scall.
XIII. ¦ Om frelsis man eldes oc warder ofšr, huru han scal tha kronone tiena.
XIIII. ¦ Huru frelsis man maa wndan frelse ganga.
XV. ¦ ®ro flere frelsis men saman om disk oc dwk, huru the tha tiena scula.
XVI. ¦ Lšner man sik wndan kronona tienist eller wapna syn, hwat plight honom bšr, oc hwat forfal han vrsaka.
XVII. ¦ Om hans pligt som rymer wndan konungs baner, oc huru han maa sina ors¾kt gšra.
XVIII. ¦ Warder man faangin j konnungs tienist, oc mister h¾st eller haawor.
XIX. ¦ Mista tienisto men thera h¾sta j hwsbondans tienist, eller j andre maatto.
XX. ¦ Dšr frelsis manz h¾ster fšr ¾n wapn syn hafs, huat honom bšr gšra.
XXI. ¦ Huru frelsis manz barn mogho frelse nywta epter faders dšdh.
XXII. ¦ Huru frelsis ¾nkior mogha fr¾lse nywta oc forw¾rka.
XXIII. ¦ Huru erchebiscoper, biscopa, ryddara oc swena oc foghata ¾gha til konnung ridha, oc om sak thera ther a mot gšra.
XXIIII. ¦ Huru heretzhšffdinge scal t¾fwerne j landeno leggia, oc om thera ¾mbete.
XXV. ¦ Om g¾ste koma flere til t¾ffuerne ¾n rwm faa, oc om han wil ey sith ¾mbete vppehalda, oc bšnder wilia ey herberge l¾na.
XXVI. ¦ Huru the laghsškias scula som waldg¾sta oc r¾na t¾ffuernara, preste eller bšnder.
XXVII.  ¦ Om waldg¾stara gšra eller faa draap eller saar.
XXVIII. ¦ Hwar som jordh eller andra ¾ghodeela taker aff  androm meth waldz w¾rkom.
XXIX. ¦ Hwar som malsegande r¾th giffuer androm, oc om   nokor gšr sik til maalsman j annars sak; huar som wil oc sškia for annan, han swari oc for han.
XXX. ¦ Then som swikelica dragher wnder sik skat skylloga iordh meth kšp eller meth skipte, ¾r konungs tiuffuer; oc som frelsis iordh erfuis j skath, swa tw¾rt a moth; oc ath bonde ey kšpe skatta jord mere ¾n han ¾r ful s¾dha oppa.
XXXI. ¦ Gšr man gerningh aa then som konnunger hauer takit j sin friid meth bref.
XXXII. ¦ Sak thes som bryter konnungs dom, eller thes hans dom hauer, oc huru hon m¾tas scall.
XXXIII. ¦ Huru konunger ¾gher hielpa them til r¾tta, som g¾ldh aff androm kr¾fuer.
XXXIIII. ¦ Sak thes som b¾rsar j konungs parkom, oc hwat konungs  parka ¾r.
XXV. ¦ Tolff sculu w¾lias i laghsagu huarie, som r¾t scula styrkia och fulfšlgia ofuer them som bryta moth konungs  balkenom, oc om thera edh.
XXXVI. ¦  Huru waldzgerninga scula k¾ras oc kunnogas; then som tilk¾ris komme feloger fore the XII, oc om han i¾ffuar nokon aff them wildoghan wara.


(I.) 
Swerikis Rike ¾r af hedne v¾rld saman komith, af swea och gotha landh; swea kalladis nordan skogh, och gotha sunnan scogh. Twenne ¾ra gotha j suerige, šstgota oc w¾sgotha. Ey findz gota nampn j flerom landom fast standande wtan j swea Rike, for thy ath aff them wt spreddis gota nampn j annor landh, som scripten sigher. ¤.1. Thetta Riket hauir i sik VII biscops dšme oc XI laghmanz dšme meth landam¾rom thera. Fšrsta ¾r erchebiscops dšmit i vpsalom, som hauer j sik eth laghmanz dšme ofuer alt vpland. Annat ¾r linkšpungs biscops dšme, som hauer j sik tw laghmanz dšme, šstergštland oc šlandh. Tridia ¾r scara biscops dšme, som hauer i sik tw laghmanz dšme, w¾stergštland och w¾rmelandh. Fierda ¾r strengen¾s biscops dšme, som haffuer i sik tw laghmanzdšme, swdermanna land oc n¾rike. F¾mpta ¾r westeraars biscops dšme, som haffuer j sik eth laghmanz dšme, wesmanna landh oc dala. Sietta ¾r wexio biscops dšme, som hauer j sik tiiheredh  laghmanz dšme. Siwnda ¾r aabo biscops dšme, som hauer j sik tw laghmanz dšme, norfinna oc swderfinna.


II.
Yffuer alt swerike scal ey konungslik krona eller konnunger wara wtan een. Han ¾gher styra oc raadha borgom oc landom, vpsala šdhom, kronona gootz oc allom konungslikom r¾th oc ing¾ldom, eensak sina hawa, dwlga draap oc dana arff oc sakšris bruth siin offuer alt swerike, som lagh och r¾ttir ¾r; tho swa, ath andelikit oc w¾rlzlikit frelse nyute siin preuilegia oc gambla friiheet. ¤.1. Engte aff tessom fornempdom, som fšr ¾r sagt, maa konunger minzska for androm konunge; gšr thet nokor konunger, ¾ghe tha then konunger epter komber waaldh thet ater kalla och taka om han gither. ¤.2. Alle oc the som j rike hans byggia oc boa, ¾gha oc scula honom lydno halda, budh hans standa oc til tienisto wara, serlica a landa m¾rom land ath w¾ria, oc ey ytermere meth herf¾rd fara wtan godwilia thera fanghnom.


III.
Nu ¾r till konungs riket swerike konunger w¾liande och ey ¾rffuande, ¾n the konungh misth haua, tessom lundom, ath fornempde lagmen, huar aff laghsagu sinne, sculu meth samtycke alla thera j lagsagu boande ¾ru, XII men taka, withra oc sn¾lla, oc meth them aa nempdom daghi timelica til mora tingh koma, konung at w¾lia. Fšrsta ršst ¾gher laghman aff vpland haua, oc the meth honom nempde ¾ra, han til konungh w¾lia; ther n¾st hwar laghman epter androm, sudermanna, šstgšta, šlandz, thiih¾retz wesgšta, werma, n¾rike, w¾smanna oc finlandz; the ¾gha han til krono oc konungs dšme w¾lia, landom raadha oc rike styra, lagh styrkia oc friidh halda; tha scal han dšmas till vpsala šde. ¤.1. Huilkin een aff jnrikis fšddom, oc helzt aff konunga synom ¾n the til ¾ra, af allom tessa laghmanna ršstom, eller aff fl¾stom laghmannom tilnempdom, warder til konungs takin, sculu fornempde lagmen han til konungh dšma. 							

IIII.
Nu a sama dagh oc stadh ¾gher konunger allom jnrikis boandom tryggia eda sina sw¾ria oc gaanga. ¤.1. Fšrste articulus ¾r ath han scal ¾lsca gudh oc the helga kirkio, oc r¾th henna styrkia, oskaddom allom konungslikom r¾th, kronona oc alz swerigis almoga. ¤.2. Annar articulus ¾r ath han scal alla r¾thwiso oc sannind styrkia, ¾lsca oc gšma, oc alla wrangwiso oc osannindh oc allan or¾th nidher tryckia, baade meth r¾th oc konnungsliko w¾lde sino. ¤.3. Tridia ¾r ath han scal trygger oc troen wara allom almoga sinom, swa at han  scal engen fatighan eller rikan forderfua a liiff eller limi, wtan han ¾r laghlica forwnnen oc dšmder epter suerikis scrifnom laghom; ey scal han oc nokraledis nokot gootz fasth eller lšst aff nokrom taka eller affhenda lata, wtan epter laghum eller laghadomom. ¤.4. Fierde articulus ¾r ath han scal meth sins raadz radhe j swerige rike sino swerike styra oc raada meth jnfšddom swenskom mannom oc ey wtlendzkom, oc at han ey wtfšddan man j raad hans j swerike taki, oc ey laty hwsom eller landom raada, ey wpsala šdom eller swa gamblo kronone godze, ath engen minnis eller aff sanne sagu weet huru thet fšrst wnder kronona kom. ¤.5. F¾mpte articulus ¾r ath konunger ¾gher gšma hws oc land meth aarlicom ingeldom thera oc landa m¾rom, oc w¾ria epter magt sinne, swa at engte aff tessom fornempdom minskes fore them konunge epter komber, thy ath han ¾gher wald thet meth r¾th ather taka; eller worde skšt konnungs dšme grefua dšme eller minna. ¤.6. Siette articulus ¾r ath konunger ¾gher liffua widh vpsala šdhe, krono gotz oc aarlika lagha wtskylder aff landom sinom, oc engen nyan twnga eller aleghn a land siit leggia, vtan meth swa forsk¾lom: fšrst ¾n wtlendzker h¾r, hedin eller cristen, wilia landh hans h¾ria, eller nokor jnl¾ndis s¾ter sik mote konunge, och konunger giter sik ey androm lundhom warth, eller barn siit son eller dotter giffta, eller konunger scall kronas eller erics gathu sina ridha, eller konunger torff widher hws sin eller vpsala šdhe byggia; j tolkom fallom tha scal biscoper och laghman aff laghsagu huarie, oc VI aff hofmannom oc VI aff almoganom, thet millan siin w¾gha, hwat hielp almogen scal oc maa drageligast gšra konunge sinom. ¤.7. Siwnde articulus ¾r at konunger scal kirkiom, kl¾rkom oc klostrum, riddarom  oc swenom, oc huars thera hionom oc gotzom, alt gamalt frelse, friheet oc preuilegia halda, oc swerikis lagh, the som almogen meth godwilia oc samtykkio widertakit hauer, halda oc styrkia oc w¾ria, swa ath engen olagh gange offuer r¾th lagh; serlica ath engen wtlendzsker r¾tter draghis jn i riket almoganom til twnga, oc engen ny lagh gifuis almoganom wtan ja oc godwilia thera fangnom. Han scal oc almoga sin allan frida oc frelsa, serlica then spaka, som meth sp¾kt oc meth laghom wil liffua, swa for ostyrlicom oc wrangwisom jnlendzskom som for wtl¾ndzkom; serlica j aminnilse haua oc halda at styrkia kirkio friid, things fridh, qwinno friid oc heemfriidh. Alder fridher škis oc ofrider for gangs, epter thy som konunger ¾r r¾twiiss till. ¤.8. Nw ¾gher konunger eedh siin sw¾ria a book, oc helgodoma j handh sinne halda, oc swa sigia: swa bidher jach mik gudh hullan baade til liif oc siel, jomfrw sancta maria oc sancte eric konung, oc all helgon oc helga doma the jak ahalder, ath jak scall alla vptalda oc fornempda articulos styrkia oc halda, epter kunnist oc b¾zsta samwiti mino. Oc ¾gher konnunger, meth vphaldne hand sinne, gudhi oc almoga sinom a tryggia tro loffua eedh sin halda wiidh allan almogan sin, wngan oc gamblan, ofšddan som fšddan, widh ok¾ran som k¾ran, wiidh fraawarande som n¾rwarande, oc konungs eedh hšrdo, oc i engo bryta, wtan helder škia meth allo godho, oc serlica meth konungslikom kerleek sinom. Gudz kerleker see meth konunge waarom oc allom almoga hans. ¤.9. Tha han ¾r swa aff laghmannom oc landzmannom walder oc til konungs dšmdher, oc hauir edha sina gaangit, som fšr ¾r sagt, tha ¾r han laghliker konunger offuer alt swerike. Sidhan maa han l¾n la¾na, rike sino styra, oc allo thy som fšr ¾r sagt; ther til j rike sino aff gudhi hšgsta dom haua ofuer alla werlzlica domara, oc swa almogans keromaal epter laghum eller epter wthletta fulla sannindh hšra, huat han helder will.


V.
Nu ¾gher laghman j vplandom, oc hwar aff laghsagu sinne, oc alder almogen meth them n¾rwarande tha konunger taks, tessa edha ganga. ¤.1. Fšrste articulus ¾r ath alder almogen j swerike boande scal han fore konung haua, waald hans oc allan konungslikan r¾th styrkia. ¤.2. Annar ¾r ath wii sculom honom r¾tta lydno halda, oc budh hans fulkompna, j allo thy som oss swarlikit ¾r baade for gudhi oc mannom, honom at biuda oc oss ath gšra, allom r¾t haldnom, hans oc waarom. ¤.3. Tridhi ¾r ath wi sculom honom trone oc hulle tienista men wara, serlica meth herferdh til landam¾ris, rike oc landh meth honom w¾ria. ¤.4. Fierde articulus ¾r ath almogen, som aff alder hauir warit oc ¾n ¾r skatskylloger, ¾gher oc scal alla aarlica lagha wtskylder sina konunge sinom gifua oc wtgšra meth godwilia wtan alla trytzsko, hona flytia oc fšra epter konungs wilia oc sielfra thera r¾th. ¤.5. Sidan scal laghmadher oc almoge alla edha thera sweria a book oc helgadoma; tha ¾gher laghmader hand sina vphalda, bidhiandis sik oc allom almoganom swa gudh hullan baade til liiff oc siel, jomfrw sancta maria, sancte eric konung oc al helgon oc helgadoma the han ahalder, ath the scula alla vptalda oc fornempda articulos widh konung sin halda oc styrkia epter b¾zsta kunnist oc samwiti thera, oc meth vphaldnom handom gudhi oc konunge sinom a tryggia tro lofua eedh thera halda; oc meth tessom edom oc troloffuan, som laghman oc almoghen hauir lofuat oc sworit konunge sinom, bindz bade wnger oc gamal, ofšdder som fšdder, ok¾r som k¾r, fraawarande som n¾rwarande, som edha sworo oc troo loffuado.


VI.
Nu ¾gher konnunger erics gatu sina ridha, oc landzmen ¾gha honom fšlgia oc giisla s¾tia, the han feloger oc siker ¾r a, oc eda sw¾ria tessa, som fšr ¾ru sagde; oc ¾gher konunger j lande oc laghsaghu hwarie lofua oc jetta ath han scal them alla eda sina halda, som han swor wiidh mora steen tha han fšrst til konungs toks; oc ¾gher almogen konunge lofua thet sama haalda, som the j vpsalom sworo. ¤.1. Nu ¾gher han r¾tsyles om land ridha; tha ¾gha the j vplanda laghsagu boanda ¾ru fšlgia honom offuer laghsagu thera til strengen¾s; ther ¾gha sudermen wider taka, oc honom meth grudh oc giislom sinom mštha, oc fšlgia honom till swiin twna; ther sculu šsgšta mšta honom meth giislom sinom, oc fšlgia honom gynom landh siit oc til midhian scog a holawiid; ther scula smalenningia honom mšta, oc fšlgia honom til jwnab¾k; ther ¾gha honom wesgšta mšta meth grudom oc giislom, oc fšlgia honom til romundaboda; ther ¾gha honom n¾rike mšta, oc fšlgia honom gynom land siit jntil vphuga bro; ther scula honom w¾smen mšta meth grudh och friidh, oc fšlgia honom til šstens broo; ther scula honom vplenninga mšta, oc fšlgia honom til vpsala. ¤.2. Kan ey konunger til findland koma, tha scal drotzten, eller een annar aff konungs raade, meth biscopen aff aabo baade gšra oc anama eedha, som forscrifuit staar, a konnungs wegna, oc wari swa fasth som konunger thet sielffuir giorde. Tha ¾r then konunger til landz oc rikis laghlica komen, oc erics gathu sina ridith hauer, walder som lagh sigia, oc meth edom och meth ordom, landom oc landzmannom sinom giort alt thet han them och the honom ¾gha gšra.


VII.
Nu tha konunger wil, tha scal han j vpsalom wigias oc kronas, eller annar stadz j rike sino, epter wilia oc fallom sinom; tha aff erchebiscope helzt for w¾rdogheet sculd beggia thera.


VIII.
Nu tha konunger walder ¾r, tha ¾gher han raadh siit taka oc w¾lia, fšrst erchebiscop oc swa lydbiscopa, swa marga aff them som honom fallit ¾r, aff them som i hans rike boa, oc adhra klerka som honom ¾ra nytte. ¤.1. Tolff ¾gha j konungs raade wara aff riddarom oc swenom, oc ey flere; the fornempde biscopa, clerka, riddara oc swena ¾gha konunge eedh sin sw¾ria. Fšrst sculu the sw¾ria a gudh oc helgadoma som the ahalda, ath the scula konunge raada thet som the wita for gudhi honom oc lande hans nyttogt oc gagnligth wara, thet ey lata fore wild sculd, frends¾mio, maaghs¾mio eller wenscap. Annat ath the scula han styrkia til rikesens r¾th meth alle thera magt, ath han moghe alla the edha, som han hauer rikeno sworith oc almogen honom, w¾l ath halda; och thet sama sculu the sielffua sik j¾tta ath halda. Tridia ¾r ath the scula alt thet lšnlikit halda som konunger wil lšnlikit haua, oc huargen vppenbara ther honom eller hans rike maa skadi aff koma.



IX.
Huar som talar a konung eller konungs raadh, een eller flere, thet a heder thera gaar eller ¾ro, oc kan thet ey fultyga; witna swa VI gode men som thet hšrdo, warde hals huggen. Talar han annor sm¾lik ordh, som ey gaa a hedir eller ¾ro, bšte XL marker, eller ligge i konungs hektilsom een maanadh, oc ¾ti watn oc bršd.


X. 
Nu wil konunger a gipto ganga, oc hustru sinne morgongaafuo gifua, then morgongafua ¾gher gifuas meth samtykke oc raade bade biscopa, riddara oc swena, the i hans raadhe ¾ro, oc ey androm lundom, huru mykin hon scal wara. ¤.1. Ey ¾gher konunger hus eller f¾ste gifua, wtan gifui aff landom oc gaardom. Ey ¾gher the morgongaffua lenger standa ¾n i henna liifs dagha; epter henna daga ¾gher hon wnder kronona ganga. ¤.2. ®r thet swa, ath drotning wil a gipto ganga, eller wtlendis fara oc ey i rikeno blifua meth sinne s¾tu, tha ¾gher then konunger som rikit hauir, henne lšsn giwa epter sins radz samtycke, huru mykit thet wara scall. Hafui engen wald the morgongafuo aff henne taka m¾dhen hon ogipt ¾r oc j landeno blifuer, wtan thet findz meth oppinbaarom gerningom oc fullom sk¾lom, at hon s¾ter sik moth rikeno j thy som rikeno maa koma til scada; tha hauer hon forgiort morgongafuo sina oc lšsn meth, oc ey ellers.


XI.
Tessom lundom ¾gha frelsis men sinom konunge tiena. Huilken man fr¾lst wil haua siit godz, hwat han ¾r helder riddar eller sween, engom wndan taknom, han scal haua swa godhan h¾st, ath han see w¾l w¾rder XL marker swensca penninga, b¾tre och ey w¾rre, oc ther til ful wapn badhe a likama oc a beenom, eengho wndan takno thy som een godher man maa sik meth w¾ria. ¤.1. Huart aar, attanda dagh epter sancte peders dagh, scal wapnasyn haffuas i vpsalom aff allo vpsala biscops dšme, j westeraars aff westeraars biscops dšme, j str¾ngen¾s af sudermanna lande, j šrabro aff nerike, j linkšpunge aff šstergštlandhe, kind, tiust, widboo, ydre, twetha, wiist, gr¾nna, wisings šš, j calmarnom aff calmarna fšgeti oc šlande, j rydaholm aff tiihered, j falkenberg af baadom hallandom, norra ok sudhra, j scarom aff westergštlande oc dall, j tingwallom aff wermelande, j aabo aff allo finlande. ¤.2. Kan thet swa wara, ath nokor aff bondom wil frelsis man warda, tha scal han sik redha jnnan thenne daghen meth h¾st oc wapnom, swa ath the som wapnsynena sculu scoda a konungs wegna, skudi bade mandoom oc fregdh hans, h¾st oc wapn, oc ¾n han formaa thet frelse vppehalda meth godz. ¤. 3. Alle sculu fr¾lsis men til wapnsyn koma, oc hwar man, swa riddare som sween, sin wapn a draghin haua, oc sieluer a sino šrse sitia, reeder bade meth hest oc wapnom som fšr ¾r sagt.


XII.
Uapna syn scula scoda a konungs wegna, j huariom fornempda stadh oc thima, the men som konungen meth raadhgifuarom sinom ther til s¾th hauer. Dšr oc nokor aff them, tha s¾tis annar j hans stad. The scula scoda at all the stycke haldas, som fšr ¾ra sagd; thet scula the oc scoda oc gšra som the wilia haua wenscap aff konunge sinom, oc thera heder widerwaaga, oc engom manne st¾dia, hšghom eller laaghom, at the sik androm lundom haui ¾n sagt ¾r, wtan helder b¾tre ¾n w¾rre baade h¾st oc wapn.


XIII.
Nu ¾n fr¾lsis man gamal ¾r oc ofšr, swa at han formaa ey sieluer tienist vppe halda, tha scal han koma til wapnsynena fore them hona scoda a konungs wegna, meth h¾st oc wapnom allom them ther til hšra, oc thee siin fal, oc hawi een man meth sik som for han scal tiena; tha sculu the som wapnsynena forestanda, scoda hans fall, oc ¾n mannin, som fore han scal tiena, ¾r nytter til konnungs tienist eller ey. Kan och then mannen wider han skilias, som fore han tienar, tha taki annan j hans stadh meth sama sk¾lom. ¤.1. Kan thet oc swa wara, ath nokor tienisto man aff alder eller krankdom ¾r ey sieluer fšr, oc hauer han son een eller flere som tiena androm mannom, oc ¾ra ey daglica hema n¾sta fadernom, tha maa fadhren nyuta thera tienist ¾n oskipt ¾r thera mellen, oc ey ellas; tho scal een thera a wapnsynena koma een tima hwart aar a fadersins wegna, som fšr ¾r sakth.


XIIII.
Nu kan thet swa wara, ath nokor frelsis man wil wndan frelse ganga, tha maa han thet ey gšra wtan tha wapnsynen haffs; tha sculu the som wapnasynena skoda a konungs wegna, wita hans forfal oc meth hwat sk¾lom han wil widher fr¾lsit skilias, oc fari ey aff wtan orloff thera.



XV.
®ra flere frelsis men ¾n een oskilde ath, fader och son eller maagher som hans dotter ¾gher, tha maa een aff them, then ther ¾r b¾zt fallen til, tienist vppe halda meth h¾st oc wapn som fšr ¾r sagt, oc fr¾lsa them alla som saman ¾ru om disk oc dwk. Swa braat the skilias ath, tha mogha the ey sidan saman koma til thes ath the l¾nger wnder eno frelse wari, wtan tiene huar fore sik som widerskilias.


XVI.
®r thet swa, ath nokor dyrfuis til sik lšna wndan kronone tienist tha hon abiudz til rikesens w¾rn, eller aff wapnasyn, wthan san forfal, som ¾ra tessin oc engen annor, antiggia ath han wtrikis ¾r tha hon abiudz, eller i sottas¾ngh, oc thetta meth godom mannom pršfuis ath swa ¾r; hwar som sina wrsakan gither ey swa giort som nw ¾r sagt, han ¾gher mista fr¾lse siit som han hauer hafft, oc thet aldre aterfaa, wtan han nywte serdelis konungs nadh, oc bšte ther til XL marker.


XVII.
Rymer nokor wndan konungs baner then tima man til fienda drager, eller fraan konungs ¾mbetzmanne, eller i resom som konunger eller hans ¾mbetzman wthsender; hwar som swa gšr, hafui forgiort liif oc gootz, wtan han fae aff konungs naadhom ath han moghi liff siit lšsa. Rymer han swa, ath han ey faangen warder aff howdzmanne konungs, fae aldre sin friidh aater, wtan han nyute s¾rdelis konungs nadhom. ¤.1. Gifwer konungs man nokrom tessa sculd ath han swa gšr, oc hin nekar, ligge thet til XII manna nempd aff resone, oc raade halfua nempd hwar thera.


XVIII.
Uarder nokor man fanghin j krononna tienist, tha ¾gher konunger han lšsa, oc hest oc wapn honom athergelda, oc hans scada honom lšsan gšra. ¤.1. Kan thet swa wara, ath nokors frelsis manz šrs forderfuas jnnan thet han wt drager j rikesins tienist och han ather komber j siit heem, tha ¾gher konunger then h¾st atergelda; tho ¾gher then hester wp anwaardas, ¾n han lifuer, konungs marskalke, eller witi thet meth sk¾lum ath han swa godan h¾st miste. Dššr han andra kost ¾n nw ¾r sakt, tha kšpe annan j hans stadh til rikesens tienisth.



XIX.
Nu kunna tienista men hesta thera forderfua m¾den the ¾ra j  thera hwsbonda tienist, tha ¾gher husbonden then h¾sth swene sinom atergelda, som han mister eller forderfuas for honom nar han sender honom j šrlogh eller j andra sina tienist eller w¾rff, oc ey annars; oc then h¾st som husbonden betala scal, bšr swenenom wpanwarda husbondanom ¾n h¾sten liffuandis ¾r, oc sw¾ri sielff tolffte ath han ey forgik aff hans forsumelsom.


XX.
®r thet swa ath frelsis manz šrs dšr jnnan thet wapnsynen haldz, oc findz thet meth lifuandis witnom oc fullom sk¾lom, som thet haua seet oc n¾rwarith, ath thet šrs doo, tha ¾gha the honom VIII wikna dagh gifua eller leggia swa godan hest kšpa som fšr ¾r sagt; oc vppa then dagen honom ¾r tha gifuen, komme for the sama nempda men, ok wari tha saklšs for konunge ¾n swa gšrs; tho ¾gher han sin wapn ath tee tha wapnasynen haffs, om han wil siit frelse nywta.


XXI.
Hafuer riddare eller sween son epter sik, een eller flere, han scal siit gotz fr¾lzt haua ther til ath han XV aara ¾r; sidan scal han eller annar a hans wegna  i rikesins tienist oc thiena fore siit godz, eller gšra skat oc skuld som bonde ¾n han ey tienist forma vppe halda. ¤.1. Hauer riddare eller swen dotter epter sik, tha ¾gher hon sama frelse nyuta.


XXII.
Them ¾nkiom som hwsbšnder aatto som fr¾lst tiento j thera dagha, oc thera barn som ey ¾ra til lagha aara kommen, ¾gher frelse wnnas oskaddom allom almogans r¾t, meth swa sk¾l, ath ¾ m¾dhen hon ¾nkia sither, tha scal hon fr¾ls wara oc lidogh for alle tienist, alth til then dagh hon a annor giptemaal gaanger. Faar hon frelsis man, tha frelsar han henna gootz meth sino; faar hon bonda, gyri skath oc sculd som bonde. ¤.1. ®r thet swa, ath ¾nkia eller jomfrw gšr lšnska l¾ge, haui forgiorth thetta frelse som nw ¾r sagth.



XXIII.
®Rchebiscoper maa ridha ower land til konungh meth XL hestom, lydbiscoper meth XXX hestom oc ey meer, konungs ¾mbetzman meth XXX hesta oc ey meer, riddara oc swena j konungs raadh meth XII hestom oc ey meer, riddara wtan konungs raadh meth VIII hestom oc ey meer, swena riddara widerlika meth VI hestom oc ey meer, minne men for sik meth threem hestom oc ey meer, wtan thet see j h¾rf¾rd; tessom lundom ¾gha alle til konungs rida. Huar som meth flere ridher, bšte XL marker, oc thet wari konungs ensak.


XXIIII.
Nu scula t¾werne wara a almanna w¾ghom , hwarth andro n¾r oppa twa milor eller half tridi oc ey fiermeer, oc j stor byom r¾ttara ther ey kunno t¾uerne wara. Heredzhšfdinge oc heretz nempd sculu leggia oc skicka badhe t¾werne oc r¾ttara j huario herade; skeer thet ey, oc k¾ra weghfarande men ther vppa, bšte tha heretzhšfdinghe sex marker fore t¾werne hwart. ¤.1. T¾uernare scal w¾gfarande mannom hus l¾na, stwfw, sšmpnherberge oc stal rwm i wth hwsom, tho swa ath f¾nader hans ey wt driffuis; fšdo oc foder s¾lia til ena nath oc ena maltiidh. Gilt nšth s¾li t¾wernare oc herbergare, om the thet haua, twa šra swensca dyrane ¾n thet gelder j landeno manna millan; gamalt faar IIII penninga dyrane, mark goth smšr oc fl¾sk fore III penninga suensca, ens hestz foder til ena nat fore IIII swensca penninga, span hesta korn twa swensca penninga dyrane ¾n j nesta kšpstad, šll oc bršdh som thet gelder j n¾sta kšpstad a r¾ttom torgsdagh.


XXV.
Nu koma geste swa mange, ath t¾wernis hws ey till rekkia, tha wise t¾uernare them til n¾sta bya, oc r¾ttare legge swa manga til hwan man, som han pršfuar ath rwm faa oc berningh fore thera penninga som sagt ¾r. ¤.1. Nw wil t¾wernare ey siit ¾mbete vppehalda, bšte tha han III mark til treskiptis swa opta han thet forsymar oc ak¾ris. S¾lia ey bšnder oc herberge l¾na som nw ¾r sagt, bšte hwar thera III mark til III skiptis, w¾ghfarande manne, konunge oc heradhe.


XXVI.
Huar som waldgester t¾uernara, prest eller bonda, och i sama gestning taker aff them, moth thera wilia oc tessom waarom laghum oc heemfridh, šl, math, korn eller straa foder, eller annat hwat thet ¾r, warder han bar oc atakin, eller pršfuat til hans meth fullom sk¾lum, tha ¾gher konunger, om han n¾rstadder ¾r, liiff aff honom taka meth swerd, swa hšgom som laaghom. ¤.1. Konungs foghata oc embetzmen, ther tholigt skeer, ¾gher han tilsigia; them bšr tolka waaldgerningis men fangha oc j konungs gšmo och hektilse s¾tia, tha meth almogans hielp, ¾n the ey ellers githa; ¾ru laghting jnne, tha sculu the til tingh fšras, oc lata r¾ttin offuer them gaa; ¾ru ey ting jnne, sk¾ri tha laghman eller heretzhšfdinge budkafla vp oc stempne alment ting saman; heredz nempd scal meth edh thera ranzsaka maaleth; ¾ro ther oc witne til, sw¾rin thšn oc gange for nempdena; fella the then eller them saken gifs, dšme tha laghman eller heretzhšfdinge them wnder sw¾rd, om thet ¾r halff marka w¾rd eller meer, oc komme engom botom wider; ¾r thet minna ¾n halff mark, bšte tha twegilda raansbšter epter thy thet w¾rt ¾r, som j edzšreno skils; w¾rias the, wari saklšse, och then som saklšsan grep eller gripa looth, bšte XL marker til treskiptis. ¤.2. Nu komma the wndan, oc warda ey gripne som sagt ¾r, tha k¾re malseghenden waldgerning the fore sokn eller tinge, som framdelis skils, eller fore konunge eller them hans dom hauir, naar han kan fšrsth widerkomma; tha ¾gher konunger eller then hans doom hauer, ther om a r¾ffst eller landztingh sannind wtleta, oc k¾randenom r¾th skipa som sagt ¾r. ¤.3. Alt thet ey ¾r guldit tha gester aff gaarde ridher, thet ¾r ršfuat ¾n malseganden ak¾rer; ligge oc thet til heretznempd; varder han f¾lder, stande sama r¾th som fšr ¾r sagt.


XXVII.
Nu kan swa ske, ath then som fore sither wil sik w¾ria heema ath siin, oc the som waldgestning gšra, dr¾pa, sarga, slaa bloduite eller gšra blaanadh vppa han eller oppa nokon then honom tilhšre eller j hans gaard fore stadder ¾r; fangas the a ferske gerning, miste liiff fore liff swa mange som a then dšdha hugh eller styngh laghdo; for saar, blanadh oc bloduite ther ey dragha til dšdh, miste hšghre handh sina hwar then thet giorde; oc wari ogilt alt thet waaldgestara fingo aff them som fore waaro, hwat thet ¾r draap eller saar, blodwite eller blanader, oc i twebšte alt thet the fingo som fore waaro. Komme tha aldre til both eller frid fšr ¾n malsegenden for them bidher. Faangas the ey, tha komme feloge fore konungh eller then hans doom hauer, oc haui sidhan half manada dagh. ¤ .1. Nu rider gester aff gaarde wreder, for thy ath han fik ey allan siin wilia gšra, oc gšr han annan thima fore thet sama drap, saar, bloduite eller blanadh, laglica tilwnnen, stande sama r¾th som fšr ¾r sagder. ¤. 2. Ellers om all maal ¾gher t¾wernis husbonde, hans hustru, barn oc hion j bonda fridi och laghum wara, tha the ey gestas.



XXVIII.
Huar som taker meth waldzw¾rkom aff them j handom hauer, hus, jordh, scogh, watn eller watuuerka, eller meth nokra handa ath gerdh onyth gšr for honom, oc wil sik eghna, gelde ather scadan oc a XL marc til treskiptis. Om lšsšra raan gange som skils j edzšris balkenom XL capitulo et sequenti.


 XXIX.
Hwar som gifuer malseghende R¾t fraan sik, hawi forgiort sin eghen R¾t widher then saka, oc them som malsegande R¾th tigger, swaris hwatzske meth laghom eller penningom. ¤.1. Engen gšri sik oc malsman for r¾ttenom j annars manz sak, wtan som lagh sighia; huar thet gšr, bšte III mark til treskiptis, oc r¾tte malsegendenom allan then scada vp som han ther i taker. Oc ¾ hwar man wil och ma meth laghom k¾ra oc sškia for annan, tha bšr honom j sama sak swara oc R¾th gšra. Om then som oliudh gšr a tinge, om oqw¾dins ordh oc andra toliga saka, ther han sik ey til malsman biuder, skils i tingmaala balkenom.


XXX.
Nu ¾n frelsis man eller kona gšr jorda skipte eller kšp meth them som a skatskyldogom iordom boande ¾ro, meth them sk¾lom, at hwart thera scal siit ¾gha, dragande swikelica jn til sin konungs jng¾ld; huar som toligt gšr, han ¾r fulder konungs tiufuer, huar epter thy som thet ¾r w¾rt til. Huilken meth tholigo oppenbarlica warder meth fullom sk¾lom oc laghum til wnnen, stande tiufs R¾t, oc then skatskylloge gelde ather konunge alla aarlica wtskylder aff aare hwario som lagh sighia, oc bšte XL mark til konungs eensak. ¤.1. Swa som frelsis iord maa erfuas oc leggias j skat, om ey haldz aff henne tienist vppe som lagh sigia, swa maa oc skatta iord erfuas j frelse tha frelsis man eller qwinna ¾r skattabonda erfuinge, oc bonde eller bonda son maa sik i frelse koma som fšr ¾r sagt. ¤.2. Engen bonde hawi waald ath kšpa mera skatta jord wnder sik ¾n han ¾r sielffuer fuls¾da oc besitiande vppa; huilken thet gšr, swa ath kronona jngeld ther aff minzscas, oc witnar swa heredz nempd, bšte konunge ather scadan oc a XL mark konungs ensak.


XXXI.
Hwar som gerning gšr a then, som konunger i sin frid hauer takit meth sino vpno breffue, warder han faangen oc meth fullom sk¾lom oc witnom laglica tilwnnen, han hauer forgiort badhe liiff oc lšsšra, oc taki R¾tter ¾rfuinge jordh hans; aff them lšsšrom taki malsegande tridiung oc konunger twaluti eller then som hauer konungs dom. Bryter han j friid tessom mote laghum, bšte oc b¾tre epter laghum, oc hafui foru¾rkat konungs fridh i the sak.


XXXII.
Huilken som bryter doom, then konunger, eller then som hauer konungs doom, gifuit hauir meth dombrefue sino, bšte XL mark konungs ensak. ¤.1. Tessa XL mark, oc thet han warder sakf¾lter fore, sculu wtm¾tas meth XII mannom aff them som brutliken ¾r, fšrst aff lšsšrom hans; Rekkia ey the til, tha m¾tas hws; Rekkia ey hws, tha m¾tis jordh, tho swa ath byrda men oc skylde men hans hawin makt the iord aterlšsa jnnan nath oc aar som hon staar. Kan ey att Rekkia badhe fore konunge, malsegande oc herade, tha briste for allom swa aff mark som mark, wtan i geldom, tha m¾tis fšrst malsegandenom sin fulle r¾tter, och sidan fulder konungs r¾tter. Och ¾gher konungs n¾mpd for erfuode oc kost thera tridiungh aff allom dombrwtom konungs haffua.


XXXIII.
Nu komber nokor for konung, som breff hauir a annan om g¾ldh, tha ¾gher konunger them som ak¾randen ¾r, ¾n han ¾r ey til swars som k¾ris til, een man eller twa s¾tia j thy landzscapeno som han boor som k¾ris till, oc fore enom eller tweem scal then som ak¾ris ak¾randenom R¾th gšra a then  dagh som konungen fore l¾gger meth sino brefue; eller scal han lata mšta siit quitto breff, oc wita sik honom haua guldit epter landz laghum.


XXXIIII.
Huar som b¾rsar j konungs parkom, hwar thet helzt ¾r, hafui forgiort hestom oc armbšrstom sinom, oc XL mark meth; ligge thet til heredz nempd, om han ey warder widher f¾rska gerning takin, oc wari thet konungs ensak. Konungs parker ¾r konungs enskylloga ¾ghor, som vpsala šde oc annat tholigth.


XXXV.
Nu kan nokot brytas mot konunge aff thy som j konungs balkenom staar, tha ¾gha wara XII men tilskipade j hwarie laghsaghu, samtykte oc walde oc til nempde aff konunge och landzmannom; the scula alla akt oc wilia haua vp ath leetha oc oppenbaara, hwar i sino landzscapi, som them warder skipat R¾th offuer see, alla them som almogan ofrida moth tessom R¾th; och scula thenne edh sw¾ria a gudh oc helga doma oc thera jorderikis hedher, oc sigia swa: wy bidiom oss swa gudh hielpa oc the helgadoma wy ahaldom, ath wy sculum engen then sakan gšra som saklšs ¾r, engen oc then saklšsan gšra som saker ¾r, epter thy samwiti och sk¾lom som gudh hauer oss l¾nt, oc thet ey lata fore fr¾ns¾mio sculdh, maags¾mio, R¾dde, weenscap eller nokra wild; oc bindom wy oss sielua alla fornempda articulos, oc the som ¾n fšlgia j tessom balk, obrytelica halda scula wnder sama fornempdan R¾th; swa hielpe oss gudh oc helgo doma som wij ahaldom. ¤.1. Hwem tesse tolff eller VII aff them fella fore konunge sielfuom, eller for them hans dom hauir a R¾ffst eller landztingom, som j things maalom skils,  the scula wara felde ath mistha handh, hals, liff oc gootz eller penninga, konungenom, malsegandenom oc heradeno, epter thy bruten ¾ro till; hwem the oc w¾ria, wari warde; oc moth them maa oc engen w¾dia.


XXXVI.
Alla waldz gerninga ¾gher man k¾ra, epter thet honom ¾r or¾tter gšr, oppa n¾stom helgom dagh fore soknamannom oc naagrannom, eller a fšrsta thinge landz eller heredz ther han boor j, eller i nesta sex wikum for konunge sieluom eller them hans dom haua, epter thet gerningen war giord; huar som ey swa k¾rer, tha ¾r hans k¾ra om waaldit dšdh oc ogild; hawi tho wald k¾ra oc sškia om sielua gerningena, huaria epter brutom sinom epter landzlaghum. Oc then som ak¾ris, komme feloger til swars fore them XII oc fraan them, oc haui XIIII natta dagh; wil han ey jnnan thet til swars koma, fellis tha epter brutom sinom, oc gange R¾tter ofuer han epter thy han hauer hrutit. ¤.1. Nu ¾n then som saken gifs, r¾dis nokon aff them tolff wr¾tta wild haua mot sik, antiggia for skyldscap, maags¾mio, weenscap, feygd, awnd eller owilia, oc gither thet m¾rkelica pršfuat oc fulkompnat jn till eens, tueggia eller triggia, tha ¾gher man them aff s¾tia, oc ey flere, oc adra swa manga j thera stadh s¾thia j thy sinne oc ey lenger.


_______________


G i p t a m a l a   b a l k e r.

I. Huru man scal sik konw bidhia, och hwa som henna R¾tte gipto man scal wara.
II. ¦ÊHuru the scula festas oc wiigias, sak hans som konu wtgifuer wtan R¾tter malsman, och thes som tweem f¾ster ena konw, sak hans som konu l¾ghrar j f¾stom, oc om barn som aflas j festom eller lšnsca l¾ghi, oc om biscoper skil festningh.
III. ¦ÊOm mš taker man moth faders eller moders wilia, oc om sak thera som mš lokka.
IIII. ¦ÊVil man hionalag byggia meth feste konw och hon sšns honom, huru han thet laghsškia scal.
V. ¦  Meth hwat ordom oc R¾t giffto man ¾gher konu wtgifua, oc om nokor r¾ner f¾ste konu manz.
VI. ¦  Om brudh dšr fšr ¾n hon heemkomber j bo bondans, eller dšr brudgumme fšr, oc ath naar the haua nath saman lighat, tha ¾r han maalsman henna.
VII. ¦ Hwat fšrninga friborne men mogho fšra brudom sinom, oc om brullšps cl¾de.
VIII. ¦ÊHerra manna brullops koster, huru manga the mogho ther til biuda, om sak thera som obudne koma, oc sama ledis j ¾rfwom, oc huru thetta scal laghsškias.
IX. ¦ Tha the haua nath saman lighat, tha ¾gher han henne morgongaffuo gifua.
X. ¦ÊHuru mykit hwar maa gifua til morgongaffuo, sak hans som mera giffuer, och hwa morgongaffuo behalda scal tha hionalagh lšses.
XI. ¦ÊHorkona forbryter morgongawo oc alt thet hon war gifft til.
XII. ¦  Heemfylgd behalde then som fangit hauer ¾ m¾den then lifuer som gaff, sidhan gange til skiptis.
XIII. ¦ÊNw deela men om heemfylgd, then som gaff och hiin som togh.
XIIII. ¦ ®n hemfylgd klandas fore them som faangith hauir.
XV. ¦ÊModher see fore barna gotze meth frenda Raade til thes hon gaar a andra gipto.
XVI. ¦ÊHuru gootz scal skiptas tha moder gaar a andra gipto, oc sak hans som gipter sik i barna f¾derne ey wndan skiffth.
XVII. ¦ Huru bondans barna gootz scal wndan skiptas tha han gaar a andra gipto.
XVIII.¦ Huru skiptas scal ¾n flere kulla ¾ro jnne n¾r bondanom eller hustrune, oc om morgongaffuor flere.
XIX. ¦  Huru bonde maa hustru sinne iord bort skipta eller ey.
XX. ¦ Huar som barna malsman scal wara tha fader oc moder ¾ro dšd. 
XXI. ¦ Om then ¾r ey tilfallen ath wara malsman som skyldaster ¾r. 
XXII. ¦  Dšr bonde oc hustru sigher sik haffuande wara, huru tha scal meth gotze gšras.
XXIII. ¦  Om bršllops kost barna eller sytzkana mellan.



(I.)
Uil man sik konu bidia, tha scal han giptomann oc skyldasta fr¾nder henna at hitta, och bšn sina bšria. ¤.1. Fader see giptoman dotter sinne; ¾r ey han til, tha ¾r ¾lzste sambroder henna; ¾r ey han til, tha ¾r halffbroder henna aa f¾dernet; ¾r ey han til, tha ¾r halffbroder henna a mšdernet; ¾r ey han til, tha ¾r faders fader; ¾r ey han til, tha ¾r moder ffadher; ¾r ey han til, tha ¾r faderbroder; ¾r ey han til, tha ¾r moderbroder; ¾r ey han til, tha ¾r then som skyllaster ¾r a f¾derne eller mšderne; ¾ra the bade jamskylde, tha ¾r then som a f¾derne ¾r oc ey a mšderne, man oc ey kona, och tho meth moders raade ¾n hon liffuer.


II.
Nu ¾n man wil konu festa, tha scal giptoman henna n¾r wara oc fyra witne, tw aa manz wegna oc tw a qwinno wegna, oc tha ¾r laglica f¾st. ¤.1. F¾ster nokor man eller gipter annar ¾n r¾tter maalsman som fšr ¾r sagt, tha bšte XL marker konungenom, malsegendenom oc h¾radeno, eller witi loff af r¾ttom gipta manne meth XII bolfasta manna ede, eller dyli meth sama mannom ath han thet ey giorde. ¤.2. Huilken man som f¾ster twem mannom ena konw, bšte XL marc, oc then som hona sidermera tigger, bšte III marc biscope, eller dyli meth VI manna ede ath han ey wiste ath hon fšr f¾st war; oc huilkit thera, man eller kona, sik twem giffter, bšte, som j hšgm¾lom skils V capitulo, XL marker. ¤.3. Nu sidan hon laghlica f¾st ¾r, tha scal soknaprester ther som hon boor, lysa thre sšnne dagha fore giptomaal, oc sidan ma han hona saklšst wigia. Heffdar festeman hona fšr ¾n wigilse a komber, bšte biscope III marker. Affla the barn j f¾stom saman, tha ¾ro the barn adelkonu barn. ¤.4. Afflar man barn j lšnska l¾ge, oc taker sidan the konu til laghgipta hustru, tha taker thet barn arff som adelkonu barn, thy ath tha han b¾trade konona, tha b¾trade han oc barnit. ¤.5. Nu skil biscoper festning ath, tha bšte thet thera biscope III marker som skilnade walder, oc haui forgiort fšrninga sina; walda the thet baaden, haui forgiort halua fšrningh hwart thera, oc bšthen baadhen biscope III marker.


III.
Huilken mš man takir mot faders wilia eller modhers, hwat hon taker han til laghgifftan man eller lšnska l¾ghi, haui forgiort f¾derne oc mšderne oc engo andro arfue. Vil fader och modher forlata henne sak sina, tha taki oc fullan arfua lutt. Nu delis ther om, hwat henne war thet forlateth eller ey, tha sculu thet XII men witha. ¤.1. Huilken som lokkar oc l¾grar manz dotter, ¾r hon mš aff laghgipte s¾ngh, bšte then thet giorde XL marker til treskiptis fadernom, konunge och herade, wtan han taker hona til ¾kta; wari tha sak hans haluo mindre til treskiptis. ®r hon frillobarn oc mš, bšte tha then som lokkadhe XX mark; taker han hona till ¾kta, wari saklšs.


IIII.
Nu hauir man konw f¾sth och wil hionalagh byggia, tha scal han giptomanne til sigia VI wikur fore then dagh han wil bršllop gšra. Sšns hon honom forfalla lšss, tha h¾te widher XL marker then thet gšr, och fulle honom ather kosten epter thy som gode men han m¾ta, twe a hwars thera wegna. Thet ¾r lagha forfall, ath hon siwk ¾r, eller nokor the qwal j kommen, ath the mogha ey hiona lagh byggia meth gudz orlof oc kirkione r¾th. ¤.1. Kan hon honom ¾n synias, tha fari til tings oc taki dom til ath sampna frendom sinom, oc taki wth festekonw sina, oc domaren nempne fyra men a tinge, som honom fšlgia sculu, oc witna thet ther gšrs; wilia the honom ey fšlgia, tha bšte huar thera III marker til treskiptis. Kan han hona ey faa wtan dšr brytes, wari saklšst; komber oc nokor skilnader them j mellan, aff thy ath han wil hona wth taka, oc komber ther saar eller draap i, wari thet alt ogilt som the faa som hona werna wilia; warda the antigge dr¾pne eller saare som hona haua wilia, wari thet alt twegilt som them gšrs; oc hete sidan the kona laghtakin och ey raan takin. 


V.
Nu bedis brudgumme gipta maal, tha scal honom gipto man f¾ste konu hans gipta oc i hender s¾tia meth tessom ordom: jak gipter tik mina dotter till heders oc hustru, til halua s¾ng, til laas oc nykla, oc til hwan tridia penning som j ¾ghen oc ¾gha faan j lšsšrom, oc til allan then r¾th som wplendzk lagh ¾ra, och then helge eric gaff, j nampn faders, sons oc thens helgha anda. ¤.1. J laghom waarom giptes ey bonde j adel jordh eller hws eller adel watn w¾rka hustru sinna, ey och hon i hans, wtan i alla andra lšsšra. ¤.2. R¾ner man feste konu manz laghlica festa, han hauer brutit edzšrit; tha scal boo hans skiptas, taki een luth feste man, annan konunger oc tridia h¾rede, oc komme aldre j fridh fšr ¾n f¾ste man henna bider for honom, eller arffua henna ¾n festeman henna dšder ¾r.


VI.
Nu hafuer brudgumme brudh sina faangit och wil hona heemfšra; kan hon dš fšr ¾n hon komber heem til hans, tha scal henna liik ather til faders eller arfuingia fšras, oc alt thet meth henne war gifuit aff faders garde eller frenda, oc brudgumme taki ather fšrninga sina som han fšrde henne. Dšr oc brudgumme, wari lagh samw, wtan brudh haui fšrning sina. ¤.1. Nu ¾r brudh heem komen heel oc helbrigda, tha scal hon j s¾ng gaanga meth bonda sinom; tha the haua nath saman lighat, tha ¾r han henna r¾tter maalsman, oc ¾gher sškia oc swara fore hona; tha scal henne morgongawa gifuas.


VII.
Ey maa brudgumme flere fšrninga fšra brudh sinne ¾n een gaangara, sadel, beetzl, ¾rmakapo oc hetto; engen maa oc han til mera twinga. ¤.1. Fader brudinne eller henna gipto man eller henna n¾ste, the mogo ey henne flere par kl¾de ny giwa ¾n fiwgur, wtan swa mang hon fšrra hafde, thšn moga henne saklšst wnnas. Annan kleenodh mogha the henne giffua epter maght oc wilia sinom. Aatta mogho the wara a baada sidhor som brullšps cl¾de scula b¾ra, oc nionde brudgummen, oc enge flere. ¤.2. Vil brudh siin kl¾de giwa, tha scal hon them clostrom eller kirkiom gifua, oc ey leekarom.


VIII.
Engen man som kost scal halda, antigge brullop, kirkiogangs šl, wth f¾rdha šl tha liik scal iordas, erfue eller presta šll, maa flere g¾ste biuda ¾n h¾r nempnis: fšrst een biscop oc the kanoka honom fšlgia, twa andra kanoca, VIII riddara, XL a wapn, XX bšnder, X kirkio herra. ¤.1. Komber nokor wbudin til nokra tessa fornempda hšgtider, ¾r thet riddare j konungs raadh, bšte XL marc, riddare wtan konungs raadh XXX marc, riddara widerlike XX marc, a wapn eller prester VI marker, bonde eller leego drenger III marker. Orkar ey leego dr¾nger bšta, tha bšte then krop som ey ¾gher koo; han scal erfuoda aar for mark huaria, fšrst fore malsegende, sidan for konunge. ¤.2. Ey mogha biscopa, riddara eller swena, eller nokre aff fornempdom swa bodhne, rida meth flerom hestom ¾n sagt ¾r j konungs balkenom. ¤. 3. Engen maa oc sendha leekara fraan sik oc til annars effter lšnom. ¤.4. J ¾rffuom eller wthf¾rdom scal engen offuer fara thet nw ¾r sagth; tho maa han flerom pr¾stom biuda ¾n tio, oc fatigth folk huar epter thy som han wil oc formaa, oc ey j androm hšghtidom. ¤.5. H¾r scal konungs l¾nsman athwakta, oc tessa bruta penninga wp taka oc skipta them; ther giffs engte vp aff, ey a konungs wegna oc ey a thes som kosten halder. L¾nsman maa lofflica obudhin koma tolkit maal wtleta. Then som bryter j nokrom tessom sakom, tha scal l¾nsman nempna XII bolfasta men aff thy herade som han boor wti, ath m¾ta the brutha penninga wth aff lšsšrom hans som bryter, som annor konungs doom brut. ¤.6. Biuder han flerom gestom ¾n skipat ¾r, bšte konunge XL mark; ther giffs engte wp aff. ¤.7. Giffs nokrom skuld ath han obudhin kom, oc ¾ra thry withne til, bšte som sagt ¾r; warder han ey til wnnen, wari saklšs.


IX.
Nu sidhan bonde oc hustru gifft ¾ro oc the haua nath saman lighat, tha ¾r han henna r¾tter maalsman, oc ¾gher sškia oc swara for hona; tha scal han henne morgongaffuor gifua.


X.
Rjddare giffui sinne hustru til morgongaafuo XL marker lšduga swensca wiikt och ey meer; swena gifue tiwgo mark lšduga swenscha wiikt och ey meer; almenliga fr¾lsis men gifui tio marc lšdugha; bonde bolfaster man giffui III marker swensca penninga; lšsker man I mark penninga. ¤.1. Morghongaaffua maa gifuas hwat man wil helder j iord eller lšsšrom, meth swa sk¾l: affla the barn mellan sik, tha see the morgongaffwa barnomen for mšderne och ey for f¾derne; koma ey barn thera j mellan, tha haui thet thera morgongaaffuo som lenger lifuer, oc haui huargens thera arfua thet wald ath qw¾lia. ¤.2. Huilken som mera gifuer ¾n nw ¾r sagt, tha haui thet enga makth, wtan dšmis aather arfuomen epter hans dšdh, oc meth XL mark konungs eensak. ¤.3. Tolff men sculu widh morgongafuo fasta wara, oc tr¾ttande then som fore skil. Morgongaafua maa ey gifuas wtan a r¾ttom hinder dagh.


XI.
Nu kan kona hoor gšra, oc warder laglica tilwnnen, tha hauer hon forgiort morgongafuo sinne och alt thet hon war giffuen oc gipt til, thet taki bonden.


XII.
Gjpter man son sin eller dotter, oc gifuer heemfylgd meth, jordh eller lšsšra, haui thet m¾dhen han lifuer som honom thet gaff; tha han ¾r dšdher, b¾ri ather til skiptis meth swornom edhe meth them som ther ¾ro arffua til. Gifuer ¾nkia fylgd meth barnom sinom, wari lagh samw.


XIII.
Dela men om heemfylgdh, then som hona wtgaff och then som hona thag, han siger ath hon ¾r jnne meth giptomanne, tha hauer hiin witzordh wth gifua swa mykit som han wil meth XII manna ede, oc segia: thetta gaff iak tik oc mera ey, oc thet hauer thu faangit.


XIIII.
Nu hauir han faangit som taa, oc klandas thet fore honom, oc kallas ey gifuit wara, tha hafuer han witzordh meth XII manna ede ath thetta war honom m¾lth a festninga stempno oc gifuit a gipto qw¾lde; twe aff them XII ¾gha witne b¾ra oc ather j ede standa.


XV.
Nu boor kona meth bonda sinom, oc afla barn saman, och dšr bonde; tha hauer moder witzordh ath see fore barna gotze meth n¾sta fr¾nda raade, ¾ m¾dhen hoon ogipt ¾r.


XVI.
Ganger kona a adhra gipto, oc henna barna f¾dherne ¾r jnne meth henne, barna f¾derne scal tha wndan skiptas; tha scal hon fšrst aff oskipto taka seng sina the b¾zsta, meth allo thy ther tilhšre, bolster, linlakan, hofdabolster oc aakl¾de, kirkio kl¾de sin the b¾zsto, st¾nizo, kiortil, mantol och howd dwka; oc sidan skipte j thry, barnomen twaluti oc hustrune tridiung aff lšsšrom; hafui engen waald ath giptas j barna f¾derne fšr ¾n thet ¾r wndan skipt, wtan han h¾tte wider III marker.


XVII.
Giptes kona j karls boo, ¾ru ther barn fore, tha scal wndan skiptas thera mšderne, widh booth som fšr ¾r sagd; tha taker bonde s¾ng som fšr ¾r sagt, hest sin then b¾zsta, sadwl oc wapn siin, oc cl¾de the honom ¾ro skipad oc skurin; sidan skipte j thre luti, taki bonde twaluti oc barn hans tridiungh. Kan bonde eller husfru a flere giptor ganga, wari lagh samw.



XVIII.
Kan ey barna gootz wara wndanskipt som fšr ¾r sagt, ¾ro flere  giptor jnne meth bondanom ¾n een, hwat the ¾ra twa eller flere, ¾ghen alle halfft wider bondan; oc swa gild wari een gipta som annor, oc taki slikt gipta som gipta, oc wari hwar thera gildh til sina morgongaafuo a bondans lutt meth fullom witnom, epter thy som hon war gifuen a r¾ttom hinderdagh, ¾n swa ath rekker. Rekker ey allom swa fullelica ath som gifuit war, taki tha alle jampt swa een som annar, ¾n morgongaafua war gifuin j lšsšrom; war hon gifuen j iordh, tha haui hwar thet som honom gifuit war epther sylfuers eller penninga tali som fšr sagt ¾r, oc ey meer, supra X capitulo. ¤.1. ®ra flere giptor jnne meth hustrune ¾n een, hwat the ¾ro twa eller flere, tha ¾gher ¾ hon tridiung wiidh alla them; taki oc ther swa gipta som gipta som fšr ¾r sagt. 


XIX.
Nu maa ey bonde hustru sinna jordh bort skipta, huat the barn saman haua eller ey, wtan meth hustruna goduilia oc arfua henna, oc skipte tha til b¾tre oc ey til w¾rre.


XX.
Nu ¾ra fader oc modher dšd, hwar tha scal barna malsman wara; raade then skyldaster ¾r, som fšr ¾r sagt om gipta maal, fore barnom oc thera godz; och tho ¾ hwar barnagotz hauir handa mellen, wtan fadher eller modher, han ¾gher hwarth aar rekinscap gšra fore nestom fr¾ndomen widher hans III mark.


XXI.
Nu ¾r then lithit witande, offgamal, wanfšr eller barnana widerdelo man, som for barna gotze scal see, tha sculu frender thera til tings fara oc doma taka; hittis ther sant om, tha ¾gher then fore raada som giter oc kan oc w¾l wil aff fr¾ndom ther n¾st skyldastom; ligge thet til heretznempdh.


XXII.
Dšr bonde oc ¾ra ey barn epter, komber then til gaardz som arfue wil skipta oc raada, swara tha hustrun som fore sither: jach ¾r meth barne oc byrde mins bonda, tha ¾gher thet gotz synas och j iampnada hender s¾tias, oc tho radhe hustru sinne fšdho, tha scal hon sex maanada dagh haua; synes tha a henne ath hon hafuande ¾r, tha scula ¾n h¾nne fyre maanada leggias; fšdes thet barn jnnan X maanada oc faar thet cristendom, tha taker thet arff; fšdes thet sidhan, tha maa thet ey arff taka; gelde sidhan hustrun aather thet hon forgiort hauer aff thy godzeno. ¤.1. Nu sigher hon sik meth barne haua warit oc thet forfors, tha ¾gher hon thet wita meth tueggia quinno witne oc XII manna edhe; f¾ldz hon ath ede, g¾lde ather kosten; gither hon edin gangit, wari saklšs fore kostenom, oc ¾ tha skild wiidh arffuit.


XXIII.
Nu kan fadir oc modhir bryllšp gšra ath sone sinom eller dotter, then kosten ¾ger ey til fulnada ganga. Boa sytzkane j boo oskipto saman, giptes eth aff them eller flere, then koster ¾gher til fulnada ganga.


_______________


® r f d e  ba l k e r.

I. Huru  barn oc barnabarn scula erfua tha fader eller modher ¾ro dšdh.
II. ¦ Huru framdelis ¾rffuas scal j mellan fadher oc modher, samsytzkane oc samsytzkane barn thes dšda.
III. ¦ Huru erfuas scal lenger ather j bakarff oc sido arf, oc om arfua delas widher a f¾dherne och mšdherne.
IIII. ¦ Delis widher bryst arff och bak arff, och hwat bryst arff och bak arff scal hetha.
V. ¦  Om thes barns arff, som frender sigia dšt wara  fšth, och modher sigher qwikt.
VI. ¦  Om hustru waldfšris fraan bonda sinom, oc faar sidan barn. 
VII. ¦ Om arff j siw misfalda sakum. 
VIII. ¦ Om thes barns arff, som biltoger man aflar wtlendis, oc om riishofde.
IX. ¦ Om swnderkulla oc samkulla arf.
X. ¦ Om bonde dšr fšr ¾n hustru wiste sik hafuande wara; nu taka arfua bondans arff vp, sidan talas ath hon hafuande ¾r, oc arfua bondans dr¾pa hona.
XI. ¦ Huru erfuas scal ¾n bondhe dr¾per hustru sina eller hustru bonda,  moth wilia thera eller meth wada.
XII. ¦ Huru erfuas scal ¾n  fadher eller moder n¾fsa barne swa  ath thet dšr aff, eller om moder ligger barn j h¾l, eller dr¾pa the meth waada.
XIII. ¦ Boo sytzkane saman j boo oskipto, huru thera j mellan scal skiptas.
XIIII. ¦ Huru sytzkane sculu arffue thera skipta.
XV. ¦ Nu nšgher them ey tha skipt ¾r, huru tha scal gšras, och om j¾ff ¾r j arff om skyldscap.
XVI. ¦ ®r nokor skyldare ¾n then arff hauer takit, oc talar a jnnan III aar.
XVII. ¦ Giffs manne sculd om l¾ger.
XVIII. ¦ Huru fryllobarn scal vpfšdas, och om barn dšr n¾r ammo, huar thet scal aatherfasta.
XIX. ¦ Huru frillobarn scal erfua och erfuas.
XX. ¦  Ey erfua hoorbarn eller annor tholigen.
XXI. ¦ Clandas thet som ¾rft oc skipt ¾r.
XXII. ¦ Huru dšdz manz geldh ¾gha geldas.
XXIII. ¦ Om dana arff oc jnlendskz manz arff, ther ey koma erfuingia jnnan nath oc aar.


(I.)
Dšr bonde eller hustru oc lifua barn epter, son oc dotter, erfue son twa luthi oc dotter tridiung, oc taki slikt sona barn aff arffue som son, oc slikt dotterbarn som dotter, ¾ hwat helder nokot lifui aff sytzkanom eller ey .


II.
Nu ¾ru ey barn eller barnabarn til, tha ¾ra fadher oc modher oc samsytzkane widher then dšdha. ®ru samsytzkane flere ¾n eth, taki tha fadher oc modher halft aff arfue oc halft samsytzkane, fadheren twa dela oc moder tridiungh; lifuer ey wtan annat thera, taki thet halfft meth samsytzkanom, oc samsytzkane takin andra helftena, broder broders luth oc syster systers lutt. ¤.1. Lifua fadher oc moder baaden, oc ey wtan eth af samsytzkanom, taki tha fader oc moder twa luti oc samsytzkane thet ena tridiung, wtan ath broders barn eller systers barn lifua, takin tha thšn meth thy samsytzkane ena halft aff arfue moth fader oc modher, slikt broders barn som broder oc slikt systers barn som syster. Lifuer oc engte aff samsytzkanum, lifua tha barn epter eth sytzkane, huat the ¾ru flere eller f¾rre, taki tridiung meth fader oc modher; lifua barn epter flere samsytzkane, taki helftena meth fader oc modher som sakt ¾r, broders barn broders lutt oc systers barn systers lutt. ¤.2. ®ru ey samsytzkane til eller thera barn, lifuer fadher oc moder eller annat thera, taki alt saman. Samw lagh wari om fadher oc modher dšdh ¾ra, oc om samsytzkane eth eller flere epter lifua eller thera barn; taki thšn alt saman. Om sunderkulla oc samkulla arff skils framdelis capitulo nono.

III.
Nu ¾ru ey fadher eller modher, samsytzkane eller thera barn til, tha ¾r fadherfader oc fadirmodher oc moderfadher oc modhermodir, the ¾ru samarfua; taki tha twa deela a f¾dherne thes dšdha oc tridiung a mšdherne, oc taki ¾ man a sama siidho twa luti oc qwinna tridiung. ¤.1. ®ra ey the til, tha ¾r faderbroder oc fadersyster, modherbroder oc modhersyster; tesse ¾ra samarfua, skiften arfue som fšr ¾r sagth. ¤.2. ®ru ey the til, tha ¾ru bryllunga oc sytzlunga thes dšdha; takin bryllunga twa luti och syzlunga tridiung. The ¾ro bryllunga thes dšda, som fšdde ¾ro aff faderbroder hans eller af fadersyster; the ¾ro sytzlunga, som fšdde ¾ro aff moderbroder eller modersyster. ¤.3. ® hwar som widerdelis a f¾derne oc mšderne, oc ¾ro jamskyld them dšdha, hwat thet ¾r man eller kona, takin ¾ a f¾derne twaluti oc a mšderne tridiung; ¾r annar n¾rmeer, taki alt saman, oc gifui engte wth j andra sl¾ktena, wtan thet see barna barn eller samsytzkane barn thes dšdha, erfuen thšn som fšr ¾r sagt. 


IIII.
Delis widh bryst arff oc bak arff fiermeer j sl¾ktene ¾n nw ¾r sagt, och ¾ro badhe jamskylde them dšda, gange tha brystarff til oc bakarff fraa. Thet ¾r brystarff, som fšdis hwar fram aff androm j slektene, och bak arff ather till ryggia j ¾tthene oc a baade sidhor.


V.
Nu sigia fr¾nder barnsins barn wara dšt fšth, tha sigher modhren barn wara quikt fšth oc fik cristendoom; ther b¾r kona, som n¾r war, tueggia manna witne, tha komber modher ath arfue barnsins.


VI.
Nu kan kona meth waaldh fraan bonda sinom takin warda, faar hon barn jnnan XL wikur fraan thy ath hon war j s¾ngh meth bonda sinom, thet barn scal arff taka.


VII.
S¾tias al saman j skip, man, kona oc barn thera meth; weeth engen hwar fšrst dšr eller senast, tha erfua manzens arfua mannen, oc konu arfua quinnona. ¤.1. S¾tias the all j sl¾da, och aaka j waak ena, wari samu lagh. ¤.2. Brinder alt jnne, bonde, hustru oc barn, wari lagh samu. ¤.3. Ganger h¾r a land, dr¾per eller br¾nner; weeth engen hwar lengst lifuer, wari lagh samw. ¤. 4. Dšya men j striid, weet engen hwar fšrst dššr, wari lagh samu. ¤.5. Skilias men ath lifuandhe och spšrias dšde, weeth engen huar lengst lifuer, wari lagh samw. ¤.6. Liggia twe siwke j eno hwse, oc huar therra ¾r annars arfue, dš the badhe j sender, wari lagh samu. Lifuer annar thera swa lenge epter annan, ath han matte widher gudzlicama taka, tha wari han hans arffue, ¾n tho ath han giter ey talat eller gudzlikama takit; 1igge thet til tueggia manna witne, som tha jnne waaro. 


VIII.
Uarder man biltoger lagder, rymer aff lande, oc kona hans meth honom; aflar han barn meth henne m¾dhan the wthlendis ¾ra, thet barn ¾gher ey arff taka. Afla the barn wthlendhis, faar han friidh, oc warder thet jnlendis fšth, thet barn ¾gher arff taka. Nw war barn afflath fšr ¾n han biltoger wart, ¾ hwar thet fšdis, thet ¾gher arff taka, ¤.1. Rymer hustru meth bonda sinom, hon hauer huarte forgiort jord eller lšsšra. Rymer man och hustru sither qwar, stiels han hem oc aflar barn meth henne, thet barn maa ey arff taka epter fader sin; thet barn heter riishoffde. ¤. 2. Nu kan biltogom manne eller hans barne nokot arff falla m¾den han wtlendis ¾r; faar han frid j sinom daghom, tha taki thet arff; faar han ey fridh j sinom daghom, taki tha the n¾sta frender som jnlendhis ¾ru.


IX.
Nu ¾r dšth fadher oc modher oc barn lifua epter, baade sunderkulla oc samkulla; dšr eth af samkullom, erfue tha samkulle thre luti oc sunderkulle fierdung, hwat thet ¾r syster eller brodher; hwat thet ¾r eeth eller flere j kullenom, the faa ey mera ¾n fierdungh, och tho j om¾ghom epter thy som thet gelder j bolbynom, oc fult ¾r geen fullo. ¤.1. ®r oc fader oc modher dšdh, oc kulla ¾ru twe epter, dšr annar thera aller saman, tha erfuer kuller kul, oc engen annar man eller kona.


X.
Nu giptes bonde oc boor meth konu sinne, oc aflar barn meth henne, dšr bonde fšrra ¾n hustru wiste sik hafuande wara; nw far til arfue bondans oc taker arff hans, oc sigher han ath the haua ey barn saman, oc thy maa thu han ey erfua; nu weeth hon ey ath hon hafuande ¾r, oc gifuer wth arfuit; nu taker thet talas ath hon hafuande ¾r, oc faar then thet witha eller hšra som arfuit hauer takit, oc far til oc dr¾per hona, oc wil nšdugir arfuit mista, eller forgšr liiffue henna meth ogerningom; nu iordas hon, warder siden oppinbart tha hon iordad ¾r, at han forkom lifue henna, oc hittes ther witne til meth sanno; tha scal hon wp w jordh takas, och liif henna wpsk¾ras; hittis j likeno barn, eller nokor liknilse til barns, tha erfue barn fadher sin, oc moder erfue harn siit, och henna arfua hona; ther erfuir dšdir oc hedin, oc qwiker oc cristen ganger fraan, thy ath engen ma annan til arfs dr¾pa.


XI.
Nu kan bonde raada hustru sinne off hardelica, swa at hon faar dšdh aff moth hans wilia, tha scal man han sškia som framdelis skils for draap, oc ey stegla; tha hauer han foruerkat allt thet han aatte wptaka aff henna gootz thy som lšsšra ¾ra, oc allan henna tridiungh som hon giptis til, tha taki arffua henna aff hans gootz oc bšterna for hona, oc gange aldre honom til arfs oc engom hans ¾thlegge, wtan thšn haua barn saman, tha sculu barnen hona erfua, oc the sculu barnen j sinne w¾rio haua som n¾ste mšdernis fr¾nder ¾ro, ¾n ey ¾ro barn til sk¾la komen, oc gšma thet barnomen wnder sinne w¾rio ther til ath thšn til lagha alder koma. ®ro ey beggia thera barn til, tha scal thet wndher mšderne ganga som hon aatte, thy ath engen maa then erfua som han dr¾per. Kan oc thet barn dšš, och hauer ey barn epter sik, thet erffue aldre then ¾tlegger som dr¾per, wtan then ¾tlegger som n¾ster ¾r oc scadan fik, han erfue barnet. ¤.1. Swa ¾r oc ¾n hustru dr¾per bonda sin, tha erfue hon engthe aff hans gotz eller hinderdags gipt sina, oc engen then r¾th som hon war gipt oc gifuen til, wtan thšn haua barn saman, tha scal barnit han erfua, oc n¾ste f¾dernis fr¾nder sculu barnet j sinne w¾rio haua ther til thet til lagha aar komber. ®ro ey beggia thera barn til, tha erfue f¾dernis frenderne, oc taki allan sin r¾th oc bšther for bondan. ¤.2. Nu dr¾per annat thera annat meth waada, tha scal bštas som j waada botom skils, oc hawi allo thy foruerkat som hwart thera aatte meth andro taka.


XII.
Nu kan barne off hardelica raadit warda, swa ath thet dššr aff, tha scal ther fore bštas som skils j botom, oc ey liiff fore gifua; oc tho ¾gher aldre then erfua som dr¾per, hwat helder han dr¾per meth waada eller wilia, vtan moder kan liggia j h¾l barn siit, tha ¾r hon ey w¾rd liif mista eller arff. ¤.1. Kunna f¾dhernis frender k¾ra till henna at hon laa j h¾l siit barn meth wilia sinom, tha w¾ri hona henna frender meth tolf manna edhe, ath hon laa thet aldre j h¾ll meth wilia sinom; oc hafuir hon swa fatika frender, ath the orka ey edin gangha, tha ligge thet til heretznempdh hwat hon wil helder w¾ria hona eller fella. ¤.2. Warder thet swa ath hon giptis, tha wakte sik ther fore, ath hon legge ey siith barn j s¾ngh meth stiuffadernom; dšr thet j s¾ng meth honom, tha ¾gher hon mista arfuit. Nu kunno f¾dernes frender tr¾tta ath thet war dšt j beggia thera s¾ng, oc thšn sigia ney fore, tha ligge thet til heretznemd thre bolfasta men aff huariom fierdungh; feller nempden them, tha bšthen XL mark oc wth arfuith. ¤.3. Dr¾pa thšn meth waada, tha bšte som j waada botom skils; hafui tha foruerkat allo thy som han eller hon erfua maatte. Hafuer thet som dr¾pit ¾r samsyzkane, tha ¾r thet thes arfue, och thes arff scal then som n¾ster ¾r a thes wegna taka wnder sina wern oc gšmo, oc ey then som drap, ¾n ey ¾ru samsytzkan til weetz komen, oc ¾n ey ¾r fadher eller modher lifuandis til som ey draapo eller myrdho.


XIII.
Nu boa sytzkane saman j bo oskipto, huat the afla meth tienist eller androm slšgdoom, taki swa broder som broder oc swa syster som syster. Nw sidan skipt ¾r, tha ganger thet til skiptis som the aff f¾derne eller mšderne fingo, oc ey thet som the meth tienist eller slšghdoom wnno.


XIIII.
Nu wilia sytzkane arfue sino skipta, tha sculu frender thera widerwara ath minzsto twe, lut j skšt leggia, oc sidan lutta. ¤.1. Nu sigher annar luthat wara oc annar ey, tha ¾gher han witzordh som luthat wil witha, meth fullom jampnada edhe meth n¾stom frendom, ath han fik thet meth luth oc lagha skipte widher sin brodher eller syster; tha fester luthren thet han fangit hauer. Nw ¾r lotath j bolbynom, tha ¾r oc lottat j allom tillaaghom som til bolbysins liggia.


XV.
Nu sigher nokor sin lutt werre wara, oc bidher jamka wiidh sik, tha ¾gher han witzordh som jnnan nat oc aar til jampnada wil deela; tha sculu alle aaterb¾ra meth swornom edhe, oc neste fr¾nder sculu til thera koma ath minzsto XII, taki swa manga a f¾derne oc mšdherne som han kan faa som XV aara ¾ro; tessom lundom ath luthren f¾ste thet han hauer faangit, thet ¾r swa wnderstandande, ath hwar halde thet han fangit hauer, oc ¾r annar luttren w¾rre ¾n annar, tha scal iemka oc swa b¾tra, oc ey aff nyo skipta. Deela the ¾n sidan, tha sculu neste frender XII som n¾r ¾ro, sw¾ria ath the kunna ey jampnare skipta ¾n nw ¾r skipt, oc lithe sidan hwar ath sinom luth, oc sidan gange ey til iamkan thera mellan oc ey thera barnom. ¤.1. Dela nokre om arf, oc kalla sik bade arff meth r¾th ¾gha, tha ¾r thet badhe r¾t oc lagh, ath then som oppenbaaran skyldscap epter laghum til hauer, scal arff taka. ®r nokot j¾f j, oc ey oppinbaar skyldscapir til, tha scal laghmader a thinge ¾th fore sik rekna lata, oc them arff til dšma som hans sk¾l oc b¾zsta manna n¾rwarande wisa honom mesta sannind wara; tho swa for iefsins sculd, ath then som arff ¾gher taka epter dome, witi skyldscap sin sannan oc ey osannan meth XII manna ede, oc fyre aff them witne b¾ra, twe a f¾derne oc twe a mšderne jnnan siette man; wthlete hwar skyldscap sin fšr ¾n triggia aara heffd a komber, ellers ¾ghe then arff som j handom hauer.


XVI.
Nu ¾r nokor skyldare ¾n then arf hauir, oc talar a laglica fšr ¾n triggia aara heffd a kom, taki arff siit ather meth lagha witnom oc doom, ¾n tho ath thet see framdelis j arff fallit; thy ath thet ¾r aathergaangs arff som oskylder taker, ¾n laglica atalas som fšr ¾r sakt.


XVII.
Nu maa ey man kenna androm l¾gher wtan han see jnne takin eller barn b¾ra witne; nw ¾n hwargit thera ¾r, oc witis honom thet, tha scal han meth XII manna edhe dylia baade barns oc hefda, swa ath han hona aldre hefdade j them XL wikum jnnan thet hon thet barn fšdde, eller bšte III marker; oc ther ¾gher i huarte karl eller konunger, thet ¾r giptomanz eensak.


XVIII.
Modher scal frillobarn siit fšda ther til ath thet ¾r triggia aara, sidan fšde thet fader ther til ath thet ¾r VII aara; ligge tha beggia thera wardhnadher a ther til at thet ¾r siu aara. ¤.1. Nu leghis barne fostermodher, oc forderfuas thet barn aff wanrškt, tha ¾gher biscoper scodha huar thet scal atherfasta.


XIX.
Nu kan frillobarne penninga wexa, falder thet barn fraan oc ¾ru ther penninga epter, lifuer fadher oc modher, tha taki twaluti fader oc modher tridiungh; ¾r annath thera epter, taki alt saman. ®ra ey the til, gange swa tha om thet arff som all annor arff. ¤.1. Frillobarn sculu erfuas som all annor arff, ¾n ey maa thet meer ¾rfua ¾n twa marker epter fader oc ena epter moder. Tha adelkonu barn faa til sex marker, tha taki frillobarn til fulla III marker, huat the ¾ru flere eller f¾rre; ¾r arffuit minne, taki alz engte; ¾r oc arff mera, thaki tho ey meera ¾n III marker. Ey maa frillobarn til arffs gaa ther ey gaa fadher oc modher, wtan j bryst arffue.


XX.
Afflar man barn j hoordoom, fr¾ndz¾mio, gudzšffualag eller syffskap spield, the barn see skildh widh alt arff.


XXI.
Nu kan thet klandas j arff ¾r komit, clandas thet for enom, tha clandas thet fore allom, hwat helder the sculu thet halda eller wtgifua; och w¾rin arfuana thet meth landz laghum eller wtgiffuen.


XXII.
Dšr man oc ¾ru geld epter honom, tha geldis geld hans aff boo hans oskipto, oc arfua skipten thet aater ¾r. Er ey gotzeth mera ¾n gelden ¾ru, tha geldis geld aff thy samw. Vindz ey gotz till, tha ¾r ont th¾r penninga taka som enghe ¾ro till, och arfua warin saklšse. Oc hawi engen wald ath skipta nokro arfue fšr ¾n geld gulden ¾ro; vindz ey gootz til fulla geldha, tha f¾lle aff allom geldom, slikt aff mark som mark.


XXIII.
Nu dššr then man som ey hauir arfua jnrikis, komber r¾tter arfue jnnan nat oc aar meth brefuom oc fullom sk¾lom at han ¾r hans r¾tter arfue, tha taki han arf hans; komber han ey, tha taki konunger gotz hans, huat thet ¾r jordh eller lšsšra, thet han ey laghlica gifuit hauir, thet kallas dana arff; nu ¾n iordh ¾r gifuen honom, tha taki then iordena aater som honom gaff. ¤.1. Nu ¾n man ¾r jnlendzker, oc weet man hans arfua, tha scal arfuit standa ther till han komber som erfua scal. Nu ¾n man weet ey hans arfua, oc komber ey budh aff honom eller wissa hwar han ¾r, eller oc sieluir han jnnan nath och aar, erffue tha halfft konunger oc halft lati gifua for hans siel. ®r thet klerker som swa arfualšs dššr, tha hauer biscoper konungs r¾th i forscrifna arff.


_______________

J o r d h a  b a l k e r.

I. F¾m ¾ru lagha faang iorda, och om wrminnis heffdh.
II. ¦ Huru erfue iordh scal laglica s¾lias oc opbiudas. 
III. ¦ Huru byrdamen sculu erffue iordh lšsa.
IIII. ¦ Sigher annar wara iordh vpbudhna oc annar ey.
V. ¦ Huru bondhe maa hustru sinne jord s¾lia oc vpbiuda.
VI. ¦ Huilken aff byrdamannom n¾ster ¾r ath lšsa iord.
VII. ¦ Huru iord scal w¾ds¾tias och aterlšsas.
VIII. ¦ Meth hwat w¾rdšrom oc huru panta iordh ¾gher lšsas, och om byrdaman ¾r wthrikis, ofuirmaghi eller jomfru tha lšsas scal.
IX. ¦ Huilket ¾rffue iordh ¾r eller afflinga iordh, oc ath man gšri aff aflinga iord huat han wil.
X. ¦ J allom iorda kšpom oc skiptom sculu XII fasta wara, och heredzhšfdinge giffui ther bref a som h¾r vttryckis, och om the iordh clandas sidhan.
XI. ¦ Om iordabreff forderfuas, oc at iordakšp maa for laghmanne gšras.
XII. ¦ Klandas kšpt iordh, tha scal fangoman fore koma oc hemola eller bšta.
XIII. ¦ Huru then som s¾l scal til hemols bindas.
XIIII. ¦ Komber kšpt iord eller skipt j flere manna hender, clandas hon, oc then fšrste gither ey hemolat, hwat hans plikt ¾r.
XV. ¦  Engen wmbudzman s¾li annars iordh wtan han haui iord¾gendens breff ther a; engen dšme oc ofuir jorda gootz wtan ¾ghanden stemder ¾r oc til swars.
XVI. ¦ S¾l nokor jomfru iordh, owermaga iord eller wituillingha, tha s¾li til b¾tra; togh haua the waldh thet atherkalla eller halda naar the til stadga koma.
XVII. ¦ Huru the iordh scal laghfšlgias som man wil skipta aff landhe oc j kšpstad.
XVIII. ¦ Om triggia aara heffd i iordakšp oc skipte, oc om hans plikt som annars jord bort s¾l eller skipter.
XIX. ¦ Huar som afrad haua scal aff kšpte iord eller skipte, eller af the iordh i geen windz meth laghum af androm.
XX. ¦ Om gipto stempno oc afradz dagha, huru landbo scal wita afradh guldet, oc ath gipth gaar j arff.
XXI. ¦ Om landboe sigher laghlica iord¾ganda iordh j geen.
XXII. ¦ Om landboe sigher ey laghlica ather, hwat honom bšr tha gšra.
XXIII. ¦ Om landboe rymer eller lather sik affšra jnnan bolags tekkio, huru jord¾gande maa han j geen fšra.
XXIIII. ¦ Om fardagh, oc huat landbonom forbiudz aff bole fšra.
XXV. ¦ Huru landbo scal laghlika gootzet aater anwarda, och om lagha bygningh.
XXVI. ¦ Far landbo aff, och ¾r iordheghandenom skylloger, och ath landboo maa frii fara tha stempna ¾r wte oc laghlica til sakt.
XVII. ¦ J huat sakum bonde maa hustru sinne iordh s¾lia och hustru bondans.
XXVIII. ¦ Om bonde lšper fraan hustru eller hustru fraan bonda, huru iord thera maa tha s¾lias them j geen sither och barnom til fšdho.
XXIX. ¦ J allo aflinga gootze ¾gher bonde twaluti oc hustru tridiung, ¾ hwat the kšpa eller s¾lia.
XXX. ¦ Griper een j iorda deelo til fangoman oc annar til f¾derne, huru thet scal slitas meth f¾dernis edhe; oc om fangomen ¾ru flere, huru hemolsman scal tha fore komma, oc om qwarstada doom.
XXXI. ¦ Huru barn eller frender ¾gha gamalt oc siukt folk vppe halda oc fšdha, oc hwat the sculu ther fore haua, oc sak t¾ss som ey fšdher.
XXXII. ¦ Om bya twe deela om iordh, oc nokor aff grannom sigher sik af the iorda deelo.
XXXIII. ¦ Huru bolagh scal leggias, haldas oc slitas.


(I.)
F¾m ¾ra lagha faangh jorda j suerikis laghum, eeth ¾r arff om laghlika erft ¾r, annat ¾r skipte om laghlica skipt ¾r, tridia ¾r kšp om laglica kšpt ¾r, fierde ¾r g¾ff om laghlica gifuit ¾r, fempte ¾r w¾dh s¾th iordh om laghlica w¾dh s¾th ¾r oc forstanden ¾r. ¤.1. Tessa ¾ru fulfangh iorda, swa oc ath watne oc watnuerkom oc allom tillaghom, epter thy som liuslika staar scrifuat i lagh book waare, huru huart thera ¾r laghligit eller olaghliket, j sinom stad; laghlikit stande oc olaghligith aatergange, thy ath alth laghfaangit ¾r r¾tfangit, oc alth olaglica faangit ¾r som ofangit til wrminnis h¾ffd akomber; oc ¾ hwar som wrminnis hefd a komber, thet ¾r laghfangit, och thet maa engen qw¾lia.


II.
Nu wil man jord sina s¾lia, the han hauer meth arf fangit, tha scal han a threm heretz tingom hona laghlica frendom sinom wpbiuda, f¾dernis frendom f¾derne, oc mšdernes frendom mšderne; sidhan haui byrdamen dagh nath oc aar the iord kšpa. Kšpa the ey jnnan nat oc aar, tha haui han waald s¾lia hwem han wil the iordh, oc ¾ghen aldre byrdamen a the iord sidhan tala.


III.
Nu wilia frender hans iord til sin kšpa, tha kšpen efter thy som three a thera wegna oc thre a hans wegna sigia hona w¾rda wara, oc ey epter byrda budhi som fordom war. S¾l man the iordh fraan frendom sinom, oc biuder ey hona laghlica vp, bšte III mark, oc frender lšse byrdh til siin.


IIII.
Nu deela the, sigher annar the iordh laglica wara wpbudna oc annar ey, tha scula thet XII men wita aff heradeno, som the baade sigia ja widher; waar hon laghlica vpbuden oc laghlica standen, hafui tha then som faangit hauer; var hon ey, tha gange ather j byrd, oc bšte then III mark som saalt hauir, och w¾rd aather meth them som kšpt hafde.


V.
Nu wil man hustru sinne iord s¾lia, tha scal han frendom henna laghlica wpbiuda hona meth samw laghum som sina eghna, oc s¾li ey meer aff henna iordh ¾n tridiung, oc twa luti aff sinne.


VI.
Dela men om byrd, wari then n¾rmer lšsa byrd, som n¾rmer ¾r epter arff tali. Nw biuder han ey til laghlica som n¾ster ¾r, wari tha then nester som tilbiuder aff frendom hans jnnan nath oc aar; ¾ru bade jampner, tha lšsin baade, halfft huar thera. ¤.1. Nu dela the, sigher hwar thera sik n¾rmeer wara, tha sculu the til tinghs fara oc ¾tt sina rekna; huar thera ¾gher III men nempna, the VI scula scoda huilken thera n¾rmeer ¾r, oc epter thy som the s¾x sw¾ria och witna, tha sculu hine byrdh lšsa.


VII.
Nu wil man iordh sina w¾ds¾tia, ther sculu n¾rwara fyre bolfaste men meth heretzhšffdinganom, twa a hwars thera wegna, oc wyrda the iordh a thinge huat hon maa gelda, oc epter thera m¾tzordom scal hon wts¾tias oc swa aterlšsas, oc ey dyrare. Lšser ey then som wts¾tte jnnan dagh fore lagdan, haui han ¾n tha nat oc aar ath lšsa om han gither; lšser ey han, hafuin tha byrdamen hans waald ath lšsa jnnan s¾x wikur fraan them daghenom; lšsa ey the, behalde tha then som faangit hauer. Oc ¾ hwat helder byrdamen lšsa eller then behalder som till pant hauir, tha fylle ¾ them wts¾tte w¾rd epter thy hon m¾thin war a thinge, oc slae aff howdgeldeno swa mykit han aff the iordh wpburit hauer.


VIII.
Tesse ¾ru the w¾rdšra som man scal lšsa iordh sina meth: gul, sylfuer, redha penningha, korn, nšth, fl¾sk, smšr, l¾ript, wadmal, jern, koper ogiorder oc oskurin cl¾dhe; och the som widherwaaro tha iordh pants¾ttis, the sculu och n¾rwara tha tesse w¾rdh ater geldas, oc m¾ta them; ¾ra the ey n¾r, nempne tha heretzhšfdinge andra swa manga som the sighia ia widher baade, oc epter thy the gšra, sculu the baade ath litha. ¤.1. ®r byrdaman wtrikis, tha haui han dagh aterlšsa jnnan nath oc aar sidan han aterkomber. ®r han owirmagi, haui dagh nat oc aar sidhan han ¾r XV aara gamal; ¾r jomfru byrdhaman, haui hon sama dagh epter thet hon gipt ¾r.


IX.
S¾l man f¾derne siit j enom stadh eller skipter, oc kšper j androm, thet ¾r f¾dernis jordh oc ey aflinga iord. ¤.1. Aflinga jord ¾gher ey byrdamannom biudas; then iordh hauer aflat, haui wald gšra aff henne hwat han wil, gifua eller s¾lia, oc s¾li hwem han wil som han giter dyrast, wtan man hauer hona meth byrd kšpt aff r¾ttom byrdamanne; hon ¾gher biudhas r¾ttom byrdhamanne. 


X.
Alla stadhe ther man scal sik laghlica iord aff henda meth kšp eller skipte, sculu XII bolfaste men fasta ath wara, aff thy samw heradhe som jordhen ligger j, oc heretzhšfdinge scal fore  skilia, och nempna then man sik iordhena afhender, oc swa sighia: thenne man afhender sik iord sina laghbudna oc laghstandna swa mykla oc i them by, n¾r by oc fierra meth allo thy som ther til ligger jnnan gardh oc wtan, affhender sik oc sinom arfuom wndher han oc hans arfua, for swa manga penninga, oc th¾r ¾ru tesse XII fasta ath, oc wy ¾rom alle til witne ath thet ¾r a thinge laglica giort; oc i tesse maatto giwi heretzhšfdinge siit breff ther aa, oc taki II šra for brefuit; samaledis taki laghman for siit breff. ¤.1. Kan the iordh klandas sidan, tha scal then som iorden clandhas fore, sina fasta nempna; the XII sculu thet sw¾ria, hwar j sinom stadh, oc bidhia sik swa gud hullan som han kšpte the iord laglica, oc wij waarom fasta at thy kšpe. ®ro nokre dšde aff them fastomen, eller wtlendis farne, eller j lagha forfallom som framdelis skilias, swa ath the githa ey ther til kometh, tha nempne andra bolfasta men j thera stadh, the som tha a thinge waaro tha kšpit giordis, oc the sculu samaledis sw¾ria som fasta sculden ¾n the til waaro. Orkar han then edhen ganga, tha ¾gher heretzhšfdinge kšpit stadugt dšma, oc haui engen waald the iordh optermeer qw¾lia, som een thima ¾r swa wardh, thy ath tha laghlica ¾r warth fore enom, tha ¾r oc warth for allom them som framdelis kunno ak¾ra.


XI.
Nu kunno breff forderfuas som heretzhšfdinge wtgaf, thet ¾gha fasta wita eller tolf men som a thinge waaro tha the gaafwos, hwat the gaafuos eller ey. Kan thet kšp fore laghmanne gšras, tha scal laghmadher siit breff a gifua meth forordom som fšr ¾r sakt.


XII.
Kšper man jordh aff androm, waarde then iordh som hona saalde, oc hemole then w¾rdh som kšpte. Klandas nokot j thy kšpeno, tha scal fangoman fram koma; gither han hemulat som saalde, stande kšp t¾ss som kšpt hauer; komber ey fangoman hans fram, eller komber fram oc gither ey hemolat, tha gange hwar till sins, oc bšte then III marc som ohemult saalde.


XIII.
Kšper man jordh aff androm, hwath thet ¾r klerker eller leekman, tha binde fasta a r¾ttan ¾ghanda, oc han komi engo duli fore som r¾tter ¾gende ¾r, ¾n fasta ¾ru till.


XIIII.
Nu later man jordh sina bort, hwat helder meth kšp eller skipte, oc faar sidhan hwar aff androm the samw iord til tridia man eller lenger; klandas the iordh for them som hona fšrst bort loth, gither han hona ey wart, tha bšte han fore ohemult, han bšte oc for auerkan ¾n hon ¾r j komen, och hine warin saklšse, oc gange han aater til penninga som them wtgaff, oc then til iordh som hona wtgaff, wtan ath thet ohindrath standit hauer thry aar som framdelis skils.


XV.
Haffui engen sytzloman waald s¾lia sins herra jordh, wtan han fae herrans breff them som kšpe iordena, ath the iordh ¾r honom hemul. ¤.1. Engen hawi wald ath dšma offuer nokors manz iordagotz eller ¾ghodeela, wtan jord¾ganden wari laghlica stemder oc sieluir til suars, eller hans wissa wmbudh, som hans fulla makt hauir meth hans vpna bref oc incigle.


XVI.
Hafui engen wald ofuirmagha iordh, iomfru iord eller withuillinga iordh bort s¾lia eller skipta, wtan han skipte til b¾tra, oc tho swa, ath tha ofuermagi komber til moganda alder, oc mš tha hon gipt warder, oc wituillinge withande warder, hafuin waald huat the wilia the skipte halda eller ey.


XVII.
Nu wil man iordh sina aff lande oc jn i kšpstadh skipta, tha laghfšlge the iord a heretztinge ther hon ligger, oc biude byrdamannom; lšsa the ey som fšr ¾r sakt, s¾li tha iordh eller skipte meth hwem han wil i kšpstad eller a lande, oc gšri tha hwar meth sinom lutt som lagh sigia ther the liggia, meth brefuom oc androm sk¾lom.


XVIII.
Alla the iordher man hauer ohindrada oc oqualdha jnnan try aar, hwat thet ¾r kšp eller skipte, oc witna thet XII men, haui engen waldh a the iordh tala, som swa lenghe hauer oquald standit, wtan man see wtlendis, eller han faangen ¾r, eller iomfrw eller offuermaghi; the mogho winna iord sina i geen jnnan thry aar sidhan huart thera friit ¾r oc stadgat som fšr ¾r sagt. ¤.1. Huilken ey driffuer thet kšp eller skipte i geen a tinge meth laghum jnnan thry aar som fore skils, behalde tha then iord som faangit hauer; och then som the iordh saalde eller skipte som han ey atte, r¾tte honom som mist hauer allan scadan vp, oc iordh iamgoda j geen i swa godho l¾ghi, oc a XL marker til treskiptis om han the iordh meth w¾lde sik tileghnat hauer, som j konungs balkenom skils. ®r the iordh honom androm lundom akommen, oc kan ey hemola, r¾tte tha scadan wp, oc iordh iamgoda, oc a III mark for ohemult, och thet witi heretznempdh. 


XIX.
Huar som jordh kšper aff androm eller meth skipte faar fore affradz dagha, tha haui then affradet som iordena om affradz dagha ¾gher. ¤.1. Dela oc twe om jordh ena, ther ey ¾r waldz w¾rk j kommen, tha haui then afrad aff thy aareno som iordena meth laghum winder ¾n hon saaen ¾r. ®r oc iordh nokrom met waldzuerk afhend, tha bšr honom afrad oc afgeldh som ther bšr affgaa aff swa mangom aarom som han hona misth hafuir, aff them som iordena hafuir honom afu¾ldat, oc waldzuerket bšte som j konungs balkenom skils, oc ther meth allan scadan aater malsegandenom.


XX.
Sex aar ¾r gipto stempna, a siwnda aare scal gipt gifuas swa som baadom as¾mber iordh¾ghanda och landboe, oc swa affradh. ¤.1. Rette affradz dagha ¾ro a sancti thomas dagh for jwl; giffuer han affradh for wth, wari saklšs. Giffuer han ey wth aa r¾ttom affradz dagh eller fšr, gelde fierdung hšgra ath sakšrenom ¾n affradit ¾r, oc sške wth badhe sakšre oc affrat a nesta laghtingom epter jwlen. Nu sigher landboo afradh wara guldet, oc iord¾ghende sigher ney, tha witi thet landboen meth goda manna ede epter thy affradet ¾r til; f¾ldz han ath edenom, gifui wt afradet. ¤.2. Hafui jord¾ghanden engte wald sigia landboanom aff iord fšr ¾n gipto st¾mpna ¾r wte, wtan han gifui honom alla giptena som han wpbar af honom. Nw dšr antiggia then som gipt gaff eller then som gifuith war, tha erfues swa w¾l gipto bool som f¾derne ¾rfuis ¾ ther til gipt ¾r wth jnt.


XXI.
Nu sigher landboen jord¾ghandenom ater jord naar gipto stempna ¾r wthe for midfasto, tha raade ¾genden sielfuer iord sinne, oc fae sik sielfuer aboa vppa iordena.


XXII.
Nu sigher han sidan aater, epter gipto stempno oc jnnan afradz dagha, fae tha ¾ghendenom tr¾ddan aker, eller giffui honom tr¾dis lššn epter thy som twe men skilia a huars thera wegna, ¾n engte ¾r tr¾t; ¾r oc tr¾t, haui forsagt erfuode sino. ®r och ey gipto stempna wte, haui forsakt gipt sinne, tr¾de oc rogh s¾dh, wtan iord¾genden wr¾ki han aff bole bort; oc thet scal heredz nempd wita. ¤.1. Ey maa han epter affradz dagha iordh ater sigia, wtan han fae ¾gendenom annan aboa, eller gifui wt affradit, oc halde oppe allan then twnga the iordh til hšre aff ty aareno, ¾n tho han engte saade aff thy aareno. 


XXIII.
Nu rymer landboen borth eller lather sik affšra jnnan bolagtekkio, haui tha iordeghanden waald han j geen fšra meth boskapi sinom. ¤.1. Staar landboen til w¾rn, oc faar han scada eller the honom w¾ria wilia wtan draap, wari alt ogilt; warder nokor aff them dr¾pin, bštes meth XX markom. Faar iord¾genden som epter komber, eller the meth honom ¾ra, nokon scadha j draap eller saarom, ligge thet alt j twebšte. Och alle the ther meth waaro ath flytia landboan aff, bšte hwar III marker til treskiptis, oc landboen r¾tte ¾gendenom vp allan scadan som han ther i fangit hauer, och a sex marker ¾ghandens eensak.


XXIIII.
Nu ¾r r¾tter fardagher manna mellan torsdagen fore midfasto synnodag; l¾ti tha landboen half hws lidugh wara om kyndilsmesso fore them til scal koma. Haui engen landboe waald f¾¾ eller fodher aff bole fšra fore fardaga, wid III mark til treskiptis; wil landboe foder s¾lia, tha ¾gher han ¾gandenom fšrst biuda. ¤.1. Ey maa landboe tymber, nefuir, laanghhalm, gierdzle eller gaarda aff bole fšra, wiidh III mark oc ater scadan; Oc ¾ scal fodher alt a bole nštas, widher boot som fšr ¾r sagdh, oc ather scadan.


XXV.
Landboen ¾gher jord¾gendenom aater antwarda gootzet b¾tra oc ey w¾rra, oc f¾rdogane baade meth hwsom oc gaardom, oc bygge at minzsto hwart aar til ena halff mark aff nyo, oc haalde thet meth taak han anamat hauer; hwat ther i brister, fylles aff boscap hans fšr ¾n han aff far. Rymer han fšr eller aff far, sškis wth bštir som sakt ¾r.


XXVI.
Nu far landboen aff sidhan bolag tekkia ¾r wte, wtan hwsbondans minne, ¾r han honom geldskyldoger, laghsškis tha om geldit huat thet ¾r mindre eller meer, oc bšte III marc til treskiptis. ¤.1. Haui oc engen waald landboen lenger halda ¾n bolags tekkia wte ¾r och iordh¾gandenom ¾r laglica tilsakt, wtan landboen wili meth goduilia qwar blifua.
XXVII.
Ey maa bonde hustru sinna iordh s¾lia wtan tessen maal tiltrengia. Kan wtlendzker h¾r til landz leggia, hedin eller cristin, faanga bondan eller hustruna oc borth fšra, komma ather budh oc bidia bondan eller hustruna aterlšsa; nw ¾r ey til wtan iord henna, tha maa bonden iordh henna s¾lia oc sina hustru aterlšsa; swa maa oc hustru bondans iordh s¾lia oc sin bonda aterlšsa, ¾n han faangin ¾r. ¤.1. Nu kan them hunger henda, oc wilia iord sina s¾lia sik til fšdho; ¾gha the baaden jordh, s¾li twaluti af bondans oc tridiung aff hustruna. Nu ¾gher bonden hwarte iordh eller lšsšra, tha maa han s¾lia aff hustru sinna jord om aarit til s¾x mark oc ey meer. Thetta kšp scal a tinge laghlica gšras oc kunnoga huat nšd them ther til drifuer.


XXVIII.
Lšper man fraan konw sinne, eller kona fraan manne sinom, eller faar peregrims f¾rdh, tha torfua barn fšdo widher oc then som heema sither, haffui then waald s¾lia som hema sither, hwat han wil j lšsšrom til fšdo; stande thet swa fast oc fwlth som konan gšr som mannen j tesso maaleno, oc gange twaluti a bondans goodz oc tridiungh a hustruna. ¤.1. ® m¾dhen hionalagit ¾r, tha halder s¾ngakšpit saman, huat the helder s¾lia eller kšpa. 


XXIX.
Alt thet bonden oc hustrun kšpa saman, bade i iord oc lšsšrom, m¾dhen the j hionalagh ¾ro, ¾ghe hustru tridiung oc twaluti bonden aff thy kšpeno. Liuta the swa s¾lia som kšpa, tha gange ¾ a hustruna lut tridiung oc tweluti a bondans.


XXX.
Nu deela tve om jord ena, griper annar til f¾dernes oc annar til faangomanz, tha scal han fangoman framkoma; giter han jord hemolat, tha haui then iordh som faangit hauer; giter han ey, tha w¾ri hin meth f¾dernis witu sinne meth XII manna edhe, then til f¾dernis griper. ¤.1. Nw gripa the baade til f¾dernes, haui han witzord eden ganga som j handom hauir, j tesse matto: iak bidher mik swa gudh hullan oc helghadoma the iak a halder, som thetta gootzit ¾r mith r¾tta f¾derne eller mšderne, oc haffua hwatzske mine for¾ldra eller iak, eller nokor a waara wegna, opburit ther fore w¾rd eller widergeldh j kšp eller skipte, oc ey w¾dhs¾t eller giffuit laghlica, swa hielpe mik gudh til liiff oc si¾l. ¤.2. Nu kunna faanghomen flere wara, som huar aff androm fangit hauer, ledhe tha hwar til annars, oc kennis tha huar widh w¾rdh siit, oc then bšte III mark at ohemulo faldher. ®r fangoman jnnan landh och laghsagu, tha ¾gher han framkoma jnnan try lagting; ¾r han jnrikis oc wtan land oc laghsagu, tha scal han framkoma jnnan IX wikur. ¤.3. Nw kan han wtrikis wara jnnan herra tienist, eller peregrims ferd wara farin, eller meth kšpinskat sinom seglder, tha scal the dela j qwarstadu standa, oc skuldh aff the iordh j taka hender s¾tia ther til ¾ghanden aater komber; jnnan the  IX wikur epter thet han ¾r aterkomen, tha ¾gher han j hemold standa. Brister them hemols man som fangit hauer, tha bšte han auerkan som iordh hauer farit, oc krefui w¾rdh  ater aff honom som honom ohemult j hender s¾tte. ¤.4. Nu kan fangoman jnrikis wara, oc gither ey kommet for forfallom som fšr ¾ru sagdh, tha ¾gher the deela i qwarstadhu standa ther til hemuls man wider komber, oc i treem laghtingom ther epter ¾gher han j hemuld standa; oc tha sculu forfaldz witne tweggia manna wara fore honom som lagh sighia, oc sw¾ria ath han ey komit gaath fore forfallom tessom. Och haui engen wald ath dšma iorda gootz eller affgeldh i qwarstadu, ¾ m¾dhen then j handom hauir wil for r¾ttin koma oc til r¾tta swara; dšmis thet, haffui enga makt.


XXXI.
Nu kan manne eller konu alder eller sott henda, tha ¾gha barn them vppe halda oc fšda til dšdra dagha, huat the ¾gha meer eller mindre. Hauer han barn eeth, tw eller flere, tha ¾gher han a thinge barnom sinom iord sina vpbiuda; wilia barn widertaka, tha ¾gha the han fšda fore thre marc om aarit ¾n lšsšra ¾ru til; ¾ru ey the til, tha taki swa mykla iordh som III mark penninga ¾r w¾rd om aarit for kosten. ¤.1. ®lzsta barn ¾ghir fšrst fšdha och vppehalda, oc sidhan hwart epter thy som thet ¾r gamalth til. Hwart barn ¾gher fader oc moder vppehalda ther til swa mykit ¾r vpnšt som thet atte vpb¾ra epter them ath arffue ¾n the dšdh waaro, syster systers lut oc broder broder lut. Vil ey eth barn widhertaka, oc ¾ru swa tings withne til, oc fšder honom annat sytzkane fram sidan, tha taki thet fšrst fult fore sin kost, ¾n tho ath ey see meer til; ¾r meera til, tha taki huar sin lutt fullan vp epter then dšda. ¤.2. Samu lagh wari om frendher, ¾n ey ¾ru barn til, som nw ¾r sagt; han ¾gher n¾ster wara at fšdha, som n¾ster ¾r ath arfue om han dšdher waare. Nw sigher annar: jak bšdh swa min kost til som thu thin, stande thet a XII thingh witnis mannom, raade halfua nempd hwar thera. ¤.3. Varin arfuingia skyldoge fšdha fadher oc modher ¾n them fatikdom hender eller alder, ¾ huat the p¾nninga haua eller ey, ¾n the orka. Huilken son eller dotter som wr¾kir fader eller moder, bšte thre marker om aar huart, them ¾ghe r¾tter malsegende. Nu kan then for dšš ¾n thet ¾r vpnšth som han fore sik f¾ste, tha then som kosten hiolt ¾gher swa mykit vptaka som han kostat hauir, oc hint gange til skiptis som offuer lšper aff thy han atte. ¤.4. Hawi engen waald jordh sina biuda eller giffua fore kost sin wtan r¾ttom arfuingiom.


XXXII.
Nu dela twe bya om iord ena, tha sigher sik een granne aff the delo, then jordh¾gende ¾r j them by, thet ¾gher han a tinge gšra fšr ¾n w¾dias til. Tapper then by deelona, wari saklšs then sik aff sagde; winder oc then by delona, wari tha then wthe lyckter baade aff boot och iordh som sik sieluer afsagde. V¾diar han fšrst, oc sigher sik siden aff the deelo fšr ¾n hon ¾ndas, bšte III mark, oc wari skilder widher them hwat the helder winna eller tappa the delo.


XXXIII.
Ujl man bolagh leggia meth androm ther sculu s¾x boande men wider wara, thre a hwars thera wegna; the scula witha huru lenge thera bolagh scal standa; b¾tras thera gotz, b¾tres fore baadom; kan thet minzscas, minzskes fore baadhom. ¤.1. Nu ¾r bolags stempna wthe, oc the wilia boo sino skipta, tha wil annar sik meer aff thy boo kenna oc androm minna, wari thet a thera s¾x manna witnom som widherwaaro tha the bolagh laghdo, oc skiptis epter thy som the withna. Halder sidhan annar thera for adhrom, oc wil ey wtgiffua epter thera witnom oc fullom edhe, tha bšte III marker fore offhaldet. ¤.2. Vil man bolagh riffua fore stempnodagh, tha bšte III mark then thet rifuer, aff sinom eenskyldom penningom, oc rifue swa; haui sidhan hwar siith epter bolags fasta witnom.


_______________


K š p m a l a   b a l k e r.

I. Kšper man lšsšra, f¾, wapn, skurin cl¾de, gul, syluer etcetera.
II. ¦ Kšper man gul eller sylfuir och ther findz fl¾rdh eller fals j, oc huru man scal tolket gulsmidi til gerning faa.
III. ¦ Kšper man wax, salt, rškilse, smšr, talg, oc findz ther fals eller fl¾rd vti, oc huat som flerd oc fals ath skill.
IIII. ¦ Kšpe ingen widh bondans hustru oc hans hion.
V. ¦ Huru then scal sik wrtiufua gšra, som thet kšpir a torge som sidhan klandhas, oc om affšda komber aff thy som clandas.
VI. ¦ Huru landzkšp gšrs, oc huat pligt ther til ligger, oc huru man maa saklšs a lande kšpa.
VII. ¦ Om landzkšp, oc ath gerningis mannom ¾r loffuat kšpa til thera gerning.
VIII. ¦ Legho f¾ oc laans f¾ sculu scadalšs ather anwardas, oc huru man scal wita laan guldet.
IX. ¦ Huru man scal jnlags penninga jns¾tia oc wttaka, oc om the stielas.
X. ¦ Om panter brinder, stiels eller ršfuas, oc huru man scal sit gotz pants¾tia.
XI. ¦ Huru man scal pant laghfšlgia om han ey aterlšses.
XII. ¦ Borgar man penninga for annan, eller borgar mannen til r¾tta.
XIII. ¦ Om man meth wald warder trengdir til at wtfesta penninga eller annat, och s¾tir ther borgan fore.
XIIII. ¦ Huru man maa laghsškia lšska drengia the som geldskylloge ¾ro.


(I.)
Kšper man f¾ hoffuat eller klšfuat aff androm, sk¾pt wapn eller skurin cl¾de, giort gull eller sylffuer, l¾st hws oc dorath, thet scal alt meth win oc witne kšpas.


II.
Kšper man gull eller sylfuer aff androm ¾n aff gulsmidi sielfuom, finder then som kšpte ath ther ¾r flerd jnnan, tha taki then aater som saalde, och w¾ri sik meth XII manna ede ath han wiste ther meth ey swik wara; f¾ldz han ath ede, bšte III marc; dyl han ath han thet ey salde, dyli meth XII manna edhe, eller gifui aathir w¾rd oc boot meth som sagt ¾r. ¤.1. Nu giffs gulsmidi sculd ath han saalde fals j gulle eller sylfuir, tha scal thet til hammar oc st¾dz latha; findz thet sk¾rt, haui hwar som faangit hauir; ¾r the osk¾rt, gifui gulsmider honom w¾rd ater som kšpt haffde, oc haui sieluir flerd sina, oc bšte XL marc. Kan gulsmider dylia, oc wil ey aater taka fl¾rdh the han saalt hauer, hafui tha then witzord som kšpte meth twem bolfastom mannom han till salu sinna binda, oc boot som sagt ¾r. ¤.2. Vil man gull eller sylfuer siit gulsmidi j hender faa ath gšra, thet scal han sk¾rt jnanwarda meth twem bolfastom mannom; anamar gulsmider thet for sk¾rt gul eller sylfuer, kan sidan then sighia, som gull eller sylfuer aatte, ath thet ¾r ey swa sk¾rt aaterfaangit som han thet wtfik, wari thet a thera witnom som tha widerwaaro; w¾ria the smiden, wari saklšs, oc taki lšn sin; fella the han, tha hete tiufuer, oc bšte tiufnad epter metzmanna m¾thi.


III.
Kšpir man wax, salt, rškilse, smšr, fluth, talg eller humbla, ¾ hwar man seer fl¾rd kšpta eller saalda, tha nempne hwar thera som kšpte oc saalde twa bolfasta men, the sculu wita huat flerd er saldh eller ey, oc witna swa for heredznempd a tinge; w¾r tha nempdin han som saalde, wari saklšs; f¾lla the han, bšte XII marc. Swa scal alla stadi bštas ther fl¾rdh hittis j kšpum, oc taki then aather w¾rd som kšpte, och then flerd som salde. ¤.1. Huar som falskar nogot gotz, hwat thet h¾lzt ¾r, gange ther om som om annan tiufnadh, epter thy som hwart ¾r oc scadin m¾thin wardher a tinge. Fl¾rd ¾r ther man s¾l ont fore goot, m¾ngt fore om¾ngt; oc fals ¾r ther man skyler ont wnder godo, som kopar wnder gul, ¾rther blandas meth wax, stena slaas j fath meth jern, eller annor tolken falskheet meth twnno gotz, som ¾r smšr, talg, honag, och annat tolket. 


IIII.
Hwar som kšper widh hustru bondans wtan witu hans, ¾ghe bonde waald thet kšp aterkalla ¾n thet ¾r mera ¾n šris kšp. Engen maa widh bondans barn eller hion kšp gšra wtan withu hans; hwar som gšr kšp meth them, bšte III marc.


V.
Nw gšr man kšp a torge, huat han kšpir quikt eller dšt, klandas thet kšp, oc weet hin engen fangoman sin som clandat ¾r fore, tha sw¾ri han til sin som clandade meth tueggia manna witnom, och hin binde torgh kšp siit meth kšpwitnom bolfastom, oc gšri sik wrtiufua, oc taki sidan hin ater siit som clandat hauer, och hin lethe sidan epter w¾rde sino som kšpt hafde. ¤.1. Kšper man hors eller koo, eller hwat thet ¾r helzt som fšdis aff, clandas sidhan thet f¾¾ som han kšpt hauer, tha scal han affšdo haua som vp hauer fšth, thy at engen maa annars affolstre waarda, och lšse then siith aater som r¾th k¾nth hauer.

VI.
Huilke kšpmen, cl¾rka, swena, hoffmen, bšnder, landbo eller andre men eller quinnor j landeno fara meth kšpmanna waro, som ¾r sild, salt, cl¾de, kryde, spetzeri oc annat tolkit, oc drifuer kšpslagan til by oc fran by, s¾l oc kšper idelica, thet heter landzkšp; hwem konungs foghate ther meth finder, eller laghlica til binder meth s¾x manna witnom, haui forbrutit XL marc, och meth allan kšpinskattin then han tha meth honom finder; wari konungs enskyld badhe sakšre oc kšpinskatter. ¤.1. Haui oc engen fogathe konungs eller nokors annars manz magt loff giwa h¾r a moth, eller nokro thy som j laghum forbudit ¾r, widh XL marc konungs eensak; oc then som loff taker, bšte epter laghum ey thy sidher. ¤.2. V¾l mogho landzmen for thera tarfua skuld kšpa oc s¾lia oc byta hwar meth androm, korn j nefuir, fisk eller smšr oc annat tolkit, oc ¾tande warur j iern, staal oc kopar, ther tolkit falder, sik til lšsn oc nšdtorfft, eller annat hwat thet helzt ¾r som j bondans boo wexir eller falder, naar han ey kšper til ath wth praanga oc s¾lia bonda waro j kšpmanna waru oc twert aa moth. Ey scal oc landzkšp heta thet landzmen byta korn, rogh eller annat tolket i toliga waro som norlenninga, šsterlenninga, gutha oc šninga infšra j landet ath byta sik til berning oc nšdtorfft.


VII.
Ey maa man ok a lande haua j siit hws kšpmanna waro fala oc kšpslaga, tho ath han ther meth engen stadz fari, widh pligt oc boot som forscriuat staar. ®r thet skattabonde swa gšr, taki konunger sakšre; ¾r thet frelsis hion, taki iord¾ganden sakšre. ¤.1. V¾l mogha oc gerninges men som a lande boa, kšpa thet til thera gerning hšre, oc s¾lia thet framdelis j thera gerning ath saklšso hwem the wilia. Ey bšr oc fogatom eller androm kr¾fuia eller taka nokon skat eller gerningis šre aff skr¾darom, skomakarom, skinnarom eller androm tolkom gerninges mannom for thet the fara bya mellan oc gšra ath them som widertorfua; tho scula the skath eller afrad gšra ther the boo, oc lika och r¾th j allom sakum som andre men.


VIII.
LEgher man aff androm hest, skiut, wxa eller huat thinge thet wara kan, taker han thet ospilt, thet scal ospilt aather anwaardas. Nw sigher then som atte ath thet spiltis aff hins handauerke som leegt hafde, w¾ri sik tha meth XII manna ede, oc giffui wth leegho som han m¾lt hafde; f¾ldz han ath edhe, giffui bondanom ater swa goth som han thet tok, oc meth leghona. ¤.1. Taker man laan aff androm, laan scal leandis heem fšras; ey maa laan misfaras, thet scal fullom geldom atergeldas, epter thy som witne wilia sw¾ria, the som n¾rwaaro tha thet wtl¾ntis. Nw deela the, siger then mera l¾nt eller borgat wara som wtfik, oc hin sigher minna wara, stande thet til tueggia eller triggia manna witne som n¾r waaro. Vaaro ey witne n¾r eller breff a giffuen, oc ¾r thet minna ¾n marc, w¾ri sik sielfuer tridhi; ¾r thet marc eller meer, oc minna ¾n III marc, w¾ri sik meth VI manna ede; ¾r thet III marc eller meera, w¾ri sik meth XII manna edhe, eller giwi wth thet som l¾nt war eller borgat.


IX.
Leggir man penninga jn til annars eller adhra koste, legge jn meth tueggia manna witnom, oc taki aather wth meth sama withnom; ¾ro ey swa witne till, oc then sigher som jnlagde at ther war mera jnlagt ¾n han wtgaff, haui tha hin witzord ath wita wtgifuit wara meth XII manna edhe. ¤.1. Stiels thet f¾ eller brinder eller waldtags, fšlgis beggias thera saman, tha wari thet ogilt; fšlgis ey beggias thera saman, tha fae honom siit ather.


X.
S¾tir man w¾dh manne, hwat thet ¾r minne lšsšre eller mere, tha gšri thet meth tueggia bolfasta mannna witnom. Nw kunno the w¾dh brinna fšr ¾n stempno dagher ¾r wte, brinder beggia thera, gelde engte aater. ¤.1. Nw kan thet stielas eller waldtakas, tha scal han til kirkio fara oc lysa ther epter for soknamannom, baade epter sino oc epter thy som w¾ds¾th war; ¾r ey beggia thera stulit, giwi w¾dh sin ¾ghandenom aater.


XI.
Nu ¾r stempno dagher thera wte fore w¾dhiom, oc lšsis ey aater, tha scal han w¾dh aterbiuda a tinge eno, adhro oc tridia; wil han tha atherlšsa w¾dh siith, haui ther waald til; wil han ey, tha sculu w¾dh m¾tas; ¾ro w¾dh b¾tre ¾n geldet, tha giffui ¾ghandenom til swa mykit som thet ¾r b¾tra eller mera; ¾r w¾dh minna ¾n geldet ¾r, tha fylle then til som gelda sculde.


XII.
Borgar man penninga for annan, tha gelde thet sama wth som han borgat hauir, eller dyli meth ede tolff manna ath han aldre for han borgade; f¾ldz ath edhe, tha gelde wth thet han borgat hauir, huat thet ¾r mera eller minna. Nu kan them athskilia, siger annar mera borgat wara oc annar minna, gelde tha wth meth edhe XII manna, oc seghi ath han ey meer borgat hauir ¾n nw ¾r framlagt. ¤.1. Nw siger annar: thu hauir man borgath, annar sigher penninga, tha fae thet fram som han kennis ath han borgat hauir, oc wari saklšs; komber ey mannen fram, tha gelde then geldh eller oc manzens sak som borgat hauir, eller w¾ri sik meth ede XII manna. ®r a tinge eller for sokn borgat, witin thet XII men hwat borgat ¾r eller ey; ¾r ey a tinge borgat, stande a witzordom sinom.


XIII.
Nu wardir man waldfšrdher, bastader eller bunden, eller j nokra andra maatto tr¾ngder eller trughader til ath wtf¾sta penninga eller tienist eller hwat thet h¾lzt ¾r, ther ey ¾ro lagha doma fore gangna, oc at s¾tia ther wisso fore  meth lšffte eller borgan; komber han sidan til tingh, heretz eller laghmanz, eller for een eller twa aff rikesens raadh, oc giffuer sik ther om j r¾ttin, oc s¾tir borgan for sik meth twem eller threm bolfastom mannom, naar han swa giorth hauer, wari tha quitter oc lšss wid the fšrra borgan. Gšr hiin sidan gerningh a han, ligge thet alt j tw¾bšte, oc slite thet heretz nempd ther mannen boor som trengdir war, badhe om sak hans oc swa hins som han til borgan trengdhe.


XIIII.
Nu warder man androm skyllogir penningha eller w¾rdh, ¾ hwat thet ¾r aff laane eller kšpslagan, oc flyr sidhan bort, oc bliffuer hwargens staduger swa ath man gither honom laghsškt; kan hans gootz nokor stadz finnas, tha maa malsegenden meth laghmanz eller heretzhšfdingia lofwi oc tweggia bolfasta manna witnom thet gotz wptaka, oc twem bolfastom mannom j h¾nder s¾thia, oc sighi genast fore them huru mykit geldit ¾r, som han wil sin r¾th vppa gšra a tingeno; fari sidhan til tings a nestom tings dagh, oc tali samw lagh till gotzet som han sculde tala til ¾ghendens om han n¾rwaare, oc naar malsegenden hauir beuist geldith som lagh sighia, lathe tha heretzhšfdinge thet fulfšlgia oc wtsškia meth laghom. ¤.1. Nw kaney gotz hans finnas, oc ey sielfuir han nokor stadz staduger, swa ath man giter han laghsškt; ¾ hwar malseganden kan han tha finna, j kšpstad eller a lande, tha maa han meth konungs fogata loff, oc thera som for r¾ttenom sithia, han gripa lata oc j hektilse s¾tia oc fore r¾ttin fšra, oc sške swa wth aff honom penninga eller erfuode epter thy geldit ¾r.


_______________


B y g n i n g a  b a l k e r.

I. Huru bšnder mogho awerka nyan by eller gamblan oskiptan, oc huru by scal til iamfšris koma, oc raa och w¾gha leggias.
II. ¦ Huru man maa nya w¾gha leggia, oc gambla ather t¾ppa.
III. ¦ Huru broar sculu byggias oc w¾gha rydias, oc om scadha then man ther j liwter, om brooa syner, oc sak thera som ey byggia.
IIII.  ¦ Huru tomptar ¾gha brytas, by til iamfšris deelas, oc om l¾gre.
V. ¦ Huru hwar maa tompt sina byggia, om meenfšre i tomptom, om gšdningh oc tompta l¾ghe wiid gatu, om nokor wil byggia a swina walle, oc huru lenge hws maago saklšs standa sidan by ¾r til iamfšris komen.
VI. ¦ Aker oc ¾ngh sculu brytas epter tompt, oc huru mykin gšdningh scal wara.
VII. ¦ Huru w¾gha oc dike sculu leggias j akrom oc ¾ngiom.
VIII. ¦ Om tepning oc lagha w¾rn, om aakra oc om synamen ther oppa.
IX. ¦ Gšr f¾¾ scada j aakrom huru thet scal bštas, oc om man riffuer gaarda eller brenner, naar garda sculu gilde wara waar oc hšst.
X. ¦ Huru man scal f¾ laghlica jntaka, bruka oc ey jlla hanna, oc huru ther meth laghgšras scal a baadha sidhor, iord¾genda oc f¾¾ghenda.
XI. ¦ Huru aldin scogher skipas scal meth swinom epter iorda ¾gho.
XII. ¦ Om swin lšpa scogha mellan hwat tha ¾r lagh.
XIII. ¦ Wilia bšnder korn eller hšš jnaka, tha scal wndan sk¾ras oc slaas, och  om farliidh.
XIIII. ¦ Om torff skyrd, reena, dike, oc om man saar a aaterlaghs iordh annars, huru lenge lagha w¾rn scal haldas om aaker oc ¾ng, oc om wrfiel.
 XV. ¦ Om leghofolk oc leghostempnor.
XVI. ¦ Om man auerkar a annan j aakrom eller ¾ngiom.
XVII. ¦  Om nya wpgerdh och auerkan a annars bolstadh.
XVIII. ¦ Hugger man dšduidh i scog annars, lšper n¾fuer, hugger lšffstak, slaar hšstak, hugger hasl eller wnga eek, hugger eek eller bok b¾rande, barklšper eek, hugger apald, huru man maa toliga hindra.
XIX. ¦  Engen maa lofua hugga eller wedha j oskiptom scogh, oc ey landbo affšra eller s¾lia wtan jord¾ghandens loff.
XX. ¦ Pligt thes som meth gildrom gaar j annars scogh.
XXI. ¦ Huru warga skaller sculu vppe haldas, oc laghsškias om the ey haldas.
XXII. ¦ Huru wargagarda sculu vppe haldas.
XXIII. ¦ Om raa oc ¾lgh hwa them maa taka, oc om ¾lgia spiut huar the mogha leggias, oc om man faar dšdh aff them.
XXIIII. ¦ Naar man maa epter ekornom, maardhom eller lekattom ganga.
XXV. ¦ Auerkar man i fiskewatnom annars meth mierdom, n¾tiom eller nothom j fiskelekom eller wtan, huru man maa them hindra; om man wil skipta fiskeuatn, huru sund oc stršma bya mellan mogho byggias, oc hwar som forderfuar fisketool annars.
XXVI. ¦ Om raa oc ršr oc bolstadha sk¾l bya mellan, oc om syner ther vppa.
XXVII. ¦ Hwat raa eller ršr scal heta, oc hwa them vpkastar wtan dom, oc huru nya sculu niders¾tias.
XXVIII. ¦ Ligger lšth eller dšduidha scoger bya mellan eller wernkalladher scoger.
XXIX. ¦ Deela h¾rede om almenningia huru thet scal slitas, oc om nokor fiker eller bygger them wtan loff, naar wthskylder sculu wtgifuas oc skiptas.
XXX. ¦ Om slaata dagha j almenningiom.
XXXI. ¦ Om then a almenningiom boor formaa ey r¾t gšra, och ath engen maa them kšpa.
XXXII. ¦ Engen maa oskiptan bya hiordwal jntaka eller andra ¾gho, oc om rydhscogh.
XXXIII. ¦ Huru mšlnostada mogho byggias, oc om syner ther vppa, om fiskeuerka oc fiske gaarda.
XXXIIII.  ¦ Huru man maa byggia nidan oc ofuan, swa at ny auerkan scadar ey gamble, oc om flere ¾gha stršm, wil een byggia etcetera, oc ath ey maa fiskeri eller watn aff forno w¾ndas eller gr¾ffuas, oc om sundh ligger bya mellan eller h¾rade.
XXXV. ¦ Om elder slipper lšss aff forsumelsom eller waada, oc sither bonde eensamen j by, oc hwat forsumelsa elder eller waadha elder scal heta.
XXXVI. ¦ Om then som eldin sl¾pper sither n¾r androm j by, brinder by, brinder folk jnne, brinder kirkia, huru hwart scal bštas, och om thet skeer aff lšso folke, pr¾ste eller clukkara.
XXXVII. ¦ Nw om qwern brinder, och om brandstwdh aff herade.
XXXVIII. ¦ B¾r man eldh j scogh, brenner dšduida scogh, eek eller book, huru hwart bštas scal.
XXXIX ¦ Om biitekt oc biiswerma, huru man maa them taka eller ey.
XL. ¦ Huat r¾t affg¾rda by hauer meth adelby.
XLI. ¦ ®gha flere j adelby, wil een byggia oc ey flere, huru man scal honom hopp leggia, oc om flere wilia sidan byggia.
XLII. ¦ Om kona molkar faar, geet eller koo annars manz.
XLIII. ¦ Legger man m¾rke a annars manz tingh, oc om twe deela om eth merke.
XLIIII. ¦ Dr¾per man f¾¾ annars meth wilia.
XLV. ¦ Dr¾per man f¾ annars meth waadha.
XLVI. ¦  Dr¾per eller sargar f¾ annars f¾.
XLVII. ¦ Hafuer man okynnis hundh som f¾¾ biter. 
XLVIII. ¦ Leggia bšnder widerl¾ghe om hiordhald, oc skeer ther scadi vti.
XLIX. ¦ Flaar man bast, bryter quasta aff eek eller pors j annars scog.
L. ¦ Huru humbla garda sculu byggias oc vppe haldas j rikeno.
LI. ¦ Later man f¾¾ j šya annars wtan loff.
LII. ¦ Kšper man f¾ aff sottarby.
LIII. ¦ Engen maa annars f¾, skip eller ankosta etcetera taka oc bruka wtan loff eller legho.

(I.)
Ujlia bšnder by aff nyo byggia, eller ligger han j forne skipt oc hambre, tha scal hwar sino tr¾de saa, oc sidan gange ny skipt aa. Faar nokor gambla skipt sidhan ny ¾r akomen, bštis tha auerkan hwar epter brutom sinom. Tha komber fierdunger fierdunge til skiptis, och halfuer by halwom, tha ¾r by til jamfšris kommen; ther leggis om fyra tompta raa oc fyra farw¾gs raa, tha ¾r then by gathu bunden; tha ¾gher w¾gher wara X alna breder. Een skils almanna w¾gher til by hwars, oc annar fraan, thy ath eno flere, ath byamen sielfue wilia. Hawi swa then by farw¾gh som for minne ligger, som then fore meera ligger; ey mogho alle een trengia. Nw wilia bšnder gatu gynom by leggia, thet mogho the saklšse gšra ¾n them sielfuom asember.


II.
Hwar som wil almanna w¾gh aterteppa oc annan nyan leggia, han scal fšr til tings fara, oc taka dom til ath w¾gh leggia aff them stadh han fšr laa; han scal leggia han aa sielfsins bolstadi, iamgenan oc iamgodan som han fšrra laa; huar som ey gšr swa, rifuer gambla w¾ga oc gambla grindha stada, oc hauir ey doma fore sik, bšte thre mark, oc ligge w¾gher som han fšrra warit hauir.  ¤.1. Vaarde huar w¾ghom, broum oc grindom ¾ meden hans bolstader rekker.


III.
Alle ¾gha broa byggia oc w¾gha rydia, swa then som minna ¾gher j by, som then som mera ¾gher, hwar epter ¾gho sinne. ¤.1. Ligger kirkio bro nidre om synno dagh een, bšte VI šra, swa for annan oc swa fore tridia, wari eensak malsegendens; then bšte som obygt hafuer, oc then wari saklšs som bygt hauer, hwar epter thy som han j bygd ¾gher. Kirkio bro scal wara f¾m alna bredh; ligger hon lenger nidre ¾n III sšnno dagha, bšte III marc til treskiptis; wari samu lagh om f¾ bro oc qwerna bro. ¤.2. Landz w¾gher oc tings w¾gher, th¾r almogen scal ath fara, ¾gher wara X alna bredher. Ligger landz bro j lande, the som flere herade ¾gha broa ¾n eth, ligger hon ofšr thre synnodaga ath slagh, tha bšten thšn heradhe brona ¾gha XL marc til treskiptis, malsegandenom, konungenom oc h¾radeno, om hon oskipt ¾r; kan hon lutskipt wara, oc weet hwart herade sin lutt, wilia somme byggia oc somme niderfella, ligger half bro nidre som sagth ¾r, bšte XX mark til treskiptis;  ligger fierdunger nidhre, bšte tio mark til treskiptis. Huilkit herade niderf¾llir oc wil ey vpbyggia, bšte som sagt ¾r, oc warin saklšse the som bygt hafua. ¤.3. Hwar som heredzbro thre synnodagha ligger all nidhre, som alt herade ¾gher broa, bšte XX marc; ligger halff nidhre, bšte X mark; ligger fierdunger nidhre, bšte V marc til treskiptis. Sither by qwar oc wil ey byggia meth herade, bšte III mark til treskiptis. Sither bondhe qwar oc wil ey byggia meth, bšte VI šra, them takin bšnder som bygt haua. ¤.4. Nw kan bro bort ganga meth ofuerflodz watne eller elde, oc ¾r thy ofšr, ¾ huar hon ligger h¾lzt, bolstada mellan, heradis oc landa, ther ¾gha the f¾rio eller fluta halda ther til ath bron warder gild; haldha the ey f¾rio eller fluta, bšte III mark fore wiku huaria som the ey halda, oc ather scadhan om ther faar nokor scada fore. Bygges ey bron wp jnnan een maanadh sidan flodhen ¾r bort gangen, oc w¾dhrit sik swa hauer, ath man kan byggia, bštis tha fore broo huaria hšgste bot som fore skils; ligge thet til XII owildoga men, them som ey gaar saken vppa. ¤. 5. Nu kan folk j broom scada liuta oc dšr aff, bšte X mark then som brona atte waarda, oc taki them arfua thes dšdha, wari ensak thera. Nw bryter hester sik j bro, hoors eller annat qwikt thet ey ¾ta maa eller ey math nyt ¾r, oc faar dšdh aff, bštis ather meth fierdung aff thy thet w¾rt ¾r; nyter thet ¾ta, wari boot halfuo mindre. Faar oc hester, eller annat thet ey ¾ta nyter, wrbota scada oc ey dšdh, wari boot som fšr; faar thet ey wrbota scada, eller ¾r thet som nywter ¾ta, wari bot attunda deel aff w¾rde thes. Skeer scadi widh broa ¾nda, wari lagh samw. ¤. 6. Vari oc lagh samw om landzw¾gha, tings w¾gha, kirkio w¾gha oc qwerna w¾gha orydde liggia eller obroade, ther putza ¾ro eller annat meenfšre, oc sculu alle w¾gha s¾x alna hšgt rudde wara, oc wari then malsegende som fšrst ak¾re om the orudde ¾ru. Alla stadz ther man saker warder om broa eller w¾gha, oc wil ey sak sina wtgifua osškter, sškis tha wt meth laghum, oc a III mark til treskiptis, konunge, malseghande oc broasynamannom. ¤.7. Broasyner sculu wara twa om aar hwart, annor om walborga messo och annor om michels messo, oc enga flere, wtan r¾tter malsegende see fore som scada hauer fangit j bro, tha scal heretzhšfdinge XII manna syn thit nempna aff thy herade; fella synamen the bro, bšte then broafall som bro sculde waarda, oc scadan epter thy som fšr war sagth, hwat helder folk lšth scadha eller f¾¾. Sw¾r syn bro nidher, som ey hauir fšr warith, tha sculu ¾ghanda manadha dagh haua the sama bro ath byggia; haua the ey hona tha bygth, h¾the wider III marc til treskiptis.


IIII.
Tompt ¾gher brytas epter byamale, epter pennings landh, šrtuga landh, šris landh oc marka landh, epter attungs landh oc halff attungs; ther ¾ghir hwar siin luth vptaka som han i by ¾gher, oc raade huar sinom lutt, hwat han ¾ghir minne eller meera. Engen maa adhrom sin lutt fortaka, wtan han h¾te widher lagha botom. ¤.1. Engen maa oc by til jamfšris dela, wtan han fierdungh ¾gher j by; ¾gher engen fierdung j by, raade tha then til jamfšris dela som ak¾rer oc skadan lidher; then ¾gher l¾ghre raadha som m¾st ¾gher j by. Haui engen waldh then by ath riffua, som j r¾tte solskipt ligger, wtan meth alla iord¾ghanda wilia. Warin alle saklšse the j by boa om tompta l¾ghe, akra oc engia, ther till ath nokor gifuer androm sak.


V.
Nu wilia bšnder hws aa tompt sina s¾tia, bygger bonde swa n¾r adhrom, ath han hauir ey studha rwm eller stulpa, thet ¾r halff annar alin a hwars thera tompt, taki vp oc ryme, oc bšte fore III mark til treskiptis; hauir han bygninga witne eller loffs witne, stande thet fore honom; orkar han huarte, taki vp oc ryme, oc bšte som sakt ¾r. ¤.1. Nu kan berg j tompt liggia, nyter thet bryta eller brenna, hysa eller heffda, tha ¾r thet halfft j maale oc halfft w maale; nyter thet ey, tha ¾r thet alt w maale. ®r bekker j tompt, nyter bšlia eller hšlia, tha ¾r han haluer j maale oc halfuer w maale; nyter ey, wari alder w maale. ¤.2. Nu scal gšdningh aff by leggias, tha han ¾r til lagha l¾gis kommen oc til r¾tta solskipt, tha scula the gšdning skipta som meenfšre haua j tompt; the gšdningh ¾gher leggias wiidh t¾ss tompt som meenfšre hauer j tompt. Tepper man eller bygger swa, ath farw¾gir hauer meenfšre aff the bygningh, tha scal syn aff tinghe nempnas; the syn ¾gher hwar halfue raada, swarande och ak¾rande. V¾r synen then tilk¾ris, wari waarder; fellis han, taki vp oc ryme, oc bšte s¾x marker. Tompt ¾gher til gatu rinna, oc ey gatu meenfšre gšra. ¤.3. Ligger w¾gher gynom by, tha kan een bonde ¾gha tompt beggia wegna widh gatu; nu kan han tompt sina ey gita bygt wtan han hona saman kommi, tha maa han jntaka farw¾gh til tompt, oc annan w¾gh til farw¾gs wtgifua, swa ath jampt ¾r geen jampno, och bygge sidan then w¾ghen  gatu som han sieluir wil. ¤.4. Nw wil man helder byggia a swina wallenom ¾n a tomptine, bedis tha swina wal til skiptis; och bygge swa mykit a hans skipte bšr oc ey mera. ¤.5. Nw stander by j iampfšre oc r¾tte solskipt, han maa standa om try aar for allom them hws ¾gha a tompt annars manz, som han hauir faangit j them jamfšrslom; gither han hwset affšrt jnnan try aar, wari saklšs; fšrer han ey aff, oc hauer ey loff eller leegho fore sik, kaste tha jordh¾ghanden vp hws hans at saklšso, och hin bšthe III mark.


VI.
Nu ¾r by til jamfšris kommin oc r¾tte solskipt, tha ¾r tompt akers modher; tha scal aaker epter tompt leggia, oc ¾nda karle gšdning giffua, fi¾t fraan fugla reen, tw fran gango reen, oc thry fraan almanna w¾gh som ligger mellan kirkio oc kšpstad. Aker ¾gher ¾ngh til sigia, ¾ngia tegher scog teghe, scogh teghir rššr teghe, ršr teghir a watn wth; watn ¾gher warpum skipta; ther som ey githa stena lighat swa ath sea maa, skili ther stang ršrtege sšnder.


VII.
Nu sculu the aker epter tompt bryta, och deelda raa nider s¾tia, tha kan almanna w¾ger gynom gierde liggia; ligger aaker sidholaanger meth w¾gh fram, tha ¾gher w¾ghir wara tio alna bredir, triggia fieta hwan w¾gh widh almanna w¾gh ligge wtan byamal; sidan brytes epter tompt. Ligger aaker fram meth gaarde eller dike, tha sculu tw fi¾t til gšdning liggia. Ligger dike mellan gaardz oc aker, oc ligger aaker vp meth dike, tha ¾gher dike wtan byamal liggia. Dike ¾gher tueggia alna breet wara, oc een alin gšdning ¾ghir til dike liggia. ¤.1. Nw torfua men diike akra mellan, tha gange halfft dike a hwars thera aker; ther ¾gher engen gšdningh fore gifua. Ligger aaker ath enda lango, oc adhre liggia tw¾rs a diike, haui halfft dike hwar thera. Nw kan deeld een eller twa mštas oc baadha wth ath dike rinna, tha ¾gher hwar fore aakre sinom grafua. Nw legger granne balk ather fore aakre sinom, annan oc tridia, bšte III šra for hwan thera; leggir ather om alt gierde, bšte III mark. …ris bštir ¾gha granna skipta, och tre mark til treskiptis ganga. ¤.2. Nw legger man dike ginom gierde sit eller ¾ngia, mšta annars bya aakra eller ¾ngia, hiordh waldir eller annor bya mark, wilia the ey watne lata borth lšpa som bolstadh ¾gha, tha gelde them ather som scadan liuther epter fyra metzmanna ordom, huat thet kan wara aakra eller ¾ngia, oc bšthe thre mark.


VIII.
Nu far bonde j gierde meth s¾dis spanne sinom, tha sculu all¾ granna fšr swin tept haua ¾n s¾dhis span wth b¾rs. Nw f¾lla somme oc wilia ey swin teppa, tha sculu granna saman kallas, oc ther til syn haua; ligger liidh nidhre, bšte III šra, takin both wernalagha sielfue. Tha harfuat ¾r jnnan thera w¾rn, tha sculu gaarda gilde wara och w¾lfšre. ¤.1. Nw kunno garda nidhre liggia, tha sculu granna saman koma oc syn til nempna, thre men; f¾lla the han som gaardhen atte, tha bšte han III šra , oc wari eensak sielfra thera. Nw wilia the syn nempna aff sokn, thet sculu VI men gšra, nempne hwar thera III men; fella the then som gaarden ¾gher, tha bšte VI šra then som gaarden atte, wari thet eensak sielffra thera; faa the ey tessa boot, fari tha til tings oc sškin wth VI šra oc meth III mark til treskiptis. ¤.2. Nu kan syn a tinge nempnas, thet sculu XII men wara; heredzhšfdinge scal them j syn nempna som baadom as¾mber; the XII ¾gha j syn fara, och sighia swa: wy saaghom hofua w¾gh oc klšfua w¾gh til gaardz oc fraan, som scadi gynom gik; stande aa witnom thera, hwem the f¾lla wari f¾lder ath threm markom, taki ena konunger, andra malsegende oc tridia h¾rade. Swa brat synamen haua thet seeth, tha gangen the bort oc talens widher, gangen swa ather saman til thera som deela, oc sighen thet genstan hwem the f¾lla wilia, oc dragen thet icke l¾nger, och sw¾rin swa epter aa fšrsta thinge. Vari swa om andra syner som om thessa.


IX.
Komber f¾¾ gynom gaardh ogildan, gšrs ther scadhi a hš eller korn, tha scal han som gaarden ¾gher, gifua korn mothe korne och hšš mothe hš epter fyra metzmanna ordom. Vil han ey ¾tio bšter wtgifua oc gaarda sina bšta ath osškto, lathe tha malsegenden meth fyra grannom eller naagrannom m¾ta allan scadan, oc sške swa wth a nestom laghtingom ¾tio bšter alla oc scadan meth ak¾randenom eenskylt, oc a III marc til treskiptis. ¤.1. Nw komber f¾ j akra, kan man then scada ey m¾tha, gelde tha ather meth lagha geldom, fyra penninga fore nšth, oc swa fore annat oc tridia, swa oc fore faar eller geet, twa penninga for ena gaas, swa fore andra oc tridia. Tessen booth som nw ¾r sagd, maa ey hšgre wara, tho ath f¾¾ see flere, wtan scadi maa m¾tas, tha geldhe ather som fšr ¾r sagt. Vari lagh samw om hesta, hoors eller swin, om man giter scadan ey m¾tit. ¤.2. Bryter man gaard nidher, oc warder bar a takin wiidh, bšte thre marker; warder ey baar a takin, w¾ri sik meth s¾x manna edhe. Brennir man gaard annars meth waadha, bšte fore VI šra, oc gerdhe vp gaardh swa godan som han fšr war; gither han ey waada eedh gangit, bšte gaarden ather oc a III marker. Brenner han meth wilia, bšte ather gaarden oc a III marc, eller w¾ri sik meth VI manna ede. ¤. 3. Nu hugger man gaardh annars oc fšre heem til sin, warder takin widher, taki aff honom yxe hans eller annat tingh till witne, oc then bšte III marker som gaarden vphšgh. Nw faa the deela, then siger stulith wara eller r¾nt wara aff sik som mist hauer, tha gifs them witzordh som afft¾kt giorde. Taker man stangh aff annars manz garde, warder takin widh, bšte een šre, swa for adhra oc tridia; ey ¾r the boot mera. Varder ey takin wiidh, w¾ri sik meth sielffsins ede. ¤.4. Om walborga messo dagh ¾gha alle gaarda gilde wara; ¾r thet ey swa, tha bšte som fšr ¾r sagt. Vari lagh samw om winter rogh s¾dh, at swin t¾pt scal wara a sancti mathei dagh, oc gilde gaarda om michels messo. Huru lenge wern scal haldas om hš eller korn, jnfra XIIII capitulo; om farliidh jnfra XIII capitulo. ¤.5. Nw h¾ldar man sin h¾st j hegnadh eller tiwdrar, bšte III šra.



X.
Nu kan f¾ jntaghas w aakrom eller ¾ngiom, tha maa hest eller skiut jnleda oc rida, oc ey spilla eller sprengia; vxa eller koo scal man jnwraka, och ey illa hanna eller dr¾pa. Swa oc aff skipadom scoge scal f¾ jnwraka, oc ey illa hanna; oc ligge thes wardnader a f¾ som jntok, til thes han ¾ghandenom hafuer laghlica tilsagt. Nu kan han f¾¾ slaa w¾rra ¾n han wilde, oc liuter dšdh aff, g¾lde ther qwikt mote dšdho swa goth som hiint war, epter tueggia manna ordom. ¤.1. Nw hauir man f¾ jnwrakit, och then komber epter som f¾¾ ¾gher, oc biuder r¾th fore f¾ sith, hin wil ey wtgifua som handa mellan hauir, tha taki then meth sik, som wth kr¾ffuir, twa bolfasta men, oc s¾ti bondanom w¾dh fore f¾¾ siit; vil han ey tha widh taka, tha s¾ti w¾dh adhrom manne meth tweggia manna witne; vil han ey ¾n tha thet f¾ wtfaa, och halder jnne om ena nath, fylle then offhaldz witne som f¾¾ ¾ghir, oc hin bšte III markir. Kan nokot aff thy f¾¾ dš, tha gelde ater qwikt moth dšdho swa goth som thet war fšr, epter m¾tzmanna ordom, oc a III marc. ¤.2. Nw ¾r f¾ jntakit, och hin wil ey epter koma som f¾ ¾ghir, tha ¾gher han thet lysa for grannom och byghdamannom som thet f¾¾ hauir jntakit; wil ey ¾ghanden heldir tha koma ¾n fšrra, tha ligge hans wardnader a thy f¾. Nw faa the deela, oc sigia: thu tok mith f¾¾ jn oc lagde lšn aa, tha witi han thet meth twem mannom som jntok, ath han tok thet jn aff aakrom eller ¾ngiom eller aff skipadom scoge, och thet ¾r laghlica lyst fore grannom; ¾r ey swa lyst, tha gelde ather f¾ ¾n thet nokon scada hauir faangit, oc a III mark, thy ath thet ey laghlica jntakit war. ¤.3. Nw sighir annar a hiordh walle wara jntakit, oc annar sighir j aakrom eller ¾ngiom eller skipadom scoghe, witi thet meth twem mannom som widerwaaro oc asagho ath han thet jnnan w¾rn tok; orkar han ey witnom, antwarde athir f¾ swa goth som thet war, oc a III mark. ¤.4. ®ghir man otampt f¾¾ thet g¾rdan gaard bryter eller offuirflšgir, och faar man scada aff thy f¾ antiggia j aaker eller ¾ngh, tha gelde then aater scadan som f¾ ¾ghir, epter metzmanna ordom, oc bšte VI šra. ¤.5. Nw henger f¾¾ a gaarde dšth, hittis then meth wilia a gaarden wrak, geldhe athir f¾¾ meth lagha geldom; hittis ey then som wr¾kit hauir, tha ligge f¾¾ ogilt. Vitis thet nokrom oc ganger ey widh, w¾ri sik meth VI manna ede. ¤.6. Taker man alt saman hšrdingia oc hiordh j aakrom eller ¾ngiom meth tueggia manna witnom, bšte III mark then f¾¾ ¾ghir. ¤.7. Huar som sti¾l eller r¾ner jnwr¾kit aff manne  fšr ¾n thet ¾r laghlica aterlšst, bšte III mark ¾n tweggia manna witne ¾ru till, eller w¾ri sik meth s¾x manna ede then raanet witis, ath han aldre meente honom jnwr¾kt, oc ey thet wth togh.



XI.
Nu wilia bšnder aldina scog sin j helgd lysa oc swin a han skipa, them scal man skipa epter šrtugom oc šrom, marc landom och aattungom, epter thy som hwar j scoghe aaghir. ¤.1. Kan nokor aff ¾ghandom ey faa swin a sin scogh skipa, oc wr¾ka hine a som lagh ¾ra, ther mogho the hans aldin saklšst nštha. Nu skipar han meer vppa ¾n han ¾ghir, bšte III marker, oc aather scadan epter metzmanna ordom. ¤. 2. Nu skipar then aa som engte ¾ghir j scoghenom, och engen hemulsman haffuir aff scogh¾gandom, haui forgiort swinom sinom.


XII.
Nu lšpa swin scoga mellan, seghi tha scogh¾gende swin¾gandenom til eth sin och annat ath han swin sin gšme, oc bšte engte wtan scogher see hegnadir. Koma the athir tridia sin, taki tha them jn meth tueggia manna witne; sidan sighi swin¾ghandenom til laglica, och huar thera nempne tha ther til thre bolfasta men, granna oc naagranna; the VI scudhin tha scogh¾gandens scada oc hins froma a swinom, oc l¾gge sidan scoghlšn them j mellan som jampt ¾r; ther aath sculu the lata sik nšgia, hwat the sculu helder qwar gaa eller bort takas. Vardha swinen dr¾pin, slaghin eller j andhro matto jntakin eller illa hannat, bštis oc athirgeldis som om annat f¾¾ j laghum skils. ¤.1. Nw liggia scogha thera swa saman, ath swin maa lšpa om swin, taki tha engen fraan androm wtan han scogh sin fraanhegnar, tho swa ath hwar gšri androm lika, eptir thy han j scoghenom ¾ghir oc VI men them j mellan m¾ta.


XIII.
Nu kan man torfua korn siith jnaaka, tha scal han korn wndan sk¾ra aff annars manz akre, oc j bunden binda oc ax wndan hempta, oc sidan ath saklšso offuer aka. Swa scal j ¾ngiom badhe slaa oc wndan r¾fsa, oc ake sidan ath saklšso. ¤.1. Huilken som aker offuir aaker oskornan oc ax ol¾sin, bšte III mark fore ena deeldh, swa for adhra oc tridia; ey wardir the boot mere. Sama ledis ¾r om ¾ngh, ¾n han offuir threa deeldir aaker, bšte IX marker til treskiptis. ¤.2. Farliidh ¾gha alle the j by boa; ganger spield ginom thet, kennis thet enom och kennis han ey widher, tha w¾ri sik meth VI manna ede; gither han edin gaangit, wari saklšs, oc bšten alle grannane spield ather; githir han ey, bšte spieldh athir ensamen.


XIIII.
Engen man maa torf sk¾ra j annars teghe, eller ther lagha skipt ¾r akommen; hwar thet gšr, bšte III marker for een tegh eller akir, swa for annan oc tridia; ey wardir  the boot mera, wtan malsegandha warda flere. ®ra the flere som han auerkar fore, tha bšte slikth huariom som nw ¾r sagth. Ligger the mark wtan byamaal, tha sk¾ri hwar som wil ath saklšso. ®gher man teegh i twem byom eller flerom, ey maa tha torff sk¾ras j enom bolstadh oc aakas vti annan wtan skipt see; ¾r skipt, aake tha aff sino oc ey aff annars. ¤.1. Reena oc dike ¾ghe huar epter ¾gho sinne j byamaale sino. ¤.2. Hauir man aterlagu iordh j by oc komber korn a the jordh aff annars s¾dh, tha sk¾ri ey meer ¾n han j r¾tto byamaale ¾ghir, och halde enga w¾rn ther om thet a annars manz jordh komber; slaar han oc affšre, bšte lagha bštir.  ¤.3. Alle sculu halda wern owir ¾ngh til michels messo, offuir aaker ¾ m¾dhan korn wte stander. Nu kan noghor man swa ilwiliande wara, ath han later s¾dh sina wthe standa ath traanglšso maale, kan han scada a s¾dh sina faa, wari ogilt. Nw sighir han traang walda, wari thet aa sex sokna manna withnom, raadhe halffua nempd hwar thera; segia the ath traang waldha, geldis tha scadin ather epter thy han m¾tin wardir, som fšr ¾r sakt. Alle the som lagha w¾rn halda, wari saklšse; hwar som ey halder, h¾te widhir III marc. ¤.4. Huar som w¾rna lagha biuda sik til ath byrgia hš eller korne annars manz, korn j dšs s¾tia oc hš j stak, oc gaardh om s¾tia ¾n the wilia, tha haui engte wald latha thet wte standa them till scadha som borgit haua. ¤.5. Nu ligger wrfielder j by, huath thet ¾r j aakrom eller ¾ngiom, wari swa mykin han warith hafuir; hauir han gaardh oc waardh til wrfieldz, wari thet for staff och steen.



XV.
Leghir bonde man eller konu oc gifuer them f¾stepeningh, eller gangha thšn a math oc maal meth honom, skilias thšn sidan widh han fore stempno dagh, gifuin ather bonda festepenning oc legho swa mycla som han haffde them fest. ¤.1. Hwar som lokkar leghohion annars fraan honom, bšte thre mark, oc bonden taki han sidan saklšs j geen som i tingsmaalom skils XXVI capitulo. ¤.2. Vr¾ker bonde leghohion bort wtan sak, biudas the sidhan til hans athir meth tweggia nagranna withnom, och han wil them ey taka, tha gifui them swa mykith som han haffde them f¾st, oc warin sidan hwar them wara lyster. ¤.3. Kunno leghohion bondans siwk wardha oc byrgd bondans niderfella, tha briste swa mykit j leegho thera som j dagsuerkiom brister for bonda. ¤.4. Legho stempnor ¾gha wara twa om jamplaanga aarit, een aff pingisdagom oc til maarteensmesso, annor t¾dhan oc til pingisdaga; siw n¾tter mellom hwars stempnodags mogho the hion lidugh wara, oc ey lenger; sidan sculu the widh legho taka. ¤.5. All ¾gha the leego gaanga, som minne ¾gha ¾n til III marker; hwar them heemar eller hyser sidan them ¾r legha eller festepenningir budhin, och wilia the ey widertaka, bšte III marc. ®ghir han til III marker eller meera, oc wil ey legho ganga, wari tha a halfue g¾rdh meth bonda.


XVI.
Auerkar man aa annan j aakre enom, eller slaar ¾ngh j teghe enom, ther ¾ghir aatir geldas korn moth korne, hš moth hš, oc engen both meth. Auerkar han j aakre adhrom, thet scal athergeldas, oc both engen. Auerkar han j tridia, thet scal atirgeldas, oc boot engen. Auerkar han j fierda, thet scal atergeldas, oc meth III marker, swa a f¾mta oc swa a sietta; ey wardir the bot mera, ¾n tho ath auerkan seen flere; wari thet a synamanna ede som ther til waaro nempde. Vari lagh samw om ¾ngia som om aakra. ¤.1. ®ria men fora eller wadha wadh j ¾ngiom, ¾r r¾th j raom och wrangt i midhio, ligger ¾ wadh a sama man, gelde ather thet han takit hauir meth m¾tzmanna ede, oc wari saklšs wadande; ¾r wad wadit a ymsa, wari saklšs.


XVII.
Nu gšr een granne vpgerdh a annars bolstadh, eller flere granna j bynom ¾ru, antiggia aaker eller ¾ng eller rofuo rydh, bšte III marc for eth aar; nytiar han hona om flere aar, bšte III marc fore huart thera, eller w¾ri sik meth VI manna ede; gither han edin gangit, wari saklšs for the auerkan han warde sik fore, oc the auerkan bšte som han bar atakin war.


XVIII.
Hugger man dšduida lass j scoge annars manz, wardir bar oc atakin widh, bšte III šra, swa for annat oc tridia; hugger fierda, bšte III marc ¾n han wardir bar atakin; ¾r han ey baar oc atakin, w¾ri sik meth VI manna ede. Hugger man timber j annars manz scoge, wari lagh samw som sagd ¾r om dšduidh. ¤.1. Lšper man n¾fuer j annars manz scoge, takir manz byrde ena, bšte III šra, swa for adhra oc tridia, taker fierde, bšte III mark. Aker man til eller meth heste ledher byrde bort, eller roor til, bšte III mark, oc aater allan scadan. ¤.2. Nw hugger man lšffstak j scoge annars manz, slaar hšstak, eller lšpir n¾fuir och j bunka l¾ggir, oc lathir qwart j scoge standa, bšte VI šra, och haui forgiort erfuode sino; fšre han bort meth allo, bšte III marc, oc ather scadan. Hwem toligen sak witis, oc ¾ru ey witne til, dyli meth VI manna ede. ¤.3. Hugger man manzbyrde meth raa hasl eller wnge eek j scogh annars manz, wardir widhir takin, bšte šre, swa for adra oc tridhia; hugger man fierde, bšte III marc. Hugger man lass eller batzfarm, bšte VI šra, swa for annan oc tridia; hugger man fierde, bšte III marc. Hugger man eek axul dighra j scogh annars, bšte šre, swa fore adhra oc tridia; hugger man lass eller baatzfarm, bšte III mark, swa for annan oc tridhia; ey warder the booth mera. ¤.4. Nw hugger man eek eller book the b¾randhe tr¾ ¾ra, bšte III mark; ¾r ey bar oc atakin, w¾ri sik meth VI manna ede, eller witi loff eller legho for sik aff r¾ttom ¾ghanda; hugger man X eller flere, wardir takin widh, bšte XL marc; ¾ru ey witne til, w¾ri sik meth XII manna ede. ¤.5. Nw barklšpir man eek j scoghe annars manz, wardir takin widh, bšte III marc, swa for adhra oc tridia; then man maa man binda oc hudstryka meth tings dome ¾n han ey botom orkar. Fore barklšpo eller scoga brenno stande hwarte loff eller legha; hwat thet barkas eller brennis, wari alt om een lagh. ¤.6. Nw maa engen ¾ghandhe raa ek hugga, hwarte flere eller f¾rre, wtan aldra ¾ghanda loff som j scoghenom ¾gha, wtan han h¾te wiidh lagha botom, mark allom them j scogenom ¾gha for eek ena, swa for andra oc tridia; hugger man fierde, bšte III mark. Stander eek jnnan aakirmaale manz eller teghe, hugge hona at saklšso. ¤.7. Hugger man apaldh j scoghe annars manz, ¾r hon minne ¾n b¾rande tr¾, bšte III šra, swa for adhra oc tridhia; huggir man fierde, bšte III marc. Nu hugger man apald the b¾rande tr¾ ¾r, bšte VI šra, swa fore adhra oc tridia; hugger fierde, bšte III marc. ¤.8. Nw taker man annan huggande j scoghe sinom, han maa aff honom taka yxe eller cl¾de hans, wtan han haui loff eller legho fore sik, oc komme engo dyli wiidh then som bar oc atakin ¾r; hauir han loff eller legho fore sik, taki ather kl¾de sin, oc warin baade saklšse. Deela the baade, siger annar sik r¾ntan wara eller j sielffsins scoge takin eller annars stadz hwar thet ¾r, stande thet a thes witzordom som afftektena giorde, om han hauir ther till tueggia manna witne som ther n¾rwaaro oc aasagho, och tha bšte hin hwart om siik som forscriuit staar; wil han binda loff a han, binde meth VI mannom.


XIX.
J oskiptom scogh haui engen skattabonde eller landbo waaldh leghia eller lofua androm ath hugga eller affšra eller meth gildre gaa epter fuglom eller diwrom, wtan alla jord¾ganda samtycke. ¤.1. Haui oc engin landbo waald aff bole fšra eller s¾lia tymber, nefuir, widh eller annat tolkit, wtan jord¾ghande loff; hwar som h¾r a moth gšr, bšte athir scadan jord¾gandenom, oc a III marc til treskiptis. Vari lagh samw om fiskeuatn.


XX.
Nu far man j scogh annars meth gildrom epter fughlom eller diwrom, tha giffui ater scogh¾gandenom thet han ther fik, meth s¾mio eller swornom ede epter thy thet w¾rt ¾r, oc bšte III mark til treskiptis, eller w¾ri sik meth VI manna ede ath han ey ther meth gildrom foor eller nokon scadha giorde.


XXI.
Bišrn, wargh oc r¾ff ma hwar man alla stadis at saklšso dr¾pa, oc konungs landzfogate scal scalla fogate wara j huario skalla l¾ghe swa wiith som hans fšgheti r¾kker, och raade han ther fore meth XII mannom huru stort hwart scallal¾ge scal wara, och haffui han tridiung aff allom skalla sakšre. Nu kan han ey sielfuir ner wara, tha s¾ti ther til a sina wegna j hwart scalla l¾ghe een man til n¾tia skall oc een till warga gaarda skaal, then han wil oc honom synes ther til b¾zt fallen wara, oc alt skallal¾ghe scal honom lydugt wara til scalla r¾t allan. ¤.1. Huilken frelsis man, bonde eller landbo ey hauir fyra fampna langt wargan¾th ¾ naar scalla fogate honom til sighir, bšte III šra, oc hafui maanada dagh til ath reda sik ferdugt n¾th; hauir han thet ey ¾n tha een maanadhir ¾r framlidhen, bšte tha som fšr III šra, oc swa ath huario maanada mote, ¾ m¾dhan han ey n¾th hauir. Vargan¾th scal oc swa starkt wara, ath thet ey brister eller lšsis wider ath een man klifuer vp ath thy, eller bšte for thet III šra. ¤.2. Huilken man budh faar, oc komber ey thimelica til scal fšr ¾n tio n¾th ¾ru opstickat, bšte III šra; hauir han oc ey n¾th meth sik, bšte III šra for n¾tit. Nw gaar han ey eller staar troliga ther han skipader warder, eller gšr olydno j scall, bšthe III šra. Huilkom nokot witis aff allom tessom maalom, tha w¾ri sik meth ede VI manna aff sckalla l¾gheno, eller bšte som sagt ¾r. ¤.3. Nu wardir man saker fore skallabrut, tha krefui skallafogate eller hans embetzman aff honom sakšren meth tueggia manna witnom, oc tridi wari then som skalla l¾gis twa deela vpb¾r aff sakšrenom; gšr han ey i thera nšghe jnnan XIIII dagha epter thet han swa kraffder ¾r, tha sškis wth af honom a nestom laghtingom huart bruth widh sik, scalla foghatenom och scallal¾gheno, oc meth III marc til treskiptis for huart sin han laghtingader warder. ¤.4. Alle sculu n¾th oc scalla budh vppehalda, swa knapa som bšndir, landbo oc gesthmen, alle the koo oc soo haua, oc sin enkanneliken disk oc dwk, wtan the haua laghaforfal, oc witna swa twe men for skalla fogatenom. Pr¾ste oc cluckara oc eenstika quinnor warin frii for n¾tiom oc scalla budhi.


XXII.
Alle sculu wargagaarda vppe halda epter iorda tali, šrtuga landom, šris landom, markalandom oc attungom, oc ey epter manna tali; oc ¾ swa opta som sk¾llis til wargagaarda, tha sculu gaardha alle w¾lf¾rduga wara; ¾r nokor thera tha oferduger, oc witna swa VI men aff them som tha sk¾lt haua, tha bšte then III šra som gaardin ¾ghir, oc krefuis wth som fšr ¾r sagt. ¤.1. Nw ligger šdis jordh j scalla l¾ghe, tha halde then warga gard vppe som ¾ngena slaar, fraa them daghenom han hauir ¾ngena slagit oc thet aarit om kring; oc torpara byggen oc vppe haldin wargagaarda meth sinom bolbyom. ¤.2. Varga stuffua scal byggias oc vppehaldas aff skalla l¾gis sakšre, oc thet ouirlšpir skiptis jamliga meth skalla l¾gis men; oc scal hwar fierdunger aff herade warga gaarda altiidh ferduga halda. Huilken fierdungir alstingis f¾ller, bšthe VI marker konunge, h¾rade och skalla fogata til treskiptis. Huilken budh faar ath sk¾lla til gaarda oc ey genstan fšlger, bšte III šra, oc krefuis som fšr ¾r sagt.


XXIII.
Engen maa raa til sima j¾gha wtan konunger, tha han hoff hauir, til sinna nyt, oc ey ellas; hwar som thet gšr, bšte XL marc, oc ligge til heredz nempdena; taki ther konungen XX marker aff, oc then som ak¾rer X, oc X marc herade; fangas han a ferske gerning, bšte som fšr ¾r sagt. Engen maa oc raa j warga n¾tiom taka, wtan thet see j warga skall, widher sakšre som fšr ¾r sagt. ¤.1. Nw gšr man gilder for bišrn, warg eller r¾ff, ¾ hwat gilder thet helzth ¾r, oc komber ther raa j, tha ma then som gilder ¾ghir hona at saklšso nšta; swa oc om han hona finder ther warga hona f¾lt haua. ¤.2. Engen maa ¾lgia spiut leggia swa with som swerike ¾r, wtan han bšte IX. mark til treskiptis; faar man eller kona aff them bana, bšte XL mark then som them lagde, til treskiptis, wtan tesse land see wndan takin: dall j westergštland, w¾rmeland, dala j  wesmanna lande, gestricka land, helsinga land oc finland; tho ey i them thimom som h¾r forbiudas, thet ¾r fraa fastogang til olafs messo, j tessom thimom maa engin epter ¾lge fara.


XXIIII.
Engen maa j scogh annars manz ganga eller sielffsins epter ekornom, mard eller leekat for alla helgona dagh; ganger han fšr, oc warder bar oc atakin aff grannom eller naagrannom, takir alt saman man oc gildro, bšte fore III šra, them takin malsegenda; dr¾pir oc han epter midfasto, bšte samaledis. Nu wil han the both ey bšta, fari tha till tings oc sške wth III šra, oc III marc meth til treskiptis. ®r ey bar och atakin, w¾ri sik meth VI manna ede, eller bšte som sagt ¾r.
XXV.
Gšr man werka j fiskeuatnom annars manz, haui forgiort erfuode sino oc III marker meth. L¾gger man m¾rda j annars manz werka, eller s¾nker j annars watn, eller leggir n¾t, eller far meth liustro wtan fiskeleek, eller meth huarie handa fiskning han faar, bšte III šra. Far man j fiskewatnom annars meth fisketolom jnnan fiskeleekom, bšte III mark, ¾ huaria handa fiskningh thet h¾lzt ¾r. ¤.1. Dragir man noot j fiskewatnom annars, hwat thet ¾r j fiskeleekom eller wtan, taki aff honom cl¾de, n¾th eller annor tingh, then fiske watn ¾gher, til widirm¾le, oc han bšte III mark som oloffuandis foor j annars fiskewatn. Orkar han loff eller legho, wari saklšs; hafui ey wald ath binda loff a then sama wtan een tiidh. Dyl han ath han ey takin war a hans watne som epter k¾re, tha fylle k¾rande eedh meth s¾x mannom, oc sidan bšte hin III marc. Dela the, sighir annar the afftekt r¾ntha wara aff sik eller stulna, tha haui then witzord som afftekt giorde, witi thet meth twem mannom huat thet war retteligha takit eller ey; orkar han ey them witnom, wari saklšs then afftekt war aff giord, och hin bšte raans boot som olaghlica aff honom togh, thet ¾ro III marker. ¤.2. Fore alla the saker man warder ey bar oc atakin eller meth witnom til bunden, haui then saken giffs witzord ath w¾ria sik meth laghum epter thy saken ¾r. ¤.3. Nw deela twe om fiskewatn, tha sigher then som skipt wil aleggia: nw wil jak luth min wita aff wassom oc w¾rkom; tha giffs honom witzord som skipta wil; han scal bedas skipt for grannom sinom oc soknamannom oc swa a tinge; sšn han honom r¾tta skipt, oc faar siden lutt hans oskiptan, bšte III mark; far han oc sidhen skipt ¾r oloffuandis, bšte hwart epter sinne auerkan som fšr ¾r sagt. ¤.4. Nw liggia sund eller stršma jnnan eller wtan bya bolstad, tha ¾gha the werka byggia som jord¾ganda ¾ru, ¾n the wilia, oc bygge huar epter thy som han ¾ghir j byamaale oc j tompt. ¤.5. Hwar som spiller nooth for androm, bšte III marc; hugger swa sunder ath hon ¾r engo nyt, bšthe ater scadan oc a XL marc. Spiller man n¾tiom eller mierdom, eller huaria handa fisketolom thet helzt ¾r, bšte III marc oc ater scadan. 


XXVI.
Alle bya ¾gha meth raa oc ršr wara om lagde. Ligger raa oc ršr bya mellan, wari thet warit hauir. ®r ey raa eller ršr til, ¾ro tha gamble gaarda oc forne bya mellan, tha giffs them witzord. Ligger aa bya mellan, tha maa oc ther bolstada sk¾l wara, ¾n ey ¾r raa eller ršr til. ¤.1. Nw liggia twe bya sidho laange widh sio eller sundh, ¾ghe halfuan siš huar by. Ligger holme mith j siš, ¾ghe halfuan hwar thera; ligger adhro lande n¾rmer, haui then holma som watn ¾ghir. Ligger flotholme j sunde, haui then flotholma som han gither widh land f¾st. Ligger by widh siš ¾nda, ¾ghe swa mykit j siš som hans bolstadir s¾gher til. ¤.2. Nw deela men om raamerke, sighir annar ¾gha krokraa oc annar r¾tt raa, ther scal syn til nempnas, raade halue syn huar thera; wari the ramerke gild som synamen gilda, hwat the ¾ro r¾t eller krokot. Dela bya twe om raamerke, ¾ghe huargen waald wnder annan ganga, ey a tompta raa oc ey a farw¾gs raa, wtan lethen epter androm raom. ¤.3. Dela saman om ¾ghodela bygder by oc šdis by, hauir bygder by raa och ršr oc gaard om sik, tha giffs honom witzordh; ¾r ey raa och ršr till, ligge til then by the fšr laagho. ¤.4. Deela saman bygde bya twe om bolstada sk¾l, tha sculu the dagh fore l¾ggia oc ¾ghanda syn haua; s¾mber them a, thet ¾r w¾l; s¾mbir them ey, tha sculu the til tings fara, k¾rande oc swarande, oc XII men a syn nempna, nempne halua nempd huar thera; the XII sculu leta huilken thera sannare hauir; sidan the haua thet seeth och wth leeth, tha scula the a heretztinge witna hwat ther ¾r sant om thet maal; huilkin thera ey wil ath thy lita, haui wald w¾dia wnder n¾sta landz ting moth heretz syn, w¾di bonde III marc oc heretz syn XII marc. Nu ¾r landz syn akommen, tha scal thet gilt wara som hon gšr, oc ther maa engin w¾dia a mot; wari gilt thet VII aff synamannom gšra eller flere. ¤.5. Alla bolstada synir sculu hauas mellan walborga messo oc alla helgona dagh; alla the sidan hauas wari ogilda. ¤.6. Mštas twe bya j aakrom eller ¾ngiom eller adhrom ¾ghodelom, wilia the sik meth gaarde skilia, ligger annar for meer oc annar for minne, gerdhe then meer som for meer ligger, oc then  minna som for minna ligger. Nw mšter hiordwalder aakrom eller ¾ngiom annars bysens, halde tha then gaarden vppe som aakra eller engia ¾ghir, oc then wari saklšs som hiordwal ¾ghir. Mšter scoger aakrom eller ¾ngiom annars by, wari lagh samw. ¤.7. Mštis hiordualla twe, huar aff sinom by, tho ath annar see minne ¾n annar, tha maa klšf meth klšf ganga, oc huargen for adhrom jntaka, wtan bolstadir annar wil om sik gerda. Nw mštas bya twe, hauir annar hiordual oc annar ey, tha leeghe then for sinne hiord som them as¾mber, then enga ¾ghir sielwer. ¤.8. Nw gerder bolstadir vppa annan bolstad, eller oc man a annan, oc witnar swa syn thšn the badhe nempna, taki vpp gaard oc bšte III marker.


XXVII.
Ršr ¾r thet som f¾m stena ¾ru, fyre wtan och een jnnan; fyre eller III stena mogho ey raa heta; ey moga flere steena rššr ellir raa heta. J hwarie tompta raa sculu f¾m stena liggia, j farw¾gs raa samaledis, oc wrfieldz raa som aff alder warit hauir meth rššr eller gaard oc waard. J aaker skiptom och thegaskiptom ther magha twe stena raa kallas, eller staki oc steen oc been meth; enom stene giffs engte witzordh. ¤.1. Nu kan ey raa eller rššr til wara eller gaardher, wari tha bolstada sk¾l j midhiom aom eller j midiom swndom. ¤.2. Hwar som wtan lagha doma rifuir raa oc bort kastar, warder han tilwnnen meth witnom oc heretznempd, bšte XL. mark til treskiptis; riffuer han oc jnflyter a annars bolstadh, warder tilwnnen som sakt ¾r, bšte XL marc oc hete tiufuir, oc wari aldre tings b¾ri eller witnisb¾ri. Vitis thet honom, och ¾r ey bar oc atakin, w¾ri sik meth XII manna ede, raade halfua nempdh huar thera, eller bšte oc hete som sagt ¾r. ¤.3. Nw ma engen bolstader raa vptaka ellir nidher s¾tia, wtan allom jord¾ghandom wari laghlica tilsagt oc domber til gifuin. L¾ghs tompta eller farw¾gs raa nidher, ther sculu alle iord¾ganda j sama by laghlica wara til kallade; ey torfua the doma ther till a thinge taka.


XXVIII.
Ljgger lšt bya mellan, ¾r rššr eller tieldra till, wari thet warit hauir; ¾r ey till, haui hwar by halua lšth. Ligger dšduida scogir bya mellan, wari lagh samu. Ligger wernkalladir scogir bya mellan, ¾ro ršr eller tieldra til, wari thet warit hauir; ¾r ey ršr eller tieldra til, tha ¾gher skipta til šris oc šrtuge.


XXIX.
DElas tw herade widher om almenningia, oc sigher hwart herade sik ¾gha, tha scal syn aff n¾sta herade til nempna, oc ey aff them som widerdelas. Huilko h¾rade ey nšghir ath thy synamen gšra, haui waald ath w¾dhia wnder landzsynena; s¾thi herade widher XII marc oc synamen XII marker til treskiptis som fšr ¾r sagt, oc slite landzsynen thera j mellan som alla andra jorda deelor, oc wari thet stadugt som hon gšr. ¤.1. Nu maa engen annars almenning fara eller fikia j scogom eller watnom, wtan han h¾te wider lagha botom, eller haui loff eller leegho for sik. ¤.2. Ligger almenningir orudder eller obroader, tha ¾ghir alt herade rydia oc broa, eller bšte lagha bšter, hwar epter sinom ¾gholut. Engen maa byggia a heretz almenningiom wtan loff heredz och heretzhšfdingia. Hwar som byggir a heredz almenningiom, waarde han broum swa wiith som hans jnwadi ¾r; wari thet jnwadi hans som han hafuir meth gaardom gripit, oc gifui herade skyld aff som them as¾mber. Samaledis see om landz almenningia som heredz, oc taki tho loff aff lande oc laghmanne. ¤.3. Alla wthskylder aff heredz och landz almenningiom sculu wtgifuas jnnan thomas m¾sso hwart aar. Hwar som ey swa gšr, bšte penningh a penningh, oc heretzhšffdinge meth s¾x mannom sške thet wth som annat afrad oc sakbrut; sakšre taki haluan land eller herade oc haluan laghman eller heretzhšfdinge fore mšdo sina; affradit skiptis som j things maalom skils. Sithir han qwar annat aar, bšte oc sškis samaledis; sither han qwar tridhia aar, haui tha forgiort bygning oc erfuode sino, oc haui laghman eller heretzhšfdinge waald the sama jordh byggia, oc tho meth landz minne eller heredz. Hafui engen waald then a almenninge boor affur¾ka ¾ m¾den han r¾th gšr, oc ey hans arfua om the r¾t gšra.


XXX.
Almenningis slatto dager ¾r neste sykn daghir epter sancti peders dagh; hwar som fšr slaar j almenningiom, oc k¾re nokor a han aff ¾ghandom, bšte III marc och hšš meth.


XXXI.
Nu ¾n then som a almenningiom landz eller heredz boor, kan fatikdom henda, swa ath han formaa ey landz skyld vppehalda, eller l¾ggir thet alstingis j šdhe for r¾tta oc merkelica nšdh sculd; formaa han ¾n a adhro aare thy n¾sta sik r¾tta, oc thet bol vppehalda oc affradh vpfylla thet aterstod, haui han engin wald affur¾ka; formaa han ey, tha scal laghman eller heretzhšfdinge adhrom manne thet bool skipa, som fšr ¾r sagt; tha scal heredzhšfdinge a tinge tith VI men meth sik nempna, the sculu m¾ta bygning oc auerkan the samu; fylle fšrst vp herade geeld siit thet epter stodh aff bygning thera, ¾n ey ¾ru penninga adhre til; ¾r the bygningh b¾tre, tha fylle herade honom thet som hon ¾r b¾tre epter metzmanna ordom. ¤.1. Haui engen waald landz almenningia eller heredz jn til sin kšpa eller skipta, wtan swa ath ther gifuis lande eller herade gipt aff oc afrad, swa som thet war wptakit meth. ¤.2. Nu maa engen rydia scogrydio a landz eller heredz almenningiom; hwar som thet gšr, haui forgiort III mark oc erfuodhe sino.


XXXII.
Nu maa engen bya hiordhwal, eller nokot thet oskipt ¾r, hwat thet ¾r wtan gaardh eller jnnan, jntaka til aaker eller ¾ngh eller humbla gaardh, eller til nokra sina nytto, fšr ¾n ther ¾r lagha skipt akommen; huar thet gšr, haui forgiort erffuode sino oc meth III marc. ¤.1. Nw kunno men rydscogh ¾gha oc han rydia wilia, tha maa hwar thera han rydia ath oskiptho saklšst, oc haui ther III s¾dhe, oc l¾gge sidan thet aater til byascoghen; hauir han thet lengher till aaker eller adhra sina nyth, haui forgiort erfuode sino och meth III mark. Nw sigher een ath annar ryder offmykit, och bedis til skiptis, tha giffs honom waald til skiptis deela.


XXXIII.
Nu kan mšlnostadir bolstada mellan liggia, hafui halfuan mšlnostad hwar bolstadir swa langt som hans byalandh ligger. Nw ligger mšlnostader jnnan by oc bolstad, tha taki hwar sin lutt ther aff som han ¾ghir j tomptom, aakrom eller ¾ngiom. ¤.1. Engen maa mšlnostad adhrom til scada byggia, ey ofuan swa ath watn t¾ppis, swa ath thet ganger vp aa aker eller ¾ngh, oc ey swa nidhan fore, ath thet sw¾ui fore them offuan ligghir. Nw faa the deela, sighir annar swa bygt wara, ath spilth ¾r aaker, ¾ngh eller qwern fore honom, tha scal ther till ¾ghende syn haua, radhe hwar thera halue syn; s¾mber them ey, tha sculu the til tings fara, heretzhšfdinge nempne them XII men som badhe sigia ja widhir, the sculu tith koma oc the bygning scoda, oc sidan a nesta tings dagh til ting fara oc sighia hwat ther ¾r sant om. Huilken thera ey wil ath thy litha, tha haui wald ath w¾dia som saght ¾r, fšr ¾n heretzsyn sworit hauir, wnder landzsyn, hon scal them thet slita j mellan; w¾dias ey som sagt ¾r, wari gilt thet heretzsyn gšr. Nw haffua synamen sworit ath han haffuer olaglica bygt, tha ¾r han saker ath III markom, oc athir allan scadha; tha ¾ghir heretzhšfdinge bygning hans wpdšma, oc honom halffs maanada dagh fore leggia sielfuum wprifua. ¤.2. Nw wil han ey wpkasta jnnan fornempdan dagh, tha scal heretzhšffdinge nempna meth sik XII men, the sculu tiith komma oc the sama bygning vpkasta, oc meth sama mannom s¾x mark aff honom wthm¾ta, thre mark til treskiptis for olagha bygningh, och III marc for heretzhšffdingia dombrut. Nw stander han fore oc w¾¾r, gšr han nokrom scada them som tiith komber, hwat thet ¾r draap eller saar, wari thet twegilt som han gšr, oc alt thet ogilt som han faar. Samu lagh wari om werka oc fiske gaarda, om the olaglica bygde ¾ru. Nu ¾n flere forsa ¾ru saman, oc wilia alle byggia, tha maa ey een swa byggia siit, ath annars spilles; tha ¾ghe then waald ath byggia, som scadalšst githir adhrom bygt.


XXXIIII.
Nu ¾n ny auerkan scadar gamble auerkan, tha ¾ghe gambla auerkan witzord nya auerkan wprifua. Nu ¾ru baadha bygda; nidhre oc šffre, och liggia baadha j lagha l¾ghe, hwat the ¾ru twa eller flere, haalde ey šffre watn for the nidhre, oc the nidhre, st¾mpne ey vpp a the šffra; draghi sielffue vp stigbordh sin, eller bšte VI šra ¾n han gither han ther til wnnet meth tweggia manna witnom a tinge, oc sieluom sik tridia; warder han ey ther til wnnen som nw ¾r sagt, wari saklšs; bšte oc swa opta VI šra som han wardir laglica tilwnnen, epter thy som fšr ¾r sagt. ¤.1. Nw ¾gha flere men saman qwernastad, wil een byggia oc icke alle, haui then witzord som byggia wil, tha scal ¾ghandom meth twem bolfastom mannom tilsigias, och bidia them byggia meth sik; byggia the icke meth honom jnnan tridia tings dagh, tha scal han a tridia tinge heretzhšfdinga doom til taka ath byggia, och sidhan maa han saklšst byggia. Nw stempna the sidan, som ey wildo byggia, them som bygt hauir, oc sighia ath han bygde thera meth waldz werkom, tha haui han witzord wita meth VI mannom ath han bygde meth heredzhšffdingia dome a tinge laghlica dšmdom; oc sidan scal han haua qwernena ther till han hauir swa mykit vpburit aff henne som han hauir a hona kostat; vithi thet VI men, som the baade til nempna, naar han hauir fulnadh for sina bygning; oc wari samw lagh om fiskegarda. ¤.2. Nu maa ey man watn eller fiskeri aff forno forwenda oc fore adhrom spilla, wtan han h¾te widher III mark, och fylle ather scadan epter m¾tzmanna ordom laghlica a thinge tilnempdom. ¤.3. Ligger sundh bya mellan, landa eller heradhe, leedsund ¾ghir wara XII alna breet, almanna leedh; baatha leedh VI alna, som ey ¾r almanna leedh, oc ¾ ther mesta diupit ¾r; hwar som meer tepper, rifue vp oc bšte III marc. ¤.4. Gr¾fuir oc noghor nya skyrder w sišom, aom eller bekkiom, eller grauir diupit aff thy rwme thet fšr hauir warit, sik til froma eller fordeel oc adhrom til scada eller meen, fylle athir thet han grafuit hauir, oc legge j sama l¾ghe thet fšr hauir leghat, oc bšte IX marker til treskiptis, oc ather allan scadan. Vil han ey sieluir ather fylla, wari lagh samw som om andra olagha bygning som forscrifuat staar.


XXXV.
Nu kan swa jlla athb¾ras, ath eldir warder lšss j by, thet skeer antiggia meth wilia eller wangšmo oc forsymilsom, eller aff waada; thet fšrsta skils j hšghm¾lom. Sithir bonde ensamen j by, then som iord och hws ¾ghir, komber eldir aff honom, hans hustru eller barnom, brinder by vp, haffui sielfuir scadan. ®r thet landbo, och ¾ghir sielfuir hwsen, haffui oc sielffuir scadan; ¾r han jordh¾ghandenom nokot skylloghir, betali thet aff brandstud sinne, oc aff adhro thy han ¾ghir swa langt thet rekkir. ¤.1. Nw siter han ensamen j by, oc ¾ghir sieluir hwatzske hws eller jord, brinder then by vp aff forsumilsom eller wangšmo hans, som ¾r ath han s¾tir liws a w¾g drukken eller odrukkin, far j s¾ngh eller gaar bort fraan, eller hengir liin eller hampo a wgn eller hiella, t¾nder eld j wghn eller a golf oc gaar bort fraan, eller annor toligen forsumilse, ther man kunne oc maatte b¾ter wakta oc gšma wtan scadha, wardir then elder lšss, oc brinder by vp, tha bygge aather gaardh jamgodan, oc aa thre marc jord¾ghandins eensak. ¤.2. Skeer thet aff r¾ttom waadha oc ey aff wangšmo, som ¾r ath eeldir gaar j gynom wgn j weggena, eller komber aff gnistom som offuan aa tak falla, eller aff androm tholigom waada, som man kan ey fore see eller wakta fšr ¾n skadi skeer, tha ¾gher han biudha waada eedh meth tolff bolfastom mannom aa nesta sokna stempno, oc fylle sama eed a nesta tinge, och wari sielfuir i foredenom. Brinder vpp eeth hws, tw eller thry, oc ey flere, bšte fierdung aff hwars thera werde, jord¾ghandenom til bygning j sama stadh; brinder vp aldher gaarder, bšte XIIII marc til waadaboot jord¾ghandenom.


XXXVI.
Nu bygger han j by met androm, som eldin sl¾pper, brinder vp fore andhrom eeth hws, tw eller thry, eller brinder vpp een gaardir, eller och by alder, skeer thet aff forsumelsom eller r¾tte wangšmo som fšr ¾r sagt, gelde aathir allan scadan swa langt hans gotz rekkir lšst oc fast, hwariom epter thy scadhin m¾tin wardir; rekkir ey ath fullom geldom, briste swa for enom som for androm epter marka tali. ¤.1. Skeer thet oc aff r¾ttom waada, fylle tha waadha eedh som sagt ¾r, oc waada boot for eeth hws, tw eller thry fierdung aff w¾rde thera. Brinder alder garder vp fore granna eller naagranna, bšte VII mark for een gaard, oc fylle waada eedh, swa fore annan oc tridia; ¾ru flere gaardha j by, bšte XL marc for allan by, oc fylle waadha eed som sagt ¾r, ey wardir the boot meere; taki hwar ther aff eptir thy scadi hans m¾tin warder, oc briste swa fore enom som fore androm. ¤.2. Brinder folk jnne aff wangšmo, bštis hwart thera meth IX markom; brinder aff waada, bštis meth III markom. Brindher kirkia aff wangšmo eelde, bšte then eldin sl¾pte XL marc til sama kirkio bygningh; brinder hon aff waadha, bšte meth XX markom till kirkio bygningh, oc fylle waada edh som sagt ¾r. Oc waarde huar them eelde swa som aff ¾rins hwsom oc aff ladhu wtkomber, som aff androm hwsom. ¤.3. Komber thenne scadi aff lšsko folke eller leegho hionom, gaar sakin vppa XL mark eller meer, haui then som scadan fik waald om liiff thera om the orka ey botom; gaar sakin j mindra, gangen tha til erfuodis aar hwart fore III mark, swa lenge ath the lšsn fore sik faa eller lšss giffuin warda. ¤.4. Vaarde oc swa pr¾stir oc clukkare eeld sinom, huat heldir han kan koma aff kirkio eller gaardom thera. Heretz nempd ¾gher meth ede thera ranzaka oc wita hwat heldir toligen scadi meth wilia skeer, aff wangšmo eller waada, oc sw¾ri hwar sins l¾stom.


XXXVII.
B¾r man eld j quernahws annars manz, hwat thet ¾r helder mšlnare eller bonde, brenna the qwern eller m¾ld for r¾ttha wangšmo sculd, then eldin aatte waarda bygge vp hwsit meth allom reedscap jamgoth, oc bšthe III mark, XII šra qw¾rn¾ghandenom oc XII šra bondom som m¾ld aatto, oc fylle waada eed meth VI mannom; f¾ldz ath ede, tha bšte aather scadan epter thy han m¾tin warder til, oc meth IX marc til treskiptis. Samw lagh wari om w¾dherqwern som om watu qwern. ¤.1. J hwat heradhe tolken scadi kan hendha aff eelde som nw ¾r sagder, tha ¾r herade honom brandstud skyldugt epter thy som scadin warder m¾tin till; heredzhšfdinge scal honom VI men aff tinghe nempna, the sculu heem til hans koma, oc epter granna witnom then sama scada m¾ta; m¾ta the han til XX marc eller mera, tha ¾ghir han aff allo heradhe branstud taka; metz han til X marc eller mera, taki brandstudh aff them halfdeelenom h¾redzsins som scadin thimade vthi; m¾tz han til V marc, taki tha brandstud aff them fierdunge som han boor vti. ¤.2. Branstudh ¾ghir wara haluir span korn, eller šrtugh swenska penninga. Alle ¾gha brandstud taka oc gifua the som bolfaste men ¾ru, klerka oc leekmen oc swa thera hion; ther ¾gher engen fr¾ls fore wara.


XXXVIII.
Nu b¾r man eldh i scog, oc wil brenna rogh rydio eller kool eller andra brenno, far then elder widhane ¾n haua torff, han ath grannom kalle; giter han holpet, wari saklšs; giter han ey, tha scal han fšlgia brennande braande och rykande rške, oc biuda waada eedh fore sik; giter han waada eedh gangit meth VI mannom, tha bšte waada boot for bya scog een som dšduider ¾r III mark, swa for annan och tridia, wari eensak bya manna; gither han ey edhin gaangit, wari tha booth IX mark for een scogh, swa for annan oc tridia; ¾r han ey baar oc atakin, w¾ri sik meth XII manna ede. ¤.1. Br¾nnir man berande scogh j waada, kan brenna eek eller book, bšte for eek ena eller book III šra, swa for adra och tridia, oc fylle waada eedh meth threm mannom; brennir fierde bšte IX šra, oc fylle waada eed meth VI mannom; brenner tio eller flere, bšte VII marc, oc fylle waada eedh meth XII mannom. Giter han ey waada eedh gangith, tha bšte for eek ena s¾x šra, swa for adhra oc tridia; brennir fierde, bšte III marc; brennir X, bšte X marc til treskiptis; brennir XX eller flere, bšte XX mark; ey wardir the boot mere. ¤.2. Vitis manne wthbyrda elder, oc han dyl, oc ¾r ey takin widher eller laghlica meth witnom tilbunden, dyli meth XII manna edhe och wari saklšs.


XXXIX.
Nu kan man bij hitta a bolstadi sinom, eller a scoge them han ¾ghir lutt j, wari hans som hitte; hitter a bolstadi annars manz jngerdhis, tha haui fore tak oc finda lutt engen; hitter wtgerdis j scoghe annars manz, ¾ghe ther tridiung oc byamen alle twaluti. Sigia twe haua hiit bistok een, hafui then finda lutt som fšrst lyste. ¤.1. Nw swerma bij oc flygha j scogh annars manz, fšlger then som bij ¾ghir til stok oc hool, oc merker swa sama tr¾, oc lyser fore byamannom, haui engen waald honom them fortaka; komber annar epter oc kennis wid sama bij, ¾ghe then fšr lyste. Flyger biiswermeer j aldin tr¾, tha scal han stockas och ey tr¾ spilla; huggir man tr¾ nidher eller spiller, bšte VI šra; flyger j dšduida tr¾, hugge nidher oc taki bij sin saklšst. Nw kunna scogh¾ganda honom sculd giffua, sigia then swerm ey hans wara, tha witi thet meth threm mannom, ath han war bl¾ster oc bikader j hans bigaarde, oc han fšlgde til hols och h¾ls; orkar han then eedh, taki bii sin saklšst; brister ath eedhe, lati wth biin oc a VI šra. ¤.2. Dr¾pa bij bistok annars manz, bšte II šra for een, then som bii aatte som draapo, eller dyli meth tueggia manna ede; dr¾pa the annan, bšte halff mark, eller dyli meth triggia manna ede; dr¾pa thre eller threem flere, bšte VI šra, eller dyli meth triggia manna edhe; bšte ey thes mere at flere dr¾pas. ¤.3. Ganger man meth bland eller bikari j annars scoge, wardir takin widher, bšte III marc, wtan han gange aff gaarde thes som scog ¾ghir, oc ¾r a maal oc math meth honom. Hwar som s¾tir scruf j scoge sinom eller annars manz, bšte III mark. ¤.4. Stiel man biistook, wardir faangin meth, tha maa han bindha oc til tings fšra meth tiufnade, oc ther witna lata, oc ogildan dšma, oc sidhan hengia.


XL.
Nu kan ny by byggias aff gamblom, thet hetir affgerdaby; han ¾gher meth odelby aff bys almenninge timber aff dšduidhi oc ey aff aldin widhi, gaarda faang och elda brand, n¾ffra fl¾th och f¾gaangh, torff skyrd oc leert¾kt oc raam¾te sl¾th. Gange ther hans swin som f¾¾ hans gaar, swa mangh som han fšdhir wiidh sin loo. Han maa engom loff a scogh gšra, hwarte meth laan eller leego, oc enga affsalur aff scogh gšra, wtan lite ath thy meth gaarde ¾r gripith. ¤.1. Vil odelby jntaghur gšra, tha sculu the honom gatu leggia X alna til almennings; the sculu gaarde waarda som jn wilia taka; ey mogho the swa byggia, ath the han jnne teppa.


XLI.
Nu kan then by šde liggia, som flere ¾ro ¾ghande j, wil tha een byggia oc auerka sin deel, oc hine andre wilia ey byggia eller t¾ppa meth honom, nempne tha heretzhšffdinge honom som byggia wil XII men aff tinge, the scula tith fara, oc epter b¾zsta sk¾lum thera leggia honom een hoop aff bolstadenom baade j ¾ngh oc aaker, swa storan som the pršfua kunno ath ¾ghodeel hans ¾r i bolstadhi them; then hopen maa han saklšs oc ohindrader jntaka, teppa oc auerka sik til gangn, oc f¾nadir hans gaange ohindrader ¾ hwar han kan a sama bolstadi, wtan ath nokor wili sin deel teppa oc lagha wern om haalda. ¤.1. Nw hauir han sin hop wp giort oc aff ryth j aakir oc ¾ngh, oc hine wilia tha jnfara oc byggia hwar sin ¾ghodeel, gšrin tha vp oc affryden lika meth honom, oc naar the haua hwar epter ¾gho sinne giort sin deel lika godan wiidh hans deel, om swa witnar heredhz nempd, tha maa hwar taka siin lutt meth laghum j aaker oc ¾ng oc allom wt¾ghom, oc skipta aakrom oc thegom epter tomptom som lagh sigia. Taker nokor eller auerkar hins luth som fšrst vpgiorde annar ledis ¾n sagt ¾r, bšte IX marc til treskiptis, och ather scadan.


XLII.
Molkar kona faar eller geth annars manz, warder takin widh, bšte III šra; ¾r ey takin wiidh, wari saklšs. Molkar hon koo manz, wardir takin wiidh, bšte III marc; ¾ro ey witne til, dyli meth VI manna eede.


XLIII.
Leggir man merke a annars manz tingh, dšth eller quikt, oc wil sik swa annars manz ting til egna, eller legger merke a annars manz merke ath forwilla thet meth; wardir han bar oc atakin, eller ledis til hans meth fullom sk¾lom, stande tiufs r¾th fore eptir thy thet w¾rt ¾r. Nw witis thet honom oc hin dyl fore, ¾r thet w¾rt X marker eller meer, dyli meth XII manna ede, eller bšte XL marc; ¾r thet III marc w¾rt eller meer, dyli meth IX mannom, eller bšte XII mark; ¾r thet šre w¾rt, bšte III marc, eller dyli meth VI mannom; ¾r thet half šre w¾rt eller minne, dyli meth threm mannom, eller bšte VI šra. ¤.1. Dela twe om tingh eth, som beggias thera merke vppa staar, hwat the haua baadhe eeth bols merke eller hwar siit, haui han witzordh j handom hauer sik tilw¾ria, wtan ak¾randen meth fullom sk¾lum beuisa kan ath thet hans ¾r, oc ath merke ¾r lagth a merke.


XLIIII.
Dr¾pir man f¾¾ annars manz meth wilia, hwaria handa f¾ thet helzt ¾r, som b¾tra ¾r ¾n II šra, gelde ather meth fullom geldom epter tueggia metzmanna ordom, nempne sin huar thera, oc meth III mark, swa for annat oc tridia; ¾ru ey witne til, dyli meth VI manna edhe. Dr¾pir flere meth wilia sinom, thet hetir hiordhugh; gelde aater fullom geldom scadan, oc aa XL mark om han wardir laghlica tilwnnen meth VI mannom; wardir han ey laghlica til wnnen, dyli meth XII mannom. Dr¾per man thet f¾ som minna ¾r w¾rt ¾n II šra, bšte tuegilt fore epter m¾tzmanna ordom som sagt ¾r. ® hwar toliken sak witis manne, oc ¾r ey laghlica tilwnnen meth aasyna witnom, dyli epter thy som saken ¾r som sagt ¾r.


XLV.
Kastar man eller skiuter ath f¾ manz, kan w¾r taka ¾n han wilde, liuther dšdh aff, gelde ather qwikth for dšdt, oc sw¾ri ath thet war aldre hans wili meth triggia manna ede. ¤.1. Bidher man annan f¾ sino hielpa, heste blodh lata eller andro f¾ sino, kan w¾r tilkoma ¾n sculde eller han wildhe som handh a b¾r, tha w¾ri sik meth eens sins ede ath thet war aldre meth hans wilia ath thet scada fik, eller bšte fierdung aff fulle boot ¤.2. Nw sargar man eller slaar f¾ manz, liuter thet ey dšdh aff, ¾r thet hester eller wxe eller hoors, ¾r ey werknada fšrt, taki then som hiogh thet saara oc l¾ke, oc fae honom fšrt f¾ til sytzlo sina; wardir hinth olyt, taki bonden siit eghit ather; warder thet lyt aff, haui then som hišgh, oc fae bondanom olyt fore epter m¾tzmanna ordom. Hwar som ey wil swaa athir gelda som nw ¾r sagt, oc k¾ris thet til hans a thinge, tha scal heretzhšffdinge metzmen heem til hans nempna ath m¾ta wth fult geen fullo, oc meth III marker. ¤.3. Kastar man  h¾st, hoors, wxa eller koo, slaar wth šgha, hugger aff hoorn eller rumpo meth waadha, bšte šre for hwart thera, oc fylle waada eedh meth threm mannom; feldz ath edhe, bšte halffgilde fore. Stinger wth baadhen šghon, gelde aathir fullom geldom, oc a III mark ¾n tw witne ¾ru til; ¾ru ey witne til, dyli meth VI manna edhe. Slaar man koo ath hon gither icke molkat, bšte halff marc.


XLVI.
Dr¾pir f¾¾ annars manz f¾¾, hest eller hoors eller thet f¾ som ey ¾tha maa, wardir meth witnom laghlica til wnnen, gelde halff gilde fore epter metzmanna ordom. Dr¾per wxa eller koo eller annat f¾ som ¾tha maa, bšte fierdungh aff fullo gelde, oc then haui thet dšdha som fšr aatte. Nw k¾ris thet til manz, oc ¾ro ey asyna witne til, dyli meth edhe epter thy thet f¾¾ wyrdis til. ¤.1. Nw ¾n f¾ sargar f¾, thet ¾r ogilt. Varder werknada f¾¾ sargat af andro f¾¾, swa ath bonden gither thet ey nytiat wnder wk eller sela, tha scal han som f¾ aatte, thet scada giorde, hinom sela fylning faa epter tueggia metzmanna ordom, nempne sin hwar thera, eller bšte twa šra.


XLVII.
Nu hauir man hwndh then som f¾ bithir eller annat quikt j boscap annars, bither han nokot til dšdh, taki then som hundh ¾gher thet dšda, oc gelde aather quikt iamgoth; liuter thet ey dšdh, bšte fierdung aff thy thet w¾rt ¾r. Biter annat sin, gelde aater scadan, oc bšte VI šra, eller forgšri hunde then han ¾gher. Gšr han scada tridia sin, g¾lde tha scadan aater, oc a III marc til treskiptis; och ¾ swa opta han sidan scada gšr, wari atergeld oc both samaledis. ¤.1. Nw dr¾pir man eller stiel hundh annars, bšte VI šra, wtan han f¾hunder eller wedhehunder ¾r, bšthe tha XII šra; ¾n biter han f¾ som sagt ¾r, wari tha boot haluo mindre.


XLVIII.
Boa bšnder j by saman, tha leggia the widerl¾ghe om hiordhald siit, ther ¾ghir hwar androm r¾th gšra. Nw fellir een hiordhald thera, w¾ri sik meth triggia manna ede, eller bšte II šra, oc taki them hiordhaldz men sielue. ¤.1. Nw kan han borth tappa wxa eller koo eller hwaria handa f¾¾ thet helzt ¾r, kan ey aterfaa, gelde aather fullom geldom, huart epter thy thet w¾rt ¾r epter tweggia m¾tzmanna ordom. ¤.2. Nw taka diwr f¾ fraan hiordhaldz manne, ¾r sielfuir n¾r, faar afflester aff, wari saklšs; faar ey afflester aff, gelde ather fullom geldom. ¤.3. Kalfuar koo a mark wte, oc kalfuir bort tappas, bšte šrtug; tappar borth kiidh eller lamb, bšte IIII penninga. ¤.4. Nw kan f¾ bondans koma j handawerk annars manz, thes som snaro satte eller stocka lagde, oc liuter dšdh aff; ¾ru gildre laghlyst, bšte hiordhaldz man halffgilde them som f¾¾ aatte; ¾r ey gildre lyst, bšte then som gildrade fullom geldom. ¤.5. Tappar hyrdinge wxa eller koo, kan ey atherfaa, miste leegho sina; tappar han vngnšte, miste šre aff leegho sinne; fore geet eller faar šrtugh, for laamb, kalff eller kiidh IIII penninga, fore gamalt swin šre, for swin yngra ¾n aars gamalt šrtug. Raadhir bonde hšrdyngia sinom, warder ey lamber eller lytter aff, wari saklšs.


XLIX.
Flaar man bast eller bryter qw¾ste aff eek eller bryter pors j annars manz mark, gelde ather scadan oc aa III marc, ¾n han ¾r laghlica tilwnnen. ¤.1. Hwar som bryter pors a almenningiom landz eller heredz for olaffs messo, warder taken meth, bšte VI šra. Hempter man willehumbla a bya almenningiom, heredz eller landz fore bartolomeus messo, bšthe thre marker och aater scadan.


L.
Huilken bonde eller landbo ey hauir humbla gaardh meth XL humbla stangom som humble w¾xer widher, bšte III šra swensca hwart aar, taki them then som skatten eller affradet vpb¾r meth r¾tto j humbla epter ty som humblen ther gelder, oc ey j penningom eller androm w¾rdšrom. ¤.1. Konungs l¾nsman scal wita huar j l¾ne sino them som ey gšra som sakt ¾r, oc kunnoga thet a laghtinge n¾sta epter michels messo; sškir ey husbonden wth fornempda sakšre jnnan thomas messo, sške tha konnungs fogate a laghtingom epter jwl, oc husbonden haui fortighat sin r¾th. Bygger ey landboen fšrsta aar eller annat, thet ¾r tekn at husbonden taker ey sakšre; taki sidhan konungs fogate swa lenghe ath han bygt hauir. ¤.2. Huar h¾redzhšffdinge offuir alt rikit scal meth heretznempd j sama h¾rede ranzaka oc wita om nokor hauir tolket meen eller hinder j bole sino, ath han ey humbla gard byggia kan; wari tha then saklšs.


LI.
Fšre man f¾ a šya annars manz olofuandis, hwat f¾ thet wara kan, huar thet f¾¾ jntaker, han scal thet laglica lysa fore sokna tinge; komber then epter ¾ghande ¾r, oc biuder r¾t fore f¾¾ siit, han scal gifua šre for hest eller gamalt nšth, for wngnšte, geet eller faar šrtugh, fore kiidh, kalff eller lamb IIII penninga; lšser han ey f¾ siith oc r¾th tilbiuder jnnan thre synnodaga, ligge sidan a wardnadher hans som ¾gher; kan thet spillas eller dš, wari skadi hans som ey wilde lšsa. ¤.1. Lather man f¾¾ siit wtan aldra ¾ghanda loff j šyar, the han ¾ghir sielfuir jnnan, tha warde lšsn thes halfuo minne ¾n fšrra sagt ¾r.


LII.
Kšpir man f¾¾ aff sottarby oc wr¾ker heem oloffuandis grannom sinom meth sino witi, wr¾ki bort eller slaa nidher geenstan, oc bšte III marc ¾n nokor k¾re a han aff grannom. Nw dyl han, sigher at han thet ey wiste, tha dyli meth VI mannom, oc wr¾ki tha bort ath saklšso; wil han ey bort wr¾ka eller nidher slaa, bšte s¾x mark.


LIII.
Engen man maa annars f¾ taka, skip eller ankoste, eller hwaria handa thet helzt ¾r, dšt eller quikt, sik til nokra nyt haua, wtan han haui loff eller leegho for sik aff r¾ttom ¾ghande; gšr thet nokor, haui ¾gandhen waald at skylda han for raan eller tiufft, huat han helder wil; ligghe thet til heretznempd huat thet r¾¾nt eller stulit ¾r eller i andre maatto takit, ther epter standhe hin r¾ttin som tok, ¾n han bar oc atakin ¾r. Vitis thet honom, dyli eller bšte epter thy thet m¾tith warder.


_______________



K š p m a l a  b a l k e r.

I. Kšper man lšsšra, f¾, wapn, skurin cl¾de, gul, syluer etcetera.
II. ¦ Kšper man gul eller sylfuir och ther findz fl¾rdh eller fals j, oc huru man scal tolket gulsmidi til gerning faa.
III. ¦ Kšper man wax, salt, rškilse, smšr, talg, oc findz ther fals eller fl¾rd vti, oc huat som flerd oc fals ath skill.
IIII. ¦ Kšpe ingen widh bondans hustru oc hans hion.
V. ¦ Huru then scal sik wrtiufua gšra, som thet kšpir a torge som sidhan klandhas, oc om affšda komber aff thy som clandas.
VI. ¦ Huru landzkšp gšrs, oc huat pligt ther til ligger, oc huru man maa saklšs a lande kšpa.
VII. ¦ Om landzkšp, oc ath gerningis mannom ¾r loffuat kšpa til thera gerning.
VIII. ¦ Legho f¾ oc laans f¾ sculu scadalšs ather anwardas, oc huru man scal wita laan guldet.
IX. ¦ Huru man scal jnlags penninga jns¾tia oc wttaka, oc om the stielas.
X. ¦ Om panter brinder, stiels eller ršfuas, oc huru man scal sit gotz pants¾tia.
XI. ¦ Huru man scal pant laghfšlgia om han ey aterlšses.
XII. ¦ Borgar man penninga for annan, eller borgar mannen til r¾tta.
XIII. ¦ Om man meth wald warder trengdir til at wtfesta penninga eller annat, och s¾tir ther borgan fore.
XIIII. ¦ Huru man maa laghsškia lšska drengia the som geldskylloge ¾ro.


(I.)
Kšper man f¾ hoffuat eller klšfuat aff androm, sk¾pt wapn eller skurin cl¾de, giort gull eller sylffuer, l¾st hws oc dorath, thet scal alt meth win oc witne kšpas.


II.
Kšper man gull eller sylfuer aff androm ¾n aff gulsmidi sielfuom, finder then som kšpte ath ther ¾r flerd jnnan, tha taki then aater som saalde, och w¾ri sik meth XII manna ede ath han wiste ther meth ey swik wara; f¾ldz han ath ede, bšte III marc; dyl han ath han thet ey salde, dyli meth XII manna edhe, eller gifui aathir w¾rd oc boot meth som sagt ¾r. ¤.1. Nu giffs gulsmidi sculd ath han saalde fals j gulle eller sylfuir, tha scal thet til hammar oc st¾dz latha; findz thet sk¾rt, haui hwar som faangit hauir; ¾r the osk¾rt, gifui gulsmider honom w¾rd ater som kšpt haffde, oc haui sieluir flerd sina, oc bšte XL marc. Kan gulsmider dylia, oc wil ey aater taka fl¾rdh the han saalt hauer, hafui tha then witzord som kšpte meth twem bolfastom mannom han till salu sinna binda, oc boot som sagt ¾r. ¤.2. Vil man gull eller sylfuer siit gulsmidi j hender faa ath gšra, thet scal han sk¾rt jnanwarda meth twem bolfastom mannom; anamar gulsmider thet for sk¾rt gul eller sylfuer, kan sidan then sighia, som gull eller sylfuer aatte, ath thet ¾r ey swa sk¾rt aaterfaangit som han thet wtfik, wari thet a thera witnom som tha widerwaaro; w¾ria the smiden, wari saklšs, oc taki lšn sin; fella the han, tha hete tiufuer, oc bšte tiufnad epter metzmanna m¾thi.


III.
Kšpir man wax, salt, rškilse, smšr, fluth, talg eller humbla, ¾ hwar man seer fl¾rd kšpta eller saalda, tha nempne hwar thera som kšpte oc saalde twa bolfasta men, the sculu wita huat flerd er saldh eller ey, oc witna swa for heredznempd a tinge; w¾r tha nempdin han som saalde, wari saklšs; f¾lla the han, bšte XII marc. Swa scal alla stadi bštas ther fl¾rdh hittis j kšpum, oc taki then aather w¾rd som kšpte, och then flerd som salde. ¤.1. Huar som falskar nogot gotz, hwat thet h¾lzt ¾r, gange ther om som om annan tiufnadh, epter thy som hwart ¾r oc scadin m¾thin wardher a tinge. Fl¾rd ¾r ther man s¾l ont fore goot, m¾ngt fore om¾ngt; oc fals ¾r ther man skyler ont wnder godo, som kopar wnder gul, ¾rther blandas meth wax, stena slaas j fath meth jern, eller annor tolken falskheet meth twnno gotz, som ¾r smšr, talg, honag, och annat tolket. 


IIII.
Hwar som kšper widh hustru bondans wtan witu hans, ¾ghe bonde waald thet kšp aterkalla ¾n thet ¾r mera ¾n šris kšp. Engen maa widh bondans barn eller hion kšp gšra wtan withu hans; hwar som gšr kšp meth them, bšte III marc.


V.
Nw gšr man kšp a torge, huat han kšpir quikt eller dšt, klandas thet kšp, oc weet hin engen fangoman sin som clandat ¾r fore, tha sw¾ri han til sin som clandade meth tueggia manna witnom, och hin binde torgh kšp siit meth kšpwitnom bolfastom, oc gšri sik wrtiufua, oc taki sidan hin ater siit som clandat hauer, och hin lethe sidan epter w¾rde sino som kšpt hafde. ¤.1. Kšper man hors eller koo, eller hwat thet ¾r helzt som fšdis aff, clandas sidhan thet f¾¾ som han kšpt hauer, tha scal han affšdo haua som vp hauer fšth, thy at engen maa annars affolstre waarda, och lšse then siith aater som r¾th k¾nth hauer.


VI.
Huilke kšpmen, cl¾rka, swena, hoffmen, bšnder, landbo eller andre men eller quinnor j landeno fara meth kšpmanna waro, som ¾r sild, salt, cl¾de, kryde, spetzeri oc annat tolkit, oc drifuer kšpslagan til by oc fran by, s¾l oc kšper idelica, thet heter landzkšp; hwem konungs foghate ther meth finder, eller laghlica til binder meth s¾x manna witnom, haui forbrutit XL marc, och meth allan kšpinskattin then han tha meth honom finder; wari konungs enskyld badhe sakšre oc kšpinskatter. ¤.1. Haui oc engen fogathe konungs eller nokors annars manz magt loff giwa h¾r a moth, eller nokro thy som j laghum forbudit ¾r, widh XL marc konungs eensak; oc then som loff taker, bšte epter laghum ey thy sidher. ¤.2. V¾l mogho landzmen for thera tarfua skuld kšpa oc s¾lia oc byta hwar meth androm, korn j nefuir, fisk eller smšr oc annat tolkit, oc ¾tande warur j iern, staal oc kopar, ther tolkit falder, sik til lšsn oc nšdtorfft, eller annat hwat thet helzt ¾r som j bondans boo wexir eller falder, naar han ey kšper til ath wth praanga oc s¾lia bonda waro j kšpmanna waru oc twert aa moth. Ey scal oc landzkšp heta thet landzmen byta korn, rogh eller annat tolket i toliga waro som norlenninga, šsterlenninga, gutha oc šninga infšra j landet ath byta sik til berning oc nšdtorfft.


VII.
Ey maa man ok a lande haua j siit hws kšpmanna waro fala oc kšpslaga, tho ath han ther meth engen stadz fari, widh pligt oc boot som forscriuat staar. ®r thet skattabonde swa gšr, taki konunger sakšre; ¾r thet frelsis hion, taki iord¾ganden sakšre. ¤.1. V¾l mogha oc gerninges men som a lande boa, kšpa thet til thera gerning hšre, oc s¾lia thet framdelis j thera gerning ath saklšso hwem the wilia. Ey bšr oc fogatom eller androm kr¾fuia eller taka nokon skat eller gerningis šre aff skr¾darom, skomakarom, skinnarom eller androm tolkom gerninges mannom for thet the fara bya mellan oc gšra ath them som widertorfua; tho scula the skath eller afrad gšra ther the boo, oc lika och r¾th j allom sakum som andre men.


VIII.
LEgher man aff androm hest, skiut, wxa eller huat thinge thet wara kan, taker han thet ospilt, thet scal ospilt aather anwaardas. Nw sigher then som atte ath thet spiltis aff hins handauerke som leegt hafde, w¾ri sik tha meth XII manna ede, oc giffui wth leegho som han m¾lt hafde; f¾ldz han ath edhe, giffui bondanom ater swa goth som han thet tok, oc meth leghona. ¤.1. Taker man laan aff androm, laan scal leandis heem fšras; ey maa laan misfaras, thet scal fullom geldom atergeldas, epter thy som witne wilia sw¾ria, the som n¾rwaaro tha thet wtl¾ntis. Nw deela the, siger then mera l¾nt eller borgat wara som wtfik, oc hin sigher minna wara, stande thet til tueggia eller triggia manna witne som n¾r waaro. Vaaro ey witne n¾r eller breff a giffuen, oc ¾r thet minna ¾n marc, w¾ri sik sielfuer tridhi; ¾r thet marc eller meer, oc minna ¾n III marc, w¾ri sik meth VI manna ede; ¾r thet III marc eller meera, w¾ri sik meth XII manna edhe, eller giwi wth thet som l¾nt war eller borgat.


IX.
Leggir man penninga jn til annars eller adhra koste, legge jn meth tueggia manna witnom, oc taki aather wth meth sama withnom; ¾ro ey swa witne till, oc then sigher som jnlagde at ther war mera jnlagt ¾n han wtgaff, haui tha hin witzord ath wita wtgifuit wara meth XII manna edhe. ¤.1. Stiels thet f¾ eller brinder eller waldtags, fšlgis beggias thera saman, tha wari thet ogilt; fšlgis ey beggias thera saman, tha fae honom siit ather.


X.
S¾tir man w¾dh manne, hwat thet ¾r minne lšsšre eller mere, tha gšri thet meth tueggia bolfasta mannna witnom. Nw kunno the w¾dh brinna fšr ¾n stempno dagher ¾r wte, brinder beggia thera, gelde engte aater. ¤.1. Nw kan thet stielas eller waldtakas, tha scal han til kirkio fara oc lysa ther epter for soknamannom, baade epter sino oc epter thy som w¾ds¾th war; ¾r ey beggia thera stulit, giwi w¾dh sin ¾ghandenom aater.


XI.
Nu ¾r stempno dagher thera wte fore w¾dhiom, oc lšsis ey aater, tha scal han w¾dh aterbiuda a tinge eno, adhro oc tridia; wil han tha atherlšsa w¾dh siith, haui ther waald til; wil han ey, tha sculu w¾dh m¾tas; ¾ro w¾dh b¾tre ¾n geldet, tha giffui ¾ghandenom til swa mykit som thet ¾r b¾tra eller mera; ¾r w¾dh minna ¾n geldet ¾r, tha fylle then til som gelda sculde.


XII.
Borgar man penninga for annan, tha gelde thet sama wth som han borgat hauir, eller dyli meth ede tolff manna ath han aldre for han borgade; f¾ldz ath edhe, tha gelde wth thet han borgat hauir, huat thet ¾r mera eller minna. Nu kan them athskilia, siger annar mera borgat wara oc annar minna, gelde tha wth meth edhe XII manna, oc seghi ath han ey meer borgat hauir ¾n nw ¾r framlagt. ¤.1. Nw siger annar: thu hauir man borgath, annar sigher penninga, tha fae thet fram som han kennis ath han borgat hauir, oc wari saklšs; komber ey mannen fram, tha gelde then geldh eller oc manzens sak som borgat hauir, eller w¾ri sik meth ede XII manna. ®r a tinge eller for sokn borgat, witin thet XII men hwat borgat ¾r eller ey; ¾r ey a tinge borgat, stande a witzordom sinom.


XIII.
Nu wardir man waldfšrdher, bastader eller bunden, eller j nokra andra maatto tr¾ngder eller trughader til ath wtf¾sta penninga eller tienist eller hwat thet h¾lzt ¾r, ther ey ¾ro lagha doma fore gangna, oc at s¾tia ther wisso fore  meth lšffte eller borgan; komber han sidan til tingh, heretz eller laghmanz, eller for een eller twa aff rikesens raadh, oc giffuer sik ther om j r¾ttin, oc s¾tir borgan for sik meth twem eller threm bolfastom mannom, naar han swa giorth hauer, wari tha quitter oc lšss wid the fšrra borgan. Gšr hiin sidan gerningh a han, ligge thet alt j tw¾bšte, oc slite thet heretz nempd ther mannen boor som trengdir war, badhe om sak hans oc swa hins som han til borgan trengdhe.


XIIII.
Nu warder man androm skyllogir penningha eller w¾rdh, ¾ hwat thet ¾r aff laane eller kšpslagan, oc flyr sidhan bort, oc bliffuer hwargens staduger swa ath man gither honom laghsškt; kan hans gootz nokor stadz finnas, tha maa malsegenden meth laghmanz eller heretzhšfdingia lofwi oc tweggia bolfasta manna witnom thet gotz wptaka, oc twem bolfastom mannom j h¾nder s¾thia, oc sighi genast fore them huru mykit geldit ¾r, som han wil sin r¾th vppa gšra a tingeno; fari sidhan til tings a nestom tings dagh, oc tali samw lagh till gotzet som han sculde tala til ¾ghendens om han n¾rwaare, oc naar malsegenden hauir beuist geldith som lagh sighia, lathe tha heretzhšfdinge thet fulfšlgia oc wtsškia meth laghom. ¤.1. Nw kaney gotz hans finnas, oc ey sielfuir han nokor stadz staduger, swa ath man giter han laghsškt; ¾ hwar malseganden kan han tha finna, j kšpstad eller a lande, tha maa han meth konungs fogata loff, oc thera som for r¾ttenom sithia, han gripa lata oc j hektilse s¾tia oc fore r¾ttin fšra, oc sške swa wth aff honom penninga eller erfuode epter thy geldit ¾r.

_______________

T i n g m a a l a   b a l k e r.

I. Fšrst huru laghman ¾ghir w¾lias oc om hans edh.
II.  ¦ Huru heretzhšffdinge scal w¾lias oc om hans eedh, swa oc om heredzdomara edh.
III. ¦ Taker laghman, heretzhšffdinge, l¾¾nsman eller nempda man mwtor for r¾ttin.
IIII. ¦ Heredzhšffdinge haui ey wtan eeth heretzhšfdingia dšme, hwat hans deel ¾r aff sakšre, oc huru heredz r¾tter scal wt kr¾fuias oc bewaras.
V. ¦ Heredz hšfdinge eller hans domare sške ting huan tings dag.
VI. ¦ Eth heredz tingh j hwarie wiku oc en tingh stadher j huario herade, oc huru bšnder sculu tingh sškia.
VII. ¦ Om tings dager falder a helgan dag.
VIII. ¦ Om thre laghtinga thima om aar hwart.
IX. ¦ Om r¾fst eller landz thing naar the haldas sculu j lagh saghu hwarie.
X. ¦ Huru the sculu haldas meth r¾ttarom, nempd oc kost.
XI. ¦ Huru laghmanz ting sculu haldas oc kunnogas oc ther til stempnas.
XII. ¦ Huru man scal annan laghlica til tings stempna, oc huru man laghfšlgia scal then ey wil fore koma om lšsšra.
XIII. ¦ Nu deela the om jorda gotz, huru thet ¾ghir slitas.
XIIII. ¦ At forfaldz witne sculu sw¾ria, oc lagha forfal huru mang the ¾ro.
XV. ¦ Nw stempna flere enom, hwem han scal fšrst swara.
XVI. ¦ Huru man scal then stempna som ey boor j sama heradhe eller laghsaghu.
XVII. ¦ Huru l¾nsman maa k¾ra om ey k¾rer malsegande.
XVIII. ¦ K¾rer malsegende oc w¾nder aather, k¾re tha l¾nsman.
XIX. ¦ Huru then ¾gher lagh f¾sta oc gaa, som j oppenbart rykte komber for nokor brut oc siger ney fore, thet ¾r dwls maal.
XX. ¦ Om een k¾rer til annan och wil tygha honom thet offuer meth witnom, oc orkar eller orkar ey, huru thet scal slitas.
XXI. ¦ All witne for r¾ttenom sculu sweria, oc huru the scula sw¾ria oc ranzakas, oc om pligt thera som meen sw¾ria; jtem huar eeda scula gangas.
XXII. ¦ Nw wil man eedh a tinge gaa, oc malsegende komber ey eller wil ey eedh staffua, staffui tha heretz hšffdinge.
XXIII. ¦ 0m tw¾talu a thinge.
XXIIII. ¦ Giffuen edher ¾r swa goder som gangen.
XXV. ¦ Huru heretzhšffdinge ¾gher doom gifua eller bšta.
XXVI. ¦ Om lšsker dr¾ngir bryter, huru han scal laghsškias.
XXVII. ¦ Huru wtm¾tas scal thet dšmpt warder, oc huru m¾tin jordh maa aterlšsas, oc hwar bšthe sina sak.
XXVIII. ¦ Ey scal m¾tas for nokrom wtan laghst¾mdom oc lagfšlgdom.
XXIX. ¦ Om bonden k¾rer offm¾tit for sik oc ey laghsšktan.
XXX. ¦ Tiendh, affradh, jnlags penninga oc bolags penninga mogho ey m¾thas.
XXXI. ¦ Nw om m¾tt aterdšmis.
XXXII. ¦ Alla saker oc dombrut j swerige sculu reknas, m¾tas oc bštas epter stocholms mynt j penningom eller w¾rdšrom.
XXXIII. ¦ Thes pligt som nempdir warder j stempning eller nempder, oc ey wil.
XXXIIII. ¦ Nempdena pligt som ey w¾¾r eller fellir, oc hwa som ey gaar f¾st lagh, han ¾r f¾lder.
XXXV. ¦ Om nempdh ey as¾mber.
XXXVI. ¦ Om j¾ff ¾r nokon wildogan wara j nempdh.
XXXVII. ¦ Huru man maa mot nempd w¾dia.
XXXVIII. ¦ Huru man maa moth heredzhšffdingia w¾dia.
XXXIX. ¦ Huru man maa moth laghmanne w¾dia, oc om dombrut heredzhšfdingia oc laghmanz.
XL. ¦ Huru konunger ¾gher sin r¾ttara ting halda, oc huru the kunnogas sculu, oc huru ther til stempnas scall oc sškias.
XLI. ¦ Om nempdir j konungs r¾ttara tingom, oc hwat thera magt ¾r.
XLII. ¦ Om kost haldh j konungs r¾ttara tingom.
XLIII. ¦ Om oliwd, bannor, wns¾ghningh oc oqw¾dins ordh meth br¾dzko a tinghom.


(I.)
Tha laghman w¾lias scall, tha scal biscoper thet j laghsagu the kunnoga latha, oc VIII wikna dagh fore l¾ggia, ath alle mogha koma, som j laghsagu boa, til landz ting; tha scal biscoper twa meth sik haua a klerka wegna; sidan scal almoghen w¾lia s¾x hoffmen oc s¾x bšndir, the XII meth clerkomen sculu thre men w¾lia aff them ther boa j laghsaghu, som the wilia answara for gudhi ath landeno ¾ro r¾ttaste epter thera b¾zsta samwiti; aff them threm ¾gher konunger een taka, then gudh honom j hwgh skiuter, oc han forstar almoganom nyttogan wara. ¤.1. Then som konungen til laghman w¾l, han ¾ghir thetta sw¾ria: swa bidhir iak mik gudh hielpa oc the helgadoma iak ahalder, at jak scal widh fatika oc rika offuer alla laghsagu mina j doomom allom r¾tto fšlgia, oc aldre wraango a mote samwiti mino oc laghom, oc aldre lagh wrengia eller or¾t styrkia for redde sculdh, wild eller penninga giri, ey for awndh eller iluilia, ey for frendscap eller weens¾mio; swa see mik gudh hulder som jak thetta halder.


II.
Nu scal man heredzhšffdingia w¾lia, tha scal laghmadir tingh stempna een maanadh for een tingh scal haldas a r¾ttom tingh stadi j sama herade; tha scal heradhe nempna XII men slika the wilia, oc laghman wari tr¾ttandhe; the XIII sculu konunge thre j wal leggia af them j herade boa, ther taki konunger een aff, then han wil oc weeth ther til fallen wara. ®r ey konunger jnlendis, tha taki then heretzhšffdingia som konunger thet j hender satte. ¤.1. Tha scal heretzhšfdinge sama eedh som laghman sw¾ria. Och sw¾ri theredz domare sama eedh som heretzhšffdinge, eller swari oc bšte heretzhšffdinge for alla doma hans som han thet sieluir dšmpt haffde; haffuir oc domare sworit, swari tha oc bšte sielfuer om han or¾t dšmer.


III.
Taker laghman muto for doom sin, gifui konunghe mwto oc bšte XL marker, oc miste laghmanz dšme siit, oc fae thet sidan aldre aather. Taker heredzhšfdinge muto, wari lagh samw. Taker foghate eller l¾nsman muto, gifui konunge mutho oc miste l¾n siit, oc faae thet aldre aater, oc bšte XL mark. Taker nempdaman mutho, gifui konunge muto oc bšte XL marc, oc s¾tis aldre j nempd optare. ¤.1. Huilken man som giter honom forwnnet meth fullom sk¾lom ath han muto tok, taki han aff them XL markom som han bšta scal, VIII šrtuger oc XIII marc. Vitis thet nokrom thera, w¾ri sik meth XII manna ede, eller bšte som sagt ¾r.


IIII.
Ey maa een man flere heredzhšffdingia dšme haua ¾n eth, oc han ¾gher haua tridiung aff allom heredz r¾th j sakšrom aff thy herade, oc herade raade sielfft them twemlutom som ather ¾ro, oc heretz bo taki ther til een bonda oc een aff frelsis hionom, som the twa delana aff sakšrenom oc twa deelana aff allom heredz almenningia affgeldom, r¾ntom oc afrad meth laghum wtsškia oc beuara til h¾redzsens nytto, oc hauin f¾mta deelin aff allo for mšdo sina; konungen taki then ena tridiungen aff heredz almeningiom.

V.
Hwan tings dagh ¾ghir heredz hšffdinge eller then hans dom hauir til tings koma a rettom tings stad, eller bšte III mark fore hwart sin han ey komber, til treskiptis; oc ak¾randen oc swaranden hawin sama witzord a n¾sta tinge som the sculdo hawa haft ¾n heretzhšfdinge haffde a thinge warit, for thy all lagha witne oc eeda sculu a thinge for r¾ttenom gšras och gaangas.


VI.
Ey sculu heredz ting flere wara j ene wiku ¾n eth, wtan konungs breff eller budh komber; oc j hwario herade scal ey tings stader wara wtan een oc ey flere. ¤.1. Nw ath r¾ttin ey nider falle sculu VI men ath minzsto aff hwariom fierdungh j heradeno til hwart heredz ting koma, eller bšte hwar thera som ey lagha forfal hauir III šra; halft taki heretzhšffdingen och halft nempden. Tings taall thetta scal r¾th om kring gaa swa lenge laghting standa, oc bšria ther som lyktade tha nesta laghtingh ather jngaa.


VII.
Komber tings daghir oppa helgan dagh eller fasto dagh, lyse heredz hšfdinge a fšrra tings daghi slikan dagh han wil tingh hafua aa; lyser han ey, sithen tha bšnder saklšse heema til annan tings dagh, oc heretzhšfdinge bšte III mark til treskiptis.


VIII.
Thre sculu tings thima wara om aaret j hwarie laghsagu, ffšrste fraan tiwgunda dagh jwla oc til nyo wikna fasto, annar fraan walborgamesso til midsommars dag, tridi fraan michels messo till aduentith.


IX.
Nu for thy ath konungen sworit hauir alla r¾twiso oc sannind styrkia, oc alla wranguiso nider trykkia, oc frelsa almogan sin fraan wrangwisom mannom swa jnlendzscom som wtlendzscom, thy scal r¾fst eller landztingh ath minzsto een tiidh hwart aar haldas j laghsaghu hwarie, som ¾r j vpsalom daghen epter sancti eriks dagh, j strengen¾s maanadagen epter samtingh, j linkšpungh maanadaghen epter tiugunda dagh jwla, j wexio daghin eptir sancti sigfridz dagh om winterin, vppa šlandh maanadagen epter sancti johannes dagh om midsommer, j scarom daghen epter waarafrw dagh assumpcionis, j tingwallom maanadagen epter midfasto synnodagh, j šrabro daghen epter sancti henriks dagh, j westeraars daghin epter waarafrw dagh natiuitatis, j aabo daghen epter sancti henrics dagh.



X.
Kan ey konunger sielfuer ner wara a fornempdom landz tingom eller reffstom, tha sculu biscopen oc twe aff hans capitulo, laghmannen oc twe aff rikesens raadh eller andre gode friborne men som biscopen oc laghmannen ther til taka j laghsaghu huarie, haua magt ath dšma konungs doma offuer all the maal for them til r¾tta komma; togh swa ath leekmen dšmen offuir the saker som ey mogho klerka; och the ¾rande som aff lagh saghu thera w¾diat oc skuten ¾ru wnder konungs doom, sculu ther ¾ndas. Ther sculu the XII j nempdene sitia, som sworet hafua epter konungs balkenom, r¾t styrkia offuir them som konungs edha bryta; ¾ru oc nokre aff them borta, tha s¾tis andre j thera stadh. ¤.1. Aldra thera forscrifna koster haldes som framdelis skils j balke t¾ssom, oc hafuin til skiptis for mšdo sina all dombrut, och helfftena aff sakšrenom som tha faller, oc andra helftena aff sakšrenom b¾ri konnungen vpp.


XI.
Hwar laghman j laghsagu sinne ¾gher laghmanz tingh halda j hwario heradhe, een tiidh ath minzsto hwart aar, oc optare om swa wider torff. Tha scal han lysa och kunnoga lata j hwario h¾rade XIIII dagha fšr ¾n han tingar. Thet ¾r lagha stempning til laghmanz tingh oc swa til biscops tingh: hauer tha nokor k¾ro til annars, tha s¾ghi honom til tha tingh ¾r lyst meth twem bolfastom mannom, oc hwat sak han honom giffuer, wm han kan ey faa andra stempningh. ¤.1. Och ¾gher laghman vppa alla sina dooma breff gifua a swensko, hwat helder w¾diat wardir wnder han eller ey, och taghi fore breff twa šra swensca.


XII.
Nu wil man til annan k¾ra, tha scal then for r¾ttenom sither antiggia stempna han sielfuir meth witnom som tilk¾ris om han swa n¾r ¾r, eller oc faa aak¾randenom twa bolfasta men ath han meth them stempne then tilk¾ris, ¾ hwar the han finna; kunno the ey han annars finna, tha faren heem til gaard hans oc stempne han swa, hwat han ¾r hema eller borto, oc ak¾randen seghi sak the han honom stempner fore. ¤.1. Komber han ey a fšrsta thinge ath swara for sik meth laghum, eller forfaldz witne hans, bšte III šra eensak ak¾randens, och han nempne tha witne sin, oc komme them for r¾tten a andhro tinge, tha scula the baade sw¾ria oc witna; komber ey ¾n tha swaranden forfalla lšs, bšthe tha han III marc til treskiptis, oc witne gangen alt lika w¾l; komber ey a tridhia tinge forfalla lšs, wari tha feldhir ath howdsakine. 


XIII.
®r thet iorda gotz the tretta om, tha nempne genast heredzhšffdinge tolff men aff tingeno som ak¾randen fšra j gotzet, oc swaranden hawi sidan nath oc aar ath winna thet j geen om han kan meth r¾t. ®r thet annor sak, tha fari heredzhšffdinge eller domaren sieluir meth oc l¾nsman, oc m¾tin wt meth sama XII mannom sakena, oc meth sakšren III šra oc s¾x marc, taki hwar sin luth.

XIIII.
All forfaldz witne sw¾rin oppa sama tinge som the witna. Tesse ¾ro lagha forfal for thing sškningh: fšrsta om han j sottas¾ngh ligger eller i sarum, annat om han epter konungs wtbudhi ¾r j rikesins tienist farin, tridia om han j f¾ngilsom hektadir ¾r, fierda om han ey kan for fegdh sculdh thing sškia, f¾mpta om han ¾r wtan landh oc laghsaghu, sietta om han ey raader sinnom eller sk¾lum sinom, siwnda om thet ¾r jomfru eller offuermagi och maalsman thera ey j landh eller laghsagu ¾r, aattunda om han hauir eeld hšgre ¾n haffua torff.


XV.
Nu stempna flere men enom til tings ¾n een man vppa een tings dagh, tha scal han them fšrst stempde fšrst swara, oc sidan hwariom epter thy han st¾mdir war. Nw sighir sik huar fšr stempt haua ¾n annar, within thet stempninga men; tha ¾ghir heretzhšffdingen them fšrst r¾t gšra som hšgsta hauir k¾rona, oc sidan hwariom epter thy som k¾ran ¾r till.


XVI.
Nu ¾ hwar man scal stempna adhrom, ¾r han wtan hered oc jnnan laghsagu, tha scal han stempnas fore kirkio sokn aa helgom dagh eller a tinge ther han boor, oc haui triggia wikna dagh til swars koma epter thet han war laghlica stemdher. ®r han wtan laghsagu och jnrikis, haui s¾x wikna dagh till swars komma, oc stempnis ¾ som fšr ¾r sagt.


XVII.
Nu giffuir l¾nsman nokrom sculdh fore hwat sak thet helzt ¾r, oc sighir han haua hemelica bšth widh maalsegenden; hauir l¾nsmannen ther san witne till, ath thet war synt oc sk¾rskotat a sama dygne, haui sama wald han wider binda som maalsegende, oc maalsegende haui fortigat r¾th sinom, oc then saki bšte konnunge oc herade. Orkar ey l¾nsman tessom witnom, wari swaranden saklšs.


XVIII.
Komber maalsegende til tingh oc giffuer androm sak, w¾ndir aather och wil han ey laghsškia, sške tha l¾nssman som fšr ¾r sagt; maalsegendhe haffui tha fortappat sinom r¾th.


XIX.
Nu komber man j oppenbart rycte for hwath misgerninga eller sak thet h¾lzt wara kan, warder han ther om tingfšrder, tha ¾gher han a fšrsta tinge lagh sin f¾sta epter thy saken ¾r til, oc ganga them a nesta tinge ther epter. Gither han them swa gangit, wari saklšs; gither han ey, wari tha f¾lder at sakine, oc bšte epter thy saken ¾r. ¤.1. Vari lagh samw om nokor k¾re til annars, oc hauir ey witne eller beuisningh till, oc hin biuder ney fore sik; tha feste swaranden lagh, oc gange som forscriuat staar, eller wari felder. Ey bšr toligom liiff mista, wtan j them sakum som laghbook waar thet wppenbarlica wttrykker; thet kallas dulsmaal.


XX.
Nu wil then som k¾rer then meth withnom widerbinda som han k¾re til, tha nempne witne sin a sama tinge; the sculu baade sw¾ria oc witna a nesta tinge ther epter; kan tha k¾randen hin meth fullom witnom eller andre beuisning laghlica til sakena binda, tha scal ther epter dšmas, oc sškias wth meth laghom, hwar sak om sik epter thy hon ¾r til. ¤.1. Nw orkar ey then som k¾rer eller wil ey then han tilk¾rde meth witnom som sagt ¾r widh sakina binda epter heretzhšfdingia dome, gaar the sak a liiff eller ¾ro, bšte tha ak¾randen XL marc; ¾r thet annor sak, bšte tha III mark; oc then som tilkerdes dšmes saklšs, swa j ene sak som j andre; thetta kallas witnismaal.


XXI.
Alle witnismen for konunghe, biscope, laghmanne, heredzhšffdingia oc fore thera nempdom, sculu sw¾ria fšr ¾n the witna, om alt thet the witna sculu, swarandenom n¾rwarande, oc bidia sik swa gudh hielpa och alt hymerikis herscap, som the wilia witna r¾th oc sant om thet maal, oc engte ther j dylia for redde, wild, awnd, weenscap, maags¾mio eller frens¾mio sculdh; the scula oc a tinge atskilde ranzakas, swa ath engen thera hšre hwat annar witnar. ¤.1. Gaanga tessen witne ather laghlica, bšte huar thera IX marc til treskiptis, oc wardin aldre tings b¾ra, withnisb¾ra eller edhb¾ra, oc fasten oc standen wtan kirkio, oc bšten hwar thera biscope III marker. ¤.2. All witne oc alle edha fore heredzhšffdingia sculu gangas a rettom tings dagh oc tings stad; fore konunge, biscope oc lagmanne a r¾ffstom oc tingom ther the haldas. Oc gange aldre edher moth eedh eller nempdh moth nempdh for sama R¾th j sama sak, wtan konungir wili sannindh wtleta.


XXII.
Nu komber then til tings som eedh wil gaanga, oc malseghanden komber ey, eller ¾r ther oc wil ey edh stafua, gange tha bonde edh siin, oc heretzhšffdinge eller domare stafui edhin, oc wari then edher laglica gangen. Kan nokor sidhan then eedh qu¾lia, tha sculu thre godhe bolfaste men the aa tinge tha waaro, thet sweria at han laghlica gaangen ¾r, oc haui engen wald then edh athir bryta, wtan w¾diat warder eller konunger wil sannindh wtleta.


XXIII.
Talar widherdelo man talu sina a tinge, komber ather a andro tinge oc talar adhra, thet ¾r twetalan. Nw witis manne thet, w¾ri sik meth s¾x mannom, eller bšte s¾x šra malsegendenom ensampnom; sidhan scal han meth samw talu han a fšrsta tinge haffde, sak sina fulfšlgia, hwat thet ¾r heldir tiltalande eller swarande.


XXIIII.
Nu komber man til tings oc scal eeda gaanga eller witne fylla, giffuer malsegenden, l¾nsman oc h¾redzhšffdingen honom then edh vpp, vari swa gilder edher giffuen som gaangen. Nw skil them aath, sigher annar gifuen wara oc annar ey, within thet s¾x men the a tinge waaro, hwat ther ¾r sant om. ¤.1. Nw giffs manne sculdh, tha scal han w¾rias eller fellas j thy herade gerningen giordes, och ther bšta som han boor.

XXV.
Nu komber bonde til tings oc bedis aff heredzhšfdingia lagha doma, sigher han sik ey wita lagh om thet maal, tha maa han thet wps¾tia och huxa sik om til nesta tings dagh; tha ¾gher heredzhšfdinge honom lagh dšma, eller bšte thre mark, wtan han for thinge sw¾r meth een edhe sinom ath han ey lagh om thet maal weeth; sidhan s¾ti thet vpp wnder laghman siin.


XXVI.
Nu bryter then wid bonda, som engte hauir widher waaga, laghsškis tha han som annar man til lagha bota, wtan fore draap, saar och raan maa han gripas som framdelis skils; orkar han ey botom, gange til erfuodes, ¾ fšrst for bondanom aar hwart for huaria III marc som han ¾r saker ath, sidan for konunge, och wari saklšs for h¾rede. ¤.1. Nw lšpir han bort j them thima han sculde bondanom tiena, wari tha saker ath threm markom ¾ swa opta han thet gšr, oc bšte eller tiene ther fore som fšr ¾r sagt. ¤.2. Nw faar bonde epter, oc wil han atertaka, taki han ath saklšso hwar han kan, togh swa, ath han ey kirkio eller closter wigxlom spiller. Vill ey bonde han taka, taki tha konungs man. Nw komber akoma a han, wari thet alt ogilt, wtan j draap; warder han dr¾pin, bštes meth XX markom, oc taki wiidh halfue scrifft; wari bonde saklšs for konungs manne naar lšsker man swa fraan bonda lšpir. Lšpir han ey bort, tha wari alt j frels manz botom, thet han gšr eller honom gšrs. ¤.3. Samu lagh wari om leeghofolk, om the jnnan stempnodagh thera bort lšpa.


XXVII.
Uarder man laghfelder for brutt sin, tha scall malsegende til tings fara oc heredzhšffdingia til sigia; heredzhšffdinge scal honom aff tinge XII men nempna, the XII sculu j bondans gaard fara, oc m¾ta lšsšra oc gangande f¾¾ hwariom som han ¾ger j sakine; vindz ey thet till, tha scal korn oc hš m¾thas; ¾r thet j hwsom l¾st, oc bondhen wil ey wpl¾ta, tha brythe saklšst dšr vpp; vindhz ey thet til, tha sculu hws m¾tas; rekkia ey the til, tha scal wth iordh hans m¾tas; vindz ey hon til, tha scal m¾tas j bolbynom som the XII sigia dyrast w¾rt wara. ¤.1. ® hwar iord wthm¾tz for sakšre, haui bonden waaldh hona aterlšsa jnnan thry aar epter thet hon m¾tin ¾r. Orkar ey han, lšse tha frender hans jnnan sama tidh; b¾ri then skyld vpp aff iordh som hona hauir, och slae thet aff tha hon lšsis. Lšsis hon ey jnnan thry aar, haui tha then baade iord oc affgeld hona fangit hauir, och haui engen waldh the iordh optermeer qw¾lia eller j byrd lšsa. ¤.2. Swa opta som bondin sakir warder, tha skiptis ¾ hustruna luter fraan, baade j iordh oc lšsšrom. Bryter hustrun oc fellis bonden meth laghum, bštis tha aff henna gotze.


XXVIII.
Nu ¾gher heredzhšfdinge ey tingh stempna heem til manz at m¾ta for honom fšr ¾n XII men haua witnat ath han ¾r laghstemdir oc laghfšlgder.


XXIX.
Nu sigher bonden sik ey laghfšlgdan wara, oc offmykit fraan honom m¾tit, haui ther metzmen witzordh wita meth ede sinom a tinge ath the ey mera m¾tit haua ¾n bruten waaro til, for thy engom bšr osakum bšta, oc ey tšswar sama sak.


XXX.
Haffuir bonde affradh eller tiend jnne meth sik tha m¾tas scal for honom, thet maa ey m¾tas. ®gha oc flere j boo meth honom, eller ¾r jnlags f¾ eller bolags f¾ meth witnom til hans komet, thet scal ey j m¾¾t ganga.


XXXI.
Nu kan m¾t aterdšmas, tha gifui hwar ather som han tok meth swornom edhe, och wari saklšs fore raansbotena, for thy thet togs meth domom wt, oc ey annars.


XXXII.
Alla saker for dombrut sculu m¾tas oc bštas offuir alt swerige epter eno mynte, som ¾r stocholms mynt eller thes w¾rd, epter marka tal och šris tall. Gaar thet och aa liff, hwat thet ¾r raan eller tiufnader, tha maa then saki ey aff lifuas, wtan bruth hans reknas epter sama mynt eller thes w¾rdh. Ther epter sculu oc edha gaangas om geld och annat tolkit som borgat eller l¾nt ¾r som fšr ¾r sagt.


XXXIII.
Huilken som laghlica nempder warder i stempning eller nempd, hwat nempdh thet helzt wara kan, eller wardher nempdr j syn eller m¾tt, nekar han oc qwar sither wtan lagha forfal, bšte III mark til treskiptis. ¤.1. J allom witnom, edom och nempdom sculu bolfaste men wara.


XXXIIII.
Huar som XII men sculu een antiggia w¾ria eller f¾lla, thet sculu the gšra a sama tinge, eller bšte hwar thera III marc, wtan ath the sw¾ren alle ath the ther aff ey sannind wita, oc ey thet maal ranzaka kunno j thy sinne, tha maa thet vps¾tias til nesta tingh, oc tha w¾ren eller fellen, eller bšten som sagt ¾r. ¤.1. Och huilken som lagh oc w¾riomal fester, oc gaar them ey a dagh oc stadh fore lagdom, wari tha feldir at sakine.


XXXV.
Nu kan nempd ey s¾mia, hwem VII aff nempdhene w¾ria, wari warder; hwem the ey w¾ria, wari feldir.


XXXVI.
Nu ¾n k¾rande eller swarande jefuar nokon j nempd wildugan wara, tha scal then bort gangha oc annar j hans stadh s¾tias swa lenge thet maaleth sliitz, oc haui ey wald ath wr¾ka meer ¾n thre j ene sak.


XXXVII.
Uil man moth nempd w¾dia, tha w¾di fšr ¾n hon sworit hauir. Mot heredz nempd w¾di malsegenden wnder laghmanz nempd meth III markom, och hwar nempdaman meth ene halff mark. Moth laghmanz nempd w¾di malsegenden wnder konungs nempd a r¾fst eller landzting meth s¾x markom, oc hwar nempdaman meth eene marc. Tappar malseghanden, taki halfft w¾dh nempden som waddis mot, oc halft laghman eller konunger. Tappar nempden, taki halfft laghman eller konunger oc halft malsegenden.


XXXVIII.
Dšmir laghman eller heretzhšfdinge dom, wil nokor moth them w¾dia, tha w¾di a sama tinge eller jnnan n¾sta VIII dagha ther epter, eller haui engte waald sidan moth them w¾dia. V¾diar man mote heredz hšffdingia, tha w¾di malsegande XII šra oc heredzhšfdinge III mark wndher lagman; tappar malsegande, taki heredzhšffdinge halff marc, halff marc laghman oc half marc herade; tappar heretzhšfdinge, taki malsegende mark, andra laghman oc tridia heradhe.


XXXIX.
Nu w¾diar bonde eller heredzhšfdinge moth laghmanne, w¾di bonde eller heredzhšfdinge III marker oc lagman s¾x marc; tappar bonde eller heredzhšfdinge, taki laghman marc, andra konunger oc tridhia herade; tappar laghman, taki then som w¾diade II mark, II marc konunger och II marker herade. Mote laghmanne w¾dis wnder konungen eller the hans dom haua. ¤.1. Bryter oc nokor heretzhšfdingia doom, bšte III marc. Bryter nokor laghmanz doom, bšte s¾x marker.


XL.
Nu wil konunger eller the hans doom haua, r¾ttara ting halda, tha scal konunger eller the a hans wegna ¾ro, kunnoga thet j landscapi thy meth breffue sino s¾x wikum fšr ¾n thet haldas scal, i androm thimom ¾n som forscriuat staar. ¤.1. Huilken tha wil til annars k¾ra, tha sighi honom til meth twem bolfastom mannom fore sokn eller a tinge ther swaranden boor, jnnan nesta XIIII dagha sidan breff l¾sit ¾r; komber han ey tha til swars forfalla lšss, tha scall konunger eller the hans dom haua, ey thes sidher dšma om thet maalet som han sieluir till swars waare. ¤.2. Alle waren oc the j herade boo pligtoge til fornempda r¾ttara tingh koma, eller bšte hwar ena marc til treskiptis, wtan han lagha forfal hauir, oc then wari malsegende som ak¾rer.


XLI.
J r¾ttara tingom tessom scal heredzhšfdinge nempd nempna XII men aff heradheno, halfft hofmen oc halfft bšndher oc landbo, goda bolfasta men them som widerdelomen oc heredzmen sigia ja widher; han scal sannindamen j nempd nempna oc ey osanninda men, ey widherdeelo men oc ey the wildoge ¾ro; heredzhšfdinge scal sielfuir j the nempd wara, oc ey annar j hans stadh, wtan han lagha forfal haui. ¤.1. Hwem tessen nempdh w¾¾r eller feller, thet scal standa oc ey aater gaanga. The nempd maa engen w¾dia mot; tho maa konunger om all maall sannind wtleta; han maa aterbryta alla skrok soknar oc alla off sokner, oc laghman ¾gher lagh skilia.


XLII.
Nu then thima konungs nempd scal hauas, tha scal konnungs fogate halda kosten for them konungs doom hauir meth VIII hestom, oc fore them hans dom jncigle hauer meth III hestom, oc heredzhšfdinge scal halda kosten for laghmannenom meth VIII hestom, oc for nempdine, huariom hoffmanne som j nempdh ¾r meth twem hestom, oc for huariom bonda oc landbo meth enom hest. Oc for thet ath heretzhšfdingen scal then kosth halda, scal han vpb¾ra allan then heredz r¾t som tha falder for the nempdine, hwar heredzhšffdinge j sino heradhe.


XLIII.
Gšr nokor merkelikit oliudh a tinge for r¾ttenom, bšte VI šra rettarens ensak. Bannar nokor androm oppenbaarlica for r¾ttenom, trugar, vns¾gir eller liugara kallar, bšte XII šra til treskiptis. ¤.1. Kallar oc nokor annan oqu¾dins ordh meth hastogo modhe, huat thet h¾lzt ¾r, thet a hedir gaar eller ¾ro, bšte III mark til treskiptis om han siin ordh genast r¾tter eller j geen kallar; vil han sik ey r¾tta fšr ¾n han aff tinge gaar, bšte epter thy orden ¾ro, som fore skils j balke tessom; valdfester han ey a sama tinge, tha sškis the bruth wth som annur, oc škis sak hans meth fierdungs boot, oc ransakin VI men the a tinge waaro om thet oqu¾dins ord waaro eller ey, oc om han thet giorde aff hastogo modhe eller laange wr¾kt.


_______________


E d z š r i s  b a l k e r. 

I. Fšrst om noghor gšr androm heemsokn oc gšr akomo a han, hans hion eller gestir. 
II. ¦ Gšr man akomo a then som rymer j traangom at annars gard.
III. ¦ J hwat hwsom oc hwru wiit heemfrider bondans stander.
IIII. ¦ Faar han akomo fšr ¾n han j gaardin komber ther han tilrymde.
V. ¦ Gšr man heemsokn, wil scada gšra oc giter ey.
VI. ¦ Om then faar akomo som heemsškn gšr.
VII. ¦ Om then som heemsškn gšrs, lšper w gaarde sinom oc gšr eller faar scada sidan.
VIII. ¦ Hittas men saate oc skilias osaate, oc hin komber ather meth waapnom.
IX. ¦ Hempnis man a s¾tt oc bšt.
X. ¦ Hempnis man epter bšther festa oc borgada, eller tha nokot bšt ¾r aff boot.
XI. ¦ Hempnis man a annan oc annar giorde gerningena.
XII. ¦ Taker man qwinno meth wald.
XIII. ¦ Sither man for androm a tings w¾gh eller kirkio w¾gh.
XIIII.¦ Om man gšr akomo i sielue kirkio eller a tinge.
XV. ¦ Far man fraan kirkio eller tinghe til pennings šll.
XVI. ¦ ®lter man annan fraan lagha tilm¾lom eller stempno.
XVII. ¦ Hugger man aff androm hender eller fštir meth w¾lde.
XVIII. ¦ Nw hempnis man for thet dombir gaffs a han.
XIX. ¦ Griper man annan heema ath sin, oc fšre bort meth w¾lde. 
XX. ¦ Vendis manne tiuf sak til eller annor sak, bastas oc bindz.
XXI. ¦ Hwat the foruerkat haua som edzšre bryta, oc om geld thera, ey foruerka the annars penninga.
XXII. ¦ Huru edzšris maal kunnogas sculu oc ranzakas fore heredzhšffdingia oc heredz nempdh.
XXIII. ¦ Heredz nempdh ¾gher them w¾ria eller f¾lla, fšrst om edzšrit.
XXIIII.¦ Huru the sculu a tinge wpt¾lias, swerias oc dšmas fridlšse, oc om dagh thera.
XXV. ¦ Brytz edzšre aa landboo eller jnnes manne.
XXVI. ¦ Om nokor sšker til landbo gaardh j nšd, oc faar drap eller saar.
XXVII. ¦ Naar skyflas maa for biltogom manne, oc om han dr¾ps for ¾n dagher hans wte ¾r.
XXVIII. ¦ Huar som halder oc fšdher biltoga men.
XXIX. ¦ Halder nokor biltogan man a annars scadha.
XXX. ¦ Varder biltoger man dr¾pin sidan dagher hans wte ¾r.
XXXI. ¦ Vardir han wtrikis dr¾pin eller jnfšrdir oc dr¾pin, ey forbryter biltoger hustru sinne ¾ghor.
XXXII. ¦ Huru biltoger scal sik friidh werfua, oc om han dšr fšr ¾n han friidh faar.
XXXIII. ¦ Huru biltugs manz iorda gotz scal fara oc affgeld m¾dhan han biltoger ¾r oc epter hans dšd.
XXXIIII. ¦ Rymer biltoger oc rekkia ey lšsšra til g¾lda oc sak hans, huru tha scal iord hans m¾tas.
XXXV. ¦ Varder then gripin a ferske gerning som edzšre bryter, huru tha scal offuir han r¾ttas.
XXXVI. ¦ Ey maa kona eller ofuermagi edzšre bryta.
XXXVII. ¦ Om frida brut a aker eller ¾ng om waar oc an.
XXXVIII. ¦ Om nokor wardir saklšs forgiorder, halshugen eller hengder.
XXXIX. ¦ Snšper man annan, bryter wth šghon eller tender, sk¾r aff šron, tungo eller n¾so, huru thet scal ranzakas oc r¾ttas.
XL. ¦ Hwar som r¾ner til halff marc, misthe howdh.
XLI. ¦ R¾ner han mindre ¾n half marc.
XLII. ¦ Om qwettokarla oc sišršffuara.
XLIIl. ¦ Taker man frukt i annars tr¾gaard luktom meth w¾lde, oc gšr ¾ghandenom akomo.
XLIIII. ¦ Hwar som biuder androm eller legir ath gšra onda gerninga.



(I.)
Sšker man heem ath andhrom thes wiliande, ath han wil bondan eller hans hion eller nokon then j hans gaarde ¾r eller g¾st hauir, eller hans gard sškt hauir j traangom, tha han j gaarden komber, scada gšra, dr¾per, slaar, hugger fullom saarom eller slaar skeno, blaanad eller blodwite, alle the ther meth ¾ro j fluk oc farnšte, the haua brutith edzšrit.


II.
Rymer man ath annars gaarde for owinom sinom, hin som epter faar, kastar eller skiuter epter honom swa ath han faar aff dšdh eller fuls¾re eller blaanadh, taker thet han sidan han kom j hans tompt eller gaard som han til hielpa sškte, tha hauir han oc alle the meth honom waaro brutet edzšret.


III.
Swa mykit bonden hauir jntakit meth hwsom oc gardom a sinne tompt som han boor aa, ther ¾ghir han heemfridh a sik oc allo sino. ¤.1. Nu stander badstufua wtan gaard, smidia, hemelik hws eller ladha, j tessom husom ¾ger man sama fridh haua som a tompt eller j gaarde, hwar som ther gšr gerning a annan haui forbrutith edzšrit.


IIII.
Nu kan thet taka hin som fore lšper fšr ¾n han komber a hans tompt som han flydde til eller j hans gaard, tha ¾r ther ey brutit edzšrit.


V.
Nu sškia the heem ath manne oc wilia scada gšra, ¾n tho at the ey gita, bšten XL mark fore heemgangona, eller w¾ri sik meth XII manna ede ath the ey thes wiliande komo, ath the scada wildo gšra. ¤.1. Nw bryta the dšr, eller koma meth sp¾ntom armbšrstom, dragnom swerdom eller androm tolkom wapnom, oc sškia epter them the scada wilia gšra j bondans gaard, ¾n tho ath the engen mera scada gšra, bšten tha som forscriuat staar, oc kommen engo dwli wiidh om swa witnar heredznempdhen.



VI.
Nu kan then man heemsškn gšr, warda saar eller dr¾pin eller faar blodwite j thy ath han gšr heemsokn, tha ¾r thet alt ogilt han faar. Nw kunno the som heemsokn gšra, wndan flya, alt thet the faa j gaardenom eller a tomptine ¾r alt ogilt. ¤.1. Nn ¾n the ¾ghas widher j gaardz lidhi, oc falla fštir jnnan gaardz liid och howdh wtan a them som heemsokn giorde, wari ogilder; falla fšter wtan oc howd jnnan, wari gilder, thy ath t¾dhen full howdh som fšter stodo.


VII.
Nu kan then lšpa w gaarde sinom som the ridhu heem ath, oc dr¾per, slaar eller hugger siden the komo wtan hans gaard, bšte epter landz laghum; faar oc han saar eller warder dr¾pin sidan han komber w sinom gaarde, tha bšten the epter landzlaghum som thet giordo.


VIII.
Nu hittas men j gaarde saathe oc skilias osathe, ther ¾r ey brutet edzšrit, wtan han gaange wreder w gaarde, oc ganger swa ater j garden meth wapn eller hielp, hugger, slaar eller dr¾per, tha hauir han oc alle the meth honom waro brutet edzšrit.


IX.
Nu hempnis man a s¾th maal oc bšth, tha hauer han brutet edzšrit; tha scal thet nempden wita huat heldir annar skilnader kom thera j mellen eller ey.


X.
Engen maa hempnas epter bštir f¾sta oc borgada, wtan han bryte edzšrit. ®ru bšter f¾sta oc ey borgada, eller ¾r swa fore skilt, ath bštas the ey jnnan then dagh fore l¾gs, tha maa han hempnas; hempnis han tha, haui ey brutet edzšrith, wtan bšte lagha bšter epter thy bruten ¾ru. Nw ¾n nokot ¾r bšth aff botene, tha mogho the ey hempnas, wtan kr¾fuin thet som ather stander meth laghum, eller hafui brutet edzšret.
XI.
Nu maa man ey hempnas a annan, oc annar gšr gerningena; hempnes man a annan, tha bryter han edzšrit; thet scal heredznempd wita huat helder then sami som han hempdis aa giorde gerningena a han eller annar; giorde ey then sami gerningena a han, tha scal heredznempd wita huat annar skilnader kom thera mellan, eller hwi han hempdis a annan; hempdis han a annan, tha hauer han brutet edzšrit.


XII.
Taker man quinno meth waaldh, warder gripen a ferske gerningh, witna swa XII men, tha scal heredzhšfdinge genast budkafla vpsk¾ra oc tingh stempna, oc dšma han wnder swerd, oc ey thet l¾nger framskiuta. Taker oc nokor lšsn for han, bšte XL marc konungs eensak oc aater lšsn, halfua taki quinnan oc halua konungen. Nu ¾r han ey baar oc atakin, witer quinna honom ath han hauer meth wald sin onda wilia fr¾mt, eller sigher ath han brštz meth henne oc gath ey wilia sin framkomith, synis tha cl¾de rifuen a honom eller henne, oc ther meth blanadher eller bloduite, eller hšris roop oc aakallan, thet scal heredz nempd wita oc ranzaka; fella the han, haui brutet edzšret. ¤.1. Taker man quinno meth wald, dr¾per hon han j thy, oc witna swa XII men, tha ligge ogilder. ¤.2. Taker man kono meth waald oc rymer aff lande meth henne, oc warder han laghlica ther til wnnen, tha ¾ghir han aldre friidh faa fšr ¾n quinnone laghgipte bonde bider for honom om hon gipt ¾r, eller neste frendher henna om hon ogipt ¾r.


XIII.
Nu sither man fore androm a tings w¾gh eller kirkio w¾gh til eller fraa, och wil han dr¾pa, sarga eller b¾ria; gšr han nokot thera, tha hauir han brutit edzšrit. Nu komber thet aff braadom skilnadh, ther ¾r ey brutet edzšrit. ¤.1. Nw sither man for androm a kirkio w¾gh eller tings w¾gh, oc wil scada gšra ¾n tho han ey giter, spennir armbšrst eller boga, drager swerdh eller kniff, eller meth andre w¾rio ath honom springer, eller ¾ltir han fore sik meth steen eller staang, bšte s¾x marc til treskiptis; ligge thet til witnom som nerwaaro, oc s¾x men a tinge. Vithis thet honom, w¾ri sik meth s¾x manna ede, eller bšte som sagth ¾r. Hugger man oc kl¾dhe eller wapn annars manz, rykker eller skiufuer a kirkio w¾gh eller tings w¾gh, oc komber ey blodwite jnnan, tha dyli meth s¾x manna ede, eller bšte IX marc.


XIIII.
Nu dr¾per man annan, hugger eller slaar bloduite eller blanad a tinge eller j kirkio sielue, haui tha brutit edzšrit, wtan thet see meth waada, for thy ther ¾gha alle frid haua.


XV.
Nu ridher man fraan kirkio eller tinge til pennings šll fšr ¾n han heem komber, eller annar stadh, sitia ther hans owiner for honom, dr¾pa han eller sarga, tha haua the ey brutet edzšrith.


XVI.
Nu ¾n man ¾lter annan aff lagha tilm¾lom, oc komber ey hwgh, bloduite eller blanader jnnan, bšthe XL marker til treskiptis, oc haui ey brutet edzšrit; oc thet scal heredznempdh wita hwat han flydhe trengder eller sielff wiliande, eller hin ¾lte han aff tings stempno, eller kom annar skilnadhir thera mellan, oc ey aff stempnone. ¤.1. Nw ¾gher han friidh heman fraan sin oc til stempnona, oc swa heem ather til siin; dr¾pir man han, sargar eller slaar bloduite a w¾ghenom til stempno eller fraan stempno ther fore ath han stemde eller han sškia wilde, tha hauir han brutet edzšrith.


XVII.
Nu ledir man annan til stok eller annar stadh, oc hugger aff honom hender eller fšter meth w¾lde, tha hauir han och alle the meth honom waaro brutet edzšret; tha haui then bšnena som draapet fik eller saaret, eller oc hans arfua. Komber thet j braadom skilnat thera mellan, faar nokor aff them saar, dšdh eller bloduite, ther ¾r ey brutet edzšrit.


XVIII.
Nu hempnes man a then som doom wtgaff eller anamade, dreper, hugger fuls¾re eller gšr blaanad eller bloduite, eller hempnes a then som witnade moth honom for r¾ttenom, eller thy ath han siith eghit laglica warde fore honom j r¾ttenom, tha hauer han oc alle the meth honom waaro brutet edzšret; tha scal thet heredznempd wita, huat han hempdis ther fore eller kom annar skilnader thera mellan.


XIX.
Nu sšker man heem ath androm, oc fšrer han meth w¾lde w sinom gaard, ¾n tho ath han ey bryte hws eller gšr bloduite j gaardenom, tha hauir han brutet edzšrit, wtan konungs domber, eller annars tess som konungs doom hauir, see fore gaangen, eller ledis a han sander tiufnader, eller taks meth ranzakan j hwsom hans sander tiufnader, eller brutliken ¾r a liiff siit for andra oppenbaara gerninga; tolkom bšr ey hemfrid nyuta.


XX.
Nu wendis manne tiuffsak til, eller hwaria handa brut thet helzt ¾ru, taks man, bastas oc bindz och pinas oforwnnen, ey oppenbarlica j handom takit, oc wtan konnungs dom eller thes som konungs doom hauir; then swa gšr, haui konungs edzšre brutet, oc takis ey XL marc som fordom giordes, thy ath huar man ¾gher friidh a sino gotze haua oc penningom, oc serlica a sielfsins liif och licama.


XXI.
Huar som edzšre bryter, ¾ huru mange the saman ¾ru j fluk oc farnšte tha gerningen gšrs, tha hafua the forgiort allo thy the ¾gha wtan iordagotz, oc ¾gha biltoge wara ofuer alt swerikis rike. ¤.1. Thera lšsa gotz scal skiptas j thry, taki iord¾ganden then jordena ¾gher, ther heemsokn giordes, een lutt, annan konunger oc tridia herade; togh swa ath g¾ldh thera som the r¾tteligha skylloge waaro for ¾n the edzšre brutho, fšrst geldens af oskiptho, oc sidhan malsegende r¾tten epter thy saken ¾r. Rekker ey gotzet til gelda oc malsegende r¾th, felle baadhe aff slikt aff marc som marc; ¾r godzet mera, gange thet til treskiptis som offuer lšper, som fšr ¾r sagt. ¤.2. Ey mogho the foruerka barna lutt thera om the nokon haua, ey thera hustru lutt, ey oc hws the a hustruna tompt eller iord standa, oc engsens thes lutt som j boo ¾gha meth them; swa scal hwar sina sak ensamen bšta, oc engen annars lut foruerka.


XXII.
Nar edzšris maal brytas, tha ¾gher malsegenden kunnoga thet for sokn eller tinge ther gerningen giordes, eller oc for konunge som fšr ¾r sagt j konungs balke; tha gerningen swa lyst ¾r, tha scall heredzhšffdinge j thy herade genast budkafla wpsk¾ra oc heredztingh saman kalla; ther maa then som gerningena giorde felogir fore koma oc felogir fraa j siit behald. Heredz nempd j sama herade scal wtleta oc wita hwat sannast ¾r om thet maal; ¾ru witne til, tha gangen the fore nempd, oc sw¾rin hwar sins l¾stom, oc heredzhšfdinge staffui edhin.



XXIII.
Nu ¾gher heredznemd a sama tinge, eller a nesta ther epter, antiggia w¾ria eller fella then sakin giffs, fšrst om edzšrit; w¾ria the han om edzšrit, wari ther om saklšs, oc malsegenden laghsške han tha epter thy bruten ¾ro huart om sik j laghbook waare.


XXIIII.
Nu fella the han fore edzšret, tha scal heredzhšffdinge a sama tinge, eller nesta ther epter, alla them vpt¾lia som j flok och farnšte meth waaro tha gerningen giordes; oc tha han them vptalt hauir, tha scal heredznempd sw¾ria them alla bilthoga, oc heredzhšfdinge dšme them fridlšsa offuer alt rikit; haffui tho maanada dagh fraan thy gerningen giordhes ath forlica sik meth malsegandenom om han kan, konungs r¾th, iord¾genda oc heredz oforsymadom. ¤.1. Flyter han eller fšrer gotz siith wndan sidan honom saken giffs, tha haui forbrutit baade gotzet thet han wndan fšrde oc fridh siin.


XXV.
Nu ¾r then landboe som heemsokn gšrs til, eller hauir hws leegt eller laane takit, faar han eller nokor hans hion saar eller skeno eller blodwite eller warder dr¾pin, tha haui sama r¾t som han sielfuer iordena atte, for wtan boskiptit.


XXVI.
Nu ¾n annar man, then som landboans gaard sšker, faar saar eller skeeno eller warder dr¾pin, tha ¾gher malsegenden badhe fridbšnena oc saara bštherna, oc iord¾genden taki tridiung aff skyflingene.


XXVII.
Nu maa engsens manz gotz skšflas fšr ¾n han laghwnnen ¾r til biltogs maals. Ey maa han oc dr¾pa jnnan then dagh honom l¾gs a tinge tha han biltoger sw¾rs, wtan fore han fastis oc bštis som for annan saklšsan man, oc liik hans j kirkio gard leggis.
XXVIII.
Nu hwar som halder them oc fšder eeth maall sidan thera maanada dagher ¾r wthe, bšte III marc; halder lenger oc fšder, bšte XL marker swa opta han warder ther laghwnnen til, eller dyli meth XII manna edhe ath han ey biltogan man hyste eller fšdde, eller han ey wiste ath han biltoger war.


XXIX.
Nu hwar som halder biltogan man a annars manz scada, wari swa saker som biltoger man en han nokra gerning gšr; bšte tha biltoger man epter brutom sinom ey thes sidher; thet scal heredz nempd weta hwat ther ¾r sant om.


XXX.
Uarder man aff sakgiua eller nokrom dr¾pin jnrikis, sidan han biltoger sworen ¾r oc lagha dagher hans wtliden ¾r, ligge ogilder baade for kirkio oc konunge, wtan han haui dagh laghlica aff konunge.


XXXI.
Nu ¾n nokor ¾r biltoger lagder aff rikeno, oc warder siden wtrikis dr¾pen, eller han warder oc wtrikis taken oc meth waldzuerkom aater fšrdir j rikit oc siden dr¾pin, tha scal fore han baade bštas oc fastas som fore annan saklšsan man, oc liik hans j kirkio gaarde jordas, thy ath ey maatte han j flerom landom biltoger wara eller friidh sin mista, wtan j thy sama lande som gerningen giordes jnnan. ¤.1. Ey scal oc fore edzšris brut hustruna hws, som a henna tompt standa, j skyffling ganga, thy at j waarom laghum giptes hwarte man j adel iord, hws eller adel watn werka hustru sinna, oc ey hon j hans, wtan j alla andra lšsa penninga. Ey scal oc almennings iordh j skyfling gaanga, tho ath hon reknas fore lšsšra.


XXXII.
Nu ¾gha the biltoge wara ther til then bidher fore them som the brutu wider eller hans arfua; tha the bidia for them som the brutu wider, tha ¾gher konunger them fridh gifua, eller then tolkit konungs wald hauer, ath han them frid maa giwa; tha sculu the lšsas widh konungh meth XL marc, thet wari konnungs eensak. ¤.1. Dšr then som biltoger ¾r fšr ¾n han friidh faar, gelden tha arfua hans aff godzse hans lagha bšter, hwat thet ¾r helder drap eller saar, malsegendenom, konunge oc herade.


XXXIII.
Biltogs manz iorda gootz ¾ghir laghmader och heredzhšfdinge haua meth swa sk¾l, ath the sculu s¾tia een wmbudzman then fore them rekna scal, ath thet afgeldet til engsens annars komi ¾n hans geld geldis, the som han r¾tteliga skylloger war fšr ¾n han bršth edzšrit; huat ther ofuer lšper, thet gifui for hans si¾l fatikom mannom, eller til kirkio oc kloster, ¾ ther til han friidh faar eller dšdir ¾r; tha han dšdir ¾r, tha haui hans rette arffue thet gotz.


XXXIIII.
Nu kan biltoger man af rikeno ryma, then swa liitet hauer j lšsšrom wider h¾ta, at ey kunno geld hans betalas oc ey sak hans bštas, oc hauir tho iordagotz j rikeno; gšr han ey jnnan nath oc aar epter thet han rymder ¾r, meth malsegendenom swa, ath han honom friidh aff konunge skipar, tha sculu XII men jordagotz hans m¾ta, oc fšrst geld hans betalas oc malsegende r¾t, oc huat ofuer ¾r gange til skyfling oc skipte som fšr ¾r sagt.


XXXV.
Nu kan man edzšre bryta, oc warder faangen widh ferska gerning jnnan sama dygn, tha ¾gher heredzhšfdinge budkafla vpsk¾ra, oc tingh saman kalla j thy herade gerningen giordes; heretznempd ¾gher wita huat ther om sant ¾r. Hauir han draap giort j heemsokn there, oc witnar swa heredznempdh, tha scal heredzhšffdinge han vndher swerdh dšma, oc alla the meth honom fangne waaro oc i sama gerningh. Hauir han bloduite eller blaanad giort, eller andra akomo ther edzšret ršrer, miste hšgra handh sina, oc hwar then ther met war. Fore raan bšte som framdelis skils epter thy thet w¾rt ¾r, oc for edzšret, ¾ hwat the liiff mista eller ey, ¾gher lšst gotz thera j skšffling gaa som fšr ¾r sagt.


XXXVI.
Nu maa ey kona edzšre bryta, thy ath hon maa ey biltogh waara. Ey maa oc ofuermagi edzšre bryta; k¾ris thet til hans, tha scal nempden han sweria ey wara f¾mtan aara gamblan, wtan bšte epter thy som j saaramaalom skils.


XXXVII.
Nu gaanger man ath adhrom a aaker hans om war eller a ¾ng eller aaker om hšst, oc dr¾per, tha ¾r han tuegilder oc al hans hion, och thet ogilt som han faar som til hans gaanger. Sama lagh wari om nokor ¾lter annan af sinom ¾ghodelom opp a annars, oc gšr ther gerning a han.


XXXVIII.
Nu warder man a sina saklšso olaghlica forderfuader, halshuggen, hengder eller steglder, then thet giorde stande tolken sama r¾t som han honom giorde.


XXXIX.
Taker man annan oc legger a iordh nider met w¾lde, snšper han som annat f¾¾, bryter wt šghon eller tender w hšse hans, eller sk¾r aff tungo, n¾so eller šron, hugger hand eller foot eller oc baade aff honom; then tolkit gšr, oc alle the meth honom waaro, haua brutit edzšrit; oc hwar som ther ¾r malsegende at, ¾ hwat thet ¾r helder saaratoli eller hans arffue, han ¾gher baadhe skyfflingena oc saarabšterna oc j fridh bidia, ¾ j huars huse thet gšrs j tessom maalom. Varder han faangen a ferske gerning, haui tha malseganden oc hans frender fult wald han til tings fšra oc witna latha; sidan haui malsegenden waald han til lšsn lata ¾n han wil, eller oc limi for limi, tolka som han miste, mista lata, eller oc liiff aff honom taka, oc ligge ogilder for gerningh sina ¤.1. Nw komber thet j wapna skipte thera j mellan, oc ey aff sliko w¾lde som nw ¾r sakt, tha ¾r ey brutit edzšrith, wtan bšte som j saara botom skils. Nw kan manne tolken sak witas, oc ¾r ey fangen widher, tha scal heredz nempd thre aff hwariom fierdungh bolfasta aff thy herade som gerningen war gšr j, han w¾ria eller fella; fella the han, wari feldir; w¾ria the han, wari saklšs.


XL.
Hwar som aff androm r¾ner meth fullo w¾lde j lšsšrom, hwat thet helzt vara kan, til halff marka werde eller meer, warder han gripen widh ferska gerning, tha scal han til tings fšras oc witna lata meth heredznempd ath han fulder raansman ¾r. Vitna the swa, tha scal han a tinge wnder swerdh dšmas; warder han warder, wari saklšs, oc then bšte XL mark som han wald fšrde. Vithis thet honom oc ¾r han ey bar och aatakin, ligge thet til heredhz nempdh; v¾ria the han, wari saklšs; fella the han, bšte XL marc.

XLI.
R¾ner han til thre šra eller meer, oc minna ¾n halff mark, warder thet sškt til honom meth fullom sk¾lom, eller wites honom, oc kan ey w¾ria sik meth VI bolfastom mannom, bšte XX marc. ¤.1. R¾ner han til twa šra eller meer, oc minna ¾n III šra, bšte VI marc, eller w¾ri sik meth VI mannom; r¾ner til een šre eller meer, oc minna ¾n twa šra, bšte III marc, eller w¾ri sik sielff tridhi; r¾ner minna ¾n šre, bšte VI šra, eller w¾ri sik sielff annar. J allom tessom raan sakum bštis som sagt ¾r til treskiptis, oc malsegendenom aater thet som r¾¾nt ¾r.


XLII.
Nu liggir man j scoge eller skipi eller annar stadh, oc later sik til ath r¾na, r¾ner then litet eller stort, oc warder thet oppinbaart, tha maa hwar man han, oc alla the j fluk oc farnšte meth honom ¾ro, at saklšso gripa oc til tings fšra; ther sculu XII men tilnempnas aff herade, som thet maalet ranzaka sculu. Findz at gerningen ¾r oppinbaar, tha scal heredzhšfdinge them alla wnder sw¾rd dšma som meth waaro j flok oc farnšte; ¾r ey gerningen oppinbaar, wtan witis them, eller ¾ro ther om kompne j vppenbaart rykte, tha sculu the XII thet ranzaka; fella the them, bšten tha hwar thera XL marc til treskiptis; hwilken ey orkar botom, misthe howdh siit; w¾rias the, warin saklšse swa the som gripne waaro, som the som gripu. ¤.1. Findz oc ath the haua nokon aflifuat til landh eller watn j tesso maale, warden tha st¾glde. Huilken tolka men hyser eller hegnar meth wilia oc witskap, wari swa godher han som the. Slike heeta qwettokarla oc siš ršfuara.


XLIII.
Nu gaar man j annars tregardh som lykter ¾r, taker ¾pple eller andra frukt meth w¾lde, bonden eller hans hion ¾ro fore och wilia w¾ria; komber slagh thera mellan, faar bonde eller hans hion draap, saar eller bloduite, ther ¾r edzšrit brutet; faar then som tilkom draap, saar eller bloduite, wari ogilt.


XLIIII.
Huar som biuder adhrom manne eller legher til ath slaa, dr¾pa eller nokra gerning gšra a annan man, han scal standa sama rett som han thet sieluir giorde.


_______________

H š g m ¾ l i s  b a l k e r.

I. Myrder nokor annan, huru thet scal ranzakas oc rettas.
II. ¦ Dr¾per fader eller moder barn siith, eller barn fader eller modher.
III. ¦ Nw kan thet skee aff waada.
IIII. ¦ Om nokor menniskia forgšr sik sielff.
V. ¦ Om nokor f¾ster oc hefdar andra konu m¾dhen hans fšrra lagh gipta hustru lifuir, oc om han f¾ster andra och ey heffdar.
VI. ¦ Forgšr nokor androm meth trull doom.
VII. ¦ Forgšr nokor stiuff barne sino for arff sculdh.
VIII. ¦ Reeser nokor h¾¾r mot konnunge eller landzens herra, eller gšr forsaat eller waldzgerninga a han.
IX. ¦ Om man leeder a fosterlandh siith wtlendzkan h¾r, eller fšrer awgan skiold moth sinom r¾tta herra.
X. ¦ Om landbo, bryti, mšlnare, troskylder swen eller hustru dr¾pir sin r¾tta herra eller husbonda.
XI. ¦ Om man b¾r mordbrand a annan.
XII. ¦ Huru then ¾gher sik w¾ria som tolken sak witis.
XIII. ¦ Vns¾gher nokor annan, oc then wnsagder ¾r faar sidan scadha oc weet ey aff hweem.
XIIII. ¦ Om then som tydelagh hafuir meth f¾ eller androm diwrom.
XV. ¦ Om nokor b¾r forgerninga a annan, huru thet scal ranzakas. 
XVI. ¦ Tessen maal ¾ru wrbota mal.


(I.)
Myrder man annan eller kona, eller ¾ huar som een myrdher annan oc legger a lšn oc b¾r j fielster, tha scal man st¾gla oc konu brenna; tha scal heredz nempd aff thy h¾rade gerningen giordes j, wita han eller hona sanna eller osanna, oc heredzhšfdinge hšffde edin, oc sidan sw¾ri hwar sins l¾stom som j edenom standa. Swa scal om al mordh gšras, oc the maal som liiff fore ganger.


II.
Dr¾per man eller kona meth wilia sinom eller myrder barn siit hedit eller cristit, eller barn fader sin eller moder sina, eller man hustru sina eller hustru man sin, huilkit thera thet gšr, tha scal man steglas oc kona brennas ¾n thet ¾r allom oppenbart. Nw huilkom tolken sak wites, oc ¾r ey oppenbart, tha scal han w¾ria sik meth h¾retz nemd som fšr ¾r sagt; w¾rs han, wari saklšs; felles han, tha scal man st¾gla oc konu brenna, oc thet thera som myrde eller drap meth wilia, scal mista arff thes dšda, oc swa hans ¾tl¾gger aller, thy ath engen maa annan til arffs drepa.


III.
Nu ¾n thet ¾r aff waada tilkommet, tha bšte som j draapa maalom skils, konunge, malsegende oc herede twegildis bšter, oc miste huarte liiff eller arff fore waadha thenna; thet scal heredznempd wita, huat thet war meth wilia eller waada giort.

IIII.
Kan swa jlla athb¾ras, ath nokor menniskia forgšr sik sielff, huru ledis thet h¾lzt henda kan, tha scal han til scogs fšras oc i baale brennas, wtan ath oppenbart waare ath han fšr swa affwita worden war, ath han engom waada w¾gia wiste, tha maa han j iordh gr¾uas wtan kirkio gaard; oc naar tolken scadi skeer, tha scal genast heredz hšffdinge budkafla vpsk¾ra oc heredzting sampna. Heredznempd ¾gher thet maal ranzaka, oc heretzhšfdinge dom agiffua. Arffua tes dšda taki gotzet.


V.
Ganger man fraan konu sinne lagh gipte, oc f¾ster sik adhra konw laghlica, oc hefdar m¾dhen hin lifuer som han fšr meth laghum haffde faangit, warder thet sk¾liga leet meth oppenbaarom witnom jntil hans oc kirkione r¾th, haui forgiort lifue sino, oc kona samw leedh ¾n hon thet gšr; han scal halshuggas, oc kona s¾thias qwik j iordh. ¤.1. Fester man oc adhra konw m¾dhen the fšrra laghgipta lifuer, ¾n tho ath han the sidhermeer ey h¾fdar, bšte XL marc til fiwghurskiptis, malsegande, konunge, biscope oc herade; ligge thet til heredznempd hwat han hona hefdade eller ey. Vari lagh samu om kona gipter sik androm manne. 


VI.
Fšrgšr man manne eller konu, kona konu eller manne, meth truldom, swa ath hon eller han faar dšdh aff, miste liiff siit fore tolka gerning; man scal st¾gla oc konu brenna, oc witi thet meth heredznempd som fšr ¾r sagt.


VII.
Forgšr man eller kona stiuffbarne sino meth wilia oc forakt, oc wil barnom sinom arff ¾gna, wari lagh samw om lifuit, oc stande om arff som laghboken j ¾rfda balkenom siger duodecimo capitulo.


VIII.
Huar som reeser h¾r a moth konunge eller rikesins herra, eller forsaat gšr, ath han wil han fanga eller dr¾pa, eller gšr nokra waldzgerninga eller or¾t meth brefuom, raadom, gerningom eller hielp, tha ¾ghir han mista iordh oc gootz oc liiff om han fangin warder meth oppenbaare gerning. ¤.1. Nw kan honom thetta witas, oc ey meth oppinbare gerning warda fangin, stande thet till konungs nempdena, oc sidan sw¾ri hwar thera som j edhenom standa sins l¾stom, som sigs j eedhe thera; f¾lla the han, haui forgiort allo thy som fšr ¾r sagt; w¾ria the han, wari saklšs.


IX.
Nu ¾n man leder a fosterland siith wthlendzkan h¾r, oc b¾r awgan skišld mothe sinom r¾tta herra, oc h¾riar siith eghit fosterland, wtan han fšlge them som r¾tkomen ¾r til rikit, tha hauir han oc alle the meth honom waaro forgiorth baade liiff oc gootz wndher kronona ¾uerdelica ¾gho. Nw ¾n nokrom witis tolken sak, oc ¾r ey oppinbart, tha scal konnungs nempd han w¾ria eller fella; v¾rs han, wari saklšs; felles han, miste baade liiff oc gootz som fšr ¾r sagt.


X.
Nu ¾n landbo, bryti, mšlnare, troskylder swen eller nokors thera hustru dr¾per sin r¾tta herra eller husbonda eller hans hustru, oc warder han faangin meth sama gerningh eller hon, tha scal han eller hon till tings fšras, och ther man til st¾gil dšmas och kona brennas. Jordh oc lšsa penninga thes saka sculu til treskiptis ganga, taki een luth konungen, annan maalsegende oc tridia herade som gerningen giordes jnnan; togh swa ath affradh, tiendh, g¾ldh, bolags penninga oc barna penninga fšrst wndan skiptes. ¤.1. Hwem tolken sak wites, manne eller konu, oc ¾r ey vppenbarlica taken wider, tha w¾ri sik meth heredz nempd ther gerningen giordes, oc heretzhšfdinge hšffde edhin, och sidan sw¾ri hwar sins l¾stom som j edenom standa, oc bidia sik swa gudh hullan oc helgadoma the han ahalder, ath han eller hans kona drap ey sin r¾tta husbonda, oc thy ¾r han ey werder liiff eller gotz mista; v¾rs han, wari saklšs; feldz han, haui forgiort allo thy som fšr ¾r sagt. ¤.2. Nw sigher then som drap thet aff waada wara tilkommit oc ey meth wilia sinom, tha scal han r¾ttom arfuom twegilda bšter bšta, oc ey liif mista, oc konnungenom oc herade lagha bšter som j draapamalom skils, oc ey meera; thet scal heredznempd wita som fšr ¾r sagt, hwat thet war meth wilia eller waada giort.


XI.
S¾ther man eldh j hws annars manz, oc wil brenna baade by oc bonda; brenner vp eeth hws eller flere, eller gaard allan eller by, warder takin meth bl¾sande mwnne oc brinnande brande, tha maa han binda oc til tings fšra; sidan ¾gha XII men aff heradeno scoda oc sannind leeta om thet maal; v¾ria the han, tha bšte then XL marc som saklšsan bant oc bastade, oc haui ey forgiort fridh eller boskipte; f¾lla the han, tha bšte alt thet han ¾ghir til treskiptis; taki een luth konungen, annan malsegenden oc tridia h¾rede, oc gelde ¾ bondanom fšrst aather scada sin, oc witi bonden huru myken scada han hauer faangit; vindz ey mera ath, tha ¾gher bonden ¾ fšrst fult haua fore siit, oc then scal j baale brenna som br¾nt hauir fore bondanom.


XII.
Nu ¾ hweem toligen sak withis, manne eller konw, oc warder ey takin meth, w¾ri sik meth lucthre heredznempd ther gerningen giordes jnnan, oc wari saklšs; f¾lz han, geldhe aater allan scadan then som hin fik, oc a XL march til treskiptis; orkar han ey bšta oc skadan ather gelda jnnan n¾sta VI maanada sidhan han sakfeldir ¾r, tha scal han ogilder wara for allom, huat thet ¾r helder man eller kona, ther til han hauir r¾th giort.


XIII.
Nu wns¾gir nokor bonda eller boo hans, sker bondanom sidan scadi af eeld, draap, mordh eller androm ondom atgerningom, oc ¾r ey oppenbart aff hwem scadin skede, haui tha bonden witzord at saklšso skulda then til r¾tta som wns¾gning giorde; ligge thet til heretznempd; w¾ria the han, wari saklšs; f¾lla the han, wari lagh samw som nw ¾ru sagd, thy ath them ¾r illa troande som androm onth j¾ttar.


XIIII.
Huilkom man tolken di¾wlskaper hender, ath han tydelag hafuer meth f¾¾ eller androm osk¾licom diwrom, warder han a ferske gerning widher takin eller tilbunden meth sk¾ligom witnom oc heredz nempd, tha ¾ghir h¾rezhšfdinge dšma han qwikan j iordh meth sama diwre gr¾uas eller j elde br¾nnas; ey mogho the a iordene lifua. Vithis thet honom oc ¾r ey bar oc atakin, ligge thet til h¾redznempd som annor hšgm¾le; w¾ria the han, wari saklšs; fella the han, tha scal han iernslas oc aff biscope script taka, oc liiff behalda.


XV.
B¾r kona eller man nokrom forgerninga, warder bar oc atakin, tha scall han eller hona taka oc j fi¾thur s¾tia, oc swa til things fšra, oc the sama forgerninga meth them; thet sculu XII men wita hwat han eller hon hauir the forgerninga giort eller ey; w¾ria the them, wari saklšs; f¾lla the them, f¾llis ath XL markom til treskiptis, konunge, maalsegende oc herade ¤.1. Hauer ther nokor dšdh aff lyutit, oc k¾ris sidan, within thet oc XII men; w¾ria the han eller hona, wari saklšs; f¾llas the, tha ¾gher hon j baale brinna oc man st¾glas, oc lšsšra thes saka skifftas, oc ¾rfuingia takin iord epter them. Vithis thet nokrom, oc kan sik ey meth heredznempdh w¾ria, bšte som j draapamaalom skils.


XVI.
Tessen maal som nw ¾ru sagdh, ¾ru wrbota maal som fore ganga bade liff oc gootz; hweem tolken sak withis, oc ¾r ey bar oc atakin, tha w¾ri sik j huarie sak som fšr ¾r sagt; oc ¾ sculu geldh hans betalas aff gootz hans oskipto, oc engsens manz penninga maa han forbryta wtan sina eghna.


_______________


D r a a p  m e d  v i l i a.

I. Komber skilnader manna mellan oc hwar dr¾per annan.
II. ¦ Varder drapare fangin a ferske gerning jnnan dagh oc dygn. 
III. ¦ Dr¾per malsegenden draparan wtan doom jnnan dag oc dygn.
IIII. ¦ Varder drapare dr¾pen meth w¾riande handh om nokor wil han hindra.
V. ¦ Varder han dr¾pen wtan w¾rianda handh.
VI. ¦ Om draaparen rymer til kirkio eller closter, huru tha ¾r gšrandhe.
VII. ¦ Nw wil ey draaparen til swars koma.
VIII. ¦ Om draaparen wil ey ryma, huru han scal tha gripas.
IX. ¦ Om nokor wil draaparen w¾ria oc skeer ther scadi.
X. ¦ R¾ner man draapara af them j handom hauir.
XI. ¦ Takis ey lšsn for draapara laghlica faangin.
XII. ¦ Om draparens dagh til konnung oc fraa, oc konunger lathi pršfua hwat han drap trengder eller ey, ther epter bšte.
XIII. ¦ Tha draapare hauir bššt malsegende oc han bidher fore honom, tha ¾gher konunger honom fridh gifua.
XIIII. ¦ Om konungs r¾th oc heredz r¾th, dags breff oc fridzbreff j draapom, oc om drapare wardir dr¾pen sidan frider hans ¾r wte. 
XV. ¦ H¾r t¾lias vpp nidinghs werk oc plikt thera. 
XVI. ¦ Dr¾per wtlendzker man jnlendzkan oc rymer borth.
XVII. ¦ Hwar som halder eller fšdir draapara fridlšsan.
XVIII. ¦ Varder draparen fangin oc sighir ney fore draapit.
XIX. ¦ Nw w¾rs han som draapit wites.
XX. ¦ Komber draaparen til swars, huru heredznempd scal tha ranzaka maalet, oc maalsegenden binde til sanbana oc haldzbana hwem han wil.
XXI. ¦ Om haldzbana boot.
XXII. ¦ Dšr draaparen fšr ¾n bšter ¾ru festa, huru tha scal bštas. 
XXIII. ¦ Huru bštir ¾gha bštas epter dšdhan fader eller modher eller frendir.
XXIIIl. ¦ Huru malsegenda bšr annan til draap binda jnnan natth oc aar.
XXV. ¦ Kennis engen oc engen windz til draapit jnnan nath oc aar, tha bšthe h¾redet fyretigi marker.
XXVI. ¦ Huru dulga draap oc mordg¾ld bštas scal.
XXVII. ¦ Om draap j šyom oc sk¾riom, ther ey findz draaparen. 
XXVIII. ¦ Om kona dr¾per man och warder faangen.
XXIX. ¦ Huru kona scal til draap bindas om hon ey faangas, och ath hon maa fridlšs leggias.
XXX. ¦ Huru draapare faanghen scal hektas oc til ting fšras.
XXXI. ¦ Dr¾per prester eller annar klerker leekman.
XXXII. ¦ Dr¾per leekman kl¾rk.
XXXIII. ¦ Varder nokor dr¾pin och malsegende ¾r ey j landeno tha ak¾ris.
XXXIIII. ¦ Hwru man scal wita draap s¾tt oc bšth, oc om nokor widerkennis the gerning a liif gaar.
XXXV. ¦ Om lšsker man dr¾per nokon.
XXXVI. ¦ Om lšsker man gšr affhug eller fuls¾re oc orkar ey botom.
XXXVII. ¦ Om lšsker man gšr skeno oc hauir ey til III mark.
XXXVIII. ¦ Gšr nokor forsaat for androm j skiulom, oc huat forsaat scal heta.
XXXIX. ¦ Varder man dr¾pin j konungs ledungh.


(I.)
Nv komber skilnader manna mellan, dr¾per huar thera annan, ther ligger man geen manne, oc bšte beggia thera arfua konungs r¾th VIII šrtuger oc XIII marker, oc samuledh heradhe.


II.
Dr¾per man annan, oc faangas a ferske gerningh widher liket, eller a flyande foth a sama dagh oc dygne som han gerningena giordhe, tha gifui liiff fore liff, oc haui huarien friidh wtan j kirkio eller closter, ¾n thet kan pršuas ath han giorde gerningena meth lust oc wtan alla lifs nšdh, oc ligge thet til heredz nempd ther som gerningen giordes jnnan, fšr ¾n man liiff aff honom taker.

III.
Komber thes manz neste arfue som dr¾pin wart jnnan dagh  dygne, oc dr¾per han draaparen meth eene br¾dhe wtan doom, tha bšte han oc faste som annar drapare, oc ryme ey land oc ey liiff miste, wtan bšte konunge VIII šrtuger oc XIII marc, oc samaledhis h¾rade.


IIII.
Kan thet swa warda, ath neste arfue tess som dr¾pin warth, eller annar man, wil draaparen hindra for gudz sculd eller herra budh, eller och then som herrans ¾mbetzman ¾r, oc warder draparen dr¾pin j w¾riande hand, tha pršfuis hans maal swa dšdz som qwiks, och dšmes epter brutom sinom, oc ligge ogilder, oc bštes engte for han konunge, malsegende eller herade.


V.
Uarder man dr¾pin androm lundom wtan w¾riandha hand, tha bštis for han fulder r¾tter konunge, maalsegende oc h¾rede, oc thet scall liggia til heredznempd.


VI.
Rymer draaparen til kirkio eller closter eller annar stadh, oc warder ey takin a sama dagh oc dygne, tha scal herezhšfdinge gensta budkafla vpsks¾ra oc ting stempna, oc then som gerningena giorde kome felogir til swars, oc fraa j siith behald; kennis han gerningena eller warder laghlica til wnnen, tha ¾gher han maanada dagh haua fore konung koma, oc XIIII n¾tter fraan konunge fara, oc ey lenger, wtan han konungs nadh nyute meth fridzbreff hans. Hwar som gšr gerning a han jnnan forscrifnan tiidh, haui bruteth edzšrit.


VII.
Nu wil han ey til swars koma a thy sama tinge, tha haui malsegende sama waald han til draps binda som han til swars komin waare, oc haui engen dagh oc huargen fridh wtan j kirkio eller closter.

VIII.
Nu ¾n fridlšs man sither qwar oc wil ey ryma, oc malseganden formaa ey taka han, seghi tha til h¾redz hšffdinga oc konungs ¾mbetzmanne, the ¾gha han fanga lata meth maalsegendenom.


IX.
Nu kunna nokre men draparen wilia w¾ria fore them han fanga wilia antigge j heeme sino eller annar stadh, tha wari thet tuegilt som the gšra som han w¾ria wilia, oc alt thet ogilt som the faa, hwat thet ¾r draap eller saar.


X.
Nu ¾n nokor r¾ner draparen aff them som j handom han hauer; then som thet gšr, han hauer brutet konungs edzšre.


XI.
Nu ¾ hwar draapare warder laghlica faangen, huar som lšsn taker for han, giwi konunge lšsn oc a XL marker, hwat thet ¾r helder maalsegende, l¾nsman eller huat man thet ¾r helzt.


XII.
Nu komber draapare for konung eller then som hans doom hauir j swerige, sina gerninga tee, tha haui han dagh til hans oc fraan som fšr ¾r sagt. Konunger ¾gher honom breff gifua j thet sama heredhe som gerningen waar gšr j, och j the sama breffue nempna then ther scal nerwara a konungs wegna ath thet maal sk¾lica pršuas, oc meth honom waren heredzhšffdinge oc heredznempd thet sama maal granlica skodha. Kan thet pršfuas ath han giorde thet draap trengder oc meth r¾tte liffs nšdh, tha ¾gha the fornempde bšter leggia maalsegendenom som the wilia for gudi answara oc konunge sinom, oc skuda thes dšdha brut oc meth huat sk¾lum han trengde draaparen sik dr¾pa, oc draaparen wari tha frii for konungs sak oc heredhz. ¤.1. Kunno the fornempde pršua meth fullom sk¾lum ath han thet drap otrengder giorde, tha ¾gha the ey malsegendenom bšther leggia, wtan ryme tha draaparen landh, oc fae aldre fridh for ¾n han biuder r¾th fore sik, oc gifuer malsegendenom swa fulla bštir som honom ath nšghir.


XIII.
Nu hauir han bšth, och maalsegenden bidher for honom, tha ¾gher konnunger honom fridh gifua, eller oc hans ¾mbetzman then tolkith konungs waald hauir ath han maa honom fridh giwa; oc bšte ther epter konunge VIII šrtuger oc XIII mark, oc herade samuledh, wtan traangh oc nšdh pršfuas som fšr ¾r sagt .


XIIII.
Nu ¾gher ey konungs r¾tter hšgre s¾tias ¾n VIII šrtuger oc XIII mark, och sama ledis heredz. ¤.1. Dags breff lšses aff konungs canceller fore halff mark, fridz breff fore marc; the breffuen sculu a swensko scrifuas, oc all annor som doma ršra. ¤.2. Faar han ey fridh aff konunge, eller wil ey bšta eller fly, oc warder han dr¾pin sidan dagher hans ¾r wte, tha ligge wgilder. Ey ¾gher gotz hans skšflas, huarte lšsšra eller annat, oc bšte konnunge engte, malsegende eller herade, wtan han nidings w¾rk giort haffde, eller andra oqw¾mlica gerninga them widherlica.


XV.
Tessen ¾ru nidings w¾rk: dr¾per nokor fader eller modher, son eller dotter, broder eller syster, eller ouermagha minne ¾n VII aara, wtan thet see meth waada, eller dreper man sofwande eller a swnde simande, eller tr¾lb¾r man at han faar aff bana; hwar som tolka gerninga gšr som nw ¾ru sagda, stande sama r¾th som foreskils j edzšreno oc j hšgm¾lom, om han faangin warder; varder han ey faangin, tha ryme land som fšr ¾r sagth, oc fae thy minne nadh ath han minna w¾rdher ¾r.


XVI.
Dr¾per wtlendzker man nokon, wari swa om han som jnlendzker hafde thet giort, wtan han aff rikeno flyr. Rymer han riket, geldis tha geldh oc bštes brutt hans aff godze hans, malsegendenom, konnunge oc herade om swa tilrekker; rekker ey til fulla gelda oc bota, briste for konungenom oc herade, oc malsegende taki sin r¾th; ¾r oc godzet mera ¾n geld oc sak hans, stande thet nath oc aar, oc gange sidan ther om som lagh skilia om annat wtlendzsca manna gootz.


XVII.
Nu hwar som fridlšsan man halder, swa ath han fšder han om eeth maal, eller ena nath hws l¾ner, sidan han fridlšs ¾r gšr oc hans dagher ¾r wte, bšte III mark, eller dyli meth VI manna ede ath han ey wiste ath han fridlšs war. Hwar som han halder eller fšdher leenger ¾n nw ¾r sakt, bšte XL mark til treskiptis, oc ligge thet til heredznempdh hwat ther ¾r sant om; bšthe oc swa opta XL marc som han warder ther laghlica tilwnnen, ath han hauer han lenger haldet eller fšth.


XVIII.
Nu faangar man nokon for draap jnnan dagh och dygne sidan draapit war giort, oc fšre til tings oc wil till draaps bindha, oc hin seghir ney for sik ath han thet draap aldre giorde, tha scal heredzhšffdinge them XII men nempna aff heradeno, them som the sigia baade ja widher; the sculu ther sannind om letha, som the wilia for gudi swara och sinom konunge, hwat han a wigualle war thes wiliande oc wallande ath han dšdh fik eller ey. F¾lla the han, haui tha arfua thes dšda wald han til draaps binda oc r¾t hans lata gšra som fšr ¾r sagt, oc ey bštir for honom taka.


XIX.
Nu w¾rs then draapet wites, tha wari han saklšs, oc then bšte XL mark som saklšsan waldfšrdhe; ¾r han oc saar eller slagen, tha bšte som j saaramaalom skils. Haua the oc taketh han j hwse hans eller heman eller annars manz, tha haua the brutet konungs edzšre.


XX.
Nu ¾r man ofaangin til swars kommen, och sigher sik ther haua warit, oc ey thes wiliande och wallande ath han dšdh fik, eller segher ath han ther ey war; tha scal heredz nempd thet wita, thšn som the sigia baade ja widher, hwat han a wigwalle war thes wiliande oc wallande ath han dšdh fik eller ey, oc them som hon wndan taker at ey a wigualle woro, eller oc ther waaro oc ey thes wiliande eller oc wallande ath han dšdh fik, the warin saklšse; oc sidan haui then waald som sin hauer mist ath bindha then til sanbana som han wil, och then til haldzbana som han wil, hwan thera meth ede XII manna a tinge, aff them samw a wigwalle waaro oc ey waaro wndan takne aff nempdene. Varder oc han til draaps wnnen, tha haui dagh til konungs koma oc ather fraan som fšr ¾r sagt.


XXI.
Nu ¾r haldzbana boot IX mark. Giffs manne sculd for raadzbana, w¾ri sik meth XII mannom, eller bšthe sex mark malsegendens eensak.

XXII.
Dšr draaparen fšr ¾n bšter ¾ru wtf¾sta, tha bšten arfua hans aff gotze hans XL marker til treskiptis. Dylia the draapit, ligge thet til herez nempd; w¾ria the han, warin the saklšse; fella the han, bšten som sakt ¾r. ®ru bšter wthfesta, giwen tha arfua hans malsegendenom thet wtf¾st ¾r, och konungenom oc heradeno lagha bšter som forscriuat staar. ¤.1. Dšr han oc sidan dagher hans wte ¾r, oc fšr ¾n han fridh faar eller malsegendenom bštir f¾stas, bšten tha arffua hans aff godze hans maalsegendenom VIII šrtuger oc XIII marc, och warin frii for konunge oc h¾rede.


XXIII.
Alt thet bštas scal for faders gerninga som han hauer brutit, eller modher eller adhre frender, tha gelden ¾ geld oc sakena aff luth thes som bršth, hwat thet ¾r helder lšsšra eller iordh; ¾r hwarte iordh eller lšsšra til, waren tha arfuane saklšse baade for malsegendenom, konunge oc h¾radeno.


XXIIII.
® huar man scal annan til draps binda, hawi waldh han ther til binda epter thet draapit war giort jnnan nat oc aar, hwat han wil braadare eller senare. Nw binder han ey til draapit jnnan nath oc aar epter thet gerningen war gšr, haui sidhan engte wald nokon till thet draap binda, wtan haui then sak sik kennir om nokor ¾r then til.


XXV.
Nu kennis engen widh drapith, oc engen warder laglica tilwnnen jnnan nath oc aar epter thet draapit war giort, tha ¾r heredit sakt ath XL markom, wtan herede sannan drapara wise; thet hetir dulga drap; aff them XL markom taki konungen halfft oc halfft thes arffua som dr¾pin warth ¾n the jnrikis ¾ru; ¾ru the ey jnrikis, oc koma ey breff eller sk¾l aff r¾ttom arffuom jnnan nat oc aar epter thet dulga draap war wtdšmpt som fšr war sagt, tha skiptis the VIII šrtuger oc XIII mark som j erffda balkenom skils om dana arff.


XXVI.
Nu giffs herade sak for mordgeld, tha scal h¾redznempd thet wita at han doo aff soot oc ey aff manz handauerkom, eller oc ath ther gaff r¾tter arfue sannom sak meth  stempdo tinge jnnan nath oc aar, eller oc ath ther war widergaanga gšr jnnan nath oc aar, eller the wisa sannan draapara meth sannom witnom. Hauer herade engte aff thenna witzordom fore sik som nw ¾r sagt, tha scal thet h¾rede mordgeld bšta XL mark, taki konunger XX marc oc malsegende XX mark som fšr ¾r sagt. ¤.1. Thetta scal epter mantali wtbštas, hwar then man som XV aara ¾r karl kšns eller oc meer. Fore alla them som mordgeld ¾gha bšta, tha bštis fult mordgeldh ¾n the myrde warda, oc haui thet engen man fr¾lzt. Myrdes oc nokor then ey bštir mordgeld, som ¾ru qwinnor eller ouermagha yngre ¾n XV aara, wari boot haluo mindre. Nw ¾gher heredznempd mantal nempna, oc hwar then ¾gher mordgeld gšra som ther nempnis; sither nokor qwar oc gšr ey, bšte III šra; sither alder hwscaper qwar, gelde thera deel wth aff mordgeldet och aa III marker.


XXVII.
Uarder man dr¾pin j šyom eller sk¾riom, finder h¾rede draaparen jnnan nat oc aar, eller liust oc oppenbart ¾r ath wtlendzker h¾r hauer thet giort, tha wari herade saklšst; ¾r ey swa, gelde ather herede th¾r fore dulga draap XL marc, oc ey meer, tho at liik see flere funnen ¾n eeth ath eno sinne.


XXVIII.
Dr¾per kona man, oc warder fangen a ferske gerningh eller jnnan dags och dygne, tha scal hona til tings fšra, withna oc dšma latha som annan drapara; haui siden malsegenden waldh hwat han wil helder bšter taka eller hona halshugga laata. Taker malsegenden bštir for hona, tha bšte oc konunge VIII šrtuger oc XIII mark, oc samwledh heredeno.


XXIX.
Uarder kona ey fangen jnnan dagh oc dygne, tha scal hona til draaps binda a tinge som annan drapara, oc bšte malsegendenom XL mark, konnunge VIII šrtuger oc XIII marc, oc samu ledh herade. Ey maa konu fridlšsa gšra ¾n hon formaa thettas bšta. ¤.1. Formaa hon ey botom, haui tha malsegenden wald hwat han wil heller minne bštir taka eller liiff henna, oc wari fridlšs for maalsegendenom, konungenom oc h¾redeno som annar drapare; och bšte tho engen then som hona fšdher eller samwist hauir meth henne, wtan han hona for them som hona fanga wilia w¾¾r; v¾r oc han hona, wari twegilt thet han gšr, oc alt ogilth thet han faar, som  fšr ¾r sagt.


XXX.
Huar som draapare warder laghlica fangen, huat thet ¾r man eller kona, tha scal malsegenden han j hender faa konungs fogata; fogate ¾gher han j konungs hekto s¾tia oc ther gšma lata ther til tingh ¾r stempt oc hans r¾tter scal gšras. Foghaten scal han til tings fšra, oc ther j r¾tten antwarda, oc sidan scal malsegenden han ther til sakena winna oc dšma latha, oc bšdlenom giwis een mark swensk aff heredz sakšre.


XXXI.
Dr¾per prester eller annar clerker leekman, ther taker biscoper konungs r¾th, oc arfua thes dšda malsegenda lut aff botom, oc doomkirkian heretzr¾tten.


XXXII.
Dr¾per leekman klerk, taki ther konunger sin r¾th, och arffua thes dšda sin lut aff botom, oc heretz r¾tten kirkian som fšr.


XXXIII.
Kan lekman eller clerker dr¾pin warda, oc ¾r ey r¾tter malsegende jnlendis tha thet k¾ris; w¾rs thet draapet for them som aak¾ra m¾dhan han borto ¾r, komber han siden heem oc krefuer bštir, wari thet waart for honom som wardis for them som fšrst atalade, oc swa for allom them som ther kunna framdelis aa tala.


XXXIIII.
Nu wil man wita draap s¾t oc bšth, k¾re malsegenden epter botom, konunger eller herede, huilken thera helzt k¾rer epter, hiin segher the bot gullet haua, thet sculu XII men wita huat thet guldet war eller ey. ¤.1. Komber man til tings oc gaanger wider sak sinne the han ¾gher dšdh fore liuta, tha sculu thet XII men wita hwat han gik widher the sak eller ey, the XII men ¾gher lensman nempna; oc ¾ hwat sak thet helzt ¾r som han hauir widhergaangit, oc gaanger a liiff manz, tha sw¾ren the XII men ath han wid the gerning gik, fšr ¾n domber a han gange.

XXXV.
Dr¾per lšsker madher man, tha ¾gher han faangas aff malsegendenom, konungs l¾nsmanne oc heredzhšfdingia, ¾ hwar han ¾r, wtan j kirkio eller kirkio gaardh; tha ¾gher han til tingh fšras, oc ther liff aff honom dšma lata, oc hwarte fastes eller bštis for han.


XXXVI.
Nu kan lšsker man affhugh eller fuls¾re gšra, oc orkar ey fullom botom, tha scal han faangas som sagth ¾r. Komber ey then jnnan maanada dagh som lagha bštir biuder for han, fšris tha til tingh, oc dšmis handh aff honom.


XXXVII.
Kan lšsker man skeeno gšra, oc orkar ey til III mark, tha scal han fangas oc haldas een maanadh; gelder engen tha bštir for han, tha fšris til tingh, oc stingis knifuer ginom handh hans. Thet ¾r lšsker man, som ey ¾r bolfaster, oc ey orkar fulle boot vppe halda.


XXXVIII.
Gšr man forsaat for androm j hwsa skiulom, scogha skiulom, grinda skiulom, šya skiulom, eller hwar thet helzt wara kan; komber ther man farande, then som fore sither reeser wapn eller gšr akomo a then som tilkomber; falder then som fore ¾r, ligge ogilder, wtan han hempnis thes dšd som han ¾r r¾tter malsegende til, eller waktar epter them som fridlšs ¾r epter laghum wordhen, ligge tha j lagha geldom XL. mark til treskiptis, maalsegendenom, konungenom oc h¾radeno, ey warder the both hšgre; thy ath hwar ¾gher haua lagh oc ey slagh meth androm. Falder then som tilkomber, ligge han j twebšte LXXX markom, wtan then som fore sither hempnes som sagt ¾r, bšte tha XL mark til treskiptis, oc taki fulla script. ¤.1. Nw sighir annar forsaat wara giort oc annar ey, withi heredz nempd huat ther om sant ¾r. Ey maa forsaat heeta wtan then som fore siter reeser wapn ath hinom, eller gšr akomo som j edzšreno skils.


XXXIX.
Nu biuder konunger ledungh wth, oc skip ligger j lagha l¾¾ghe, oc skišlder j stampne; varder ther man dr¾pin, ligge j twebšte. ¤.1. J tessom maalom som nw ¾ro vptald, tha scal swa baade sanbana oc haldzbana widhbinda som fšr ¾r sagt j adhrom draapom. ¤.2. Swa ¾gha twebšter skiptas, ath malsegenden taki XL marc, oc sidhan gange XL mark till treskiptis; taki een luth konunger, annan maalsegende oc  tridia herade.


_______________


D r a a p   m e d  v a d h a.

I. Fšrst skils hwat wilia w¾rk eller waadauerk ¾r, oc om nokor drager kniff eller annat wapn, wil scada gšra oc giter ey.
II. ¦ Om tw dšdz saar warda aff eno hugge, huru thet ranzakas scal meth nempd oc eedom, och ath konungs l¾¾nsman oc malsegende n¾rwaren.
III. ¦ Skiuter man eller kastar ath andro, oc menniskia warder fore stadh.
IIII. ¦ Liuter nokor dšdh aff gildrom j scoge, oc huru the lysas sculu.
V. ¦ Hugga twe tr¾ eller w¾lta steen, oc dš baade eller annar.
VI. ¦ Falder nokor j brwn eller bro oc dššr aff.
VII. ¦ Klifuer man j tr¾ sielffwiliande bidin eller budhin, oc falder til dšdh.
VIII. ¦ Faller man w tr¾, oc then wndi ¾r faar scada.
IX. ¦ Faller hws a man.
X. ¦ Faller lass a man.
XI. ¦ Dr¾per ouermagi man meth wilia.
XII. ¦ Dr¾per ouermagi meth waada.
XIII. ¦ Huru ouermagi scal til drap bindas.
XIIII. ¦ ®n qwinna dr¾ps meth waada, the som sigs meth barn wara. 
XV. ¦ Om thet folk som aaffuita ¾r gšr draap eller annan scada, oc huru lysas scal ath the afwita ¾ru.
XVI. ¦ Dr¾per fader eller modher barn sith meth waada.
XVII. ¦ Dr¾per f¾ man, eller diwr eller fugla the man heema fšder.



(I.)
Hwar som swerd eller kniff dragher, sp¾nner armbšrst, eller annor wapn reeser ath androm otrengder oc onšdder, hugger, stinger eller skiuter ath honom, oc taker annan, hwat ther thimar draap eller saar aff, komi aldre waada eedh eller waada boot fore. ¤.1. Nw kan nokor aff liffs nšdh sik w¾ria wilia, eller wil faanga then man fridlšs ¾r, eller annan then meth laghum gripas maa, hugger eller skiuter ath honom eller them han w¾ria wilia, oc taker annan, thet maa waade reknas om han waadha eedh meth XII mannom fylla kan; tho bšr ey wtan eth hug eller skuth oppa een man til waada reknas. ¤.2. Dragher oc nokor kniff eller swerdh ath androm, eller reser skot oc wil scada gšra ¾n tho han ey giter, bšte thre mark til treskiptis. Skeer thet a kirkiow¾gh eller tings w¾g, bšte som skils j edzšreno. Liggen all tessen ¾rande til witne som n¾rwaaro oc herez nempd.


II.
Nu kunno aff eno hugge j waada flere saar warda ther man dšdh aff liwter, thet sculu XII men aff sama herede meth witnom, om noker n¾r waaro, ranzaka, oc sw¾ria huar sins l¾stom hwat thet helder waade war eller ey; var thet waade, bššte XX marc ath waadha botom malsegendens ensak. Thenne edher scal a nesta lagtinge gangas ther epter, oc konungs l¾nsmanne oc malseghandenom lati then som draapet giorde meth twem bolfastom mannom fšrra tilsigia. Faa the tessen budh oc koma ey forfalla lšse, tha gange hin edh sin for heretzhšffdingia eller domara hans, oc legge genast fram eller forwisse malsegendenom XX marc, oc wari saklšs for konunge oc herade. ®r ey konungs l¾nsmanne oc malsegendenom swa til sagt, stande tha edher then qwar til nesta tings dagh epter thet malsegende oc l¾nsmanne ¾r laglica tilsagt, oc ganges tha hwat the helder n¾r ¾ru eller ey. Oc ¾ hwar man biuder sik til waada edh oc waada bot oc feldz at edenom, wari tha waade j wilia werkom.


III.
Skiuter man ath osk¾likom diwrom, eller til maals meth bogha eller spiute, eller kastar sten, staang eller kniff eller annath hwat thet helzt ¾r thet scadi maa aff thima, warder menniskia fore oc faar dšdh aff, kan han waada eedh fylla meth XII mannom, bšte XX marc malsegandens eensak; feldz han at edenom, reknes tha for wilia oc ey for waada.



IIII.
Gšr man gildro j scoghe meth spiut, str¾ng eller stappo eller graff, for ¾lgiom eller androm diwrom, tha scal han thet liusa een synnodag fšr ¾n han gildre gšr, widh sokna kirkio ther han wil them gšra, oc twa synnodaga sidan the gšra ¾ra, oc kunnoga hwar the liggia. Faar nokor ther dšdh aff ath olysto, wari boot XL marc. Sigher annar lyst wara oc annar ey, witi thet XII men aff soknene. ®r laghlica lyst, oc thimar ther sidan dšder aff, wari booth IX marc.


V.
Nu hugga twe tr¾ eller stene w¾lta, faa baade bana aff, ligge baade ogilde; faar annar bana aff, gelde then som lifuer han aater meth halfue f¾mpta mark.


VI.
®r brunder j by, han scal bšlia oc om hšlia; falder ther man j oc faar bana aff, bšte tio mark then brunnen ¾gher. Nytia flere brwn, bšte then som feller oc ey then som bygger. ¤.1. Faller man j broo oc faar bana aff, bštes som j bygninga balkenom skils; ¾gha flere broo saman, bšten the som fella oc ey the som byggia.


VII.
Klifuer man j tr¾ sielf wiliandes, falder nider oc faar bana aff, ligge ogilder. ¤.1. Klifuer man j tr¾ bidhin, faller nider oc faar bana aff, wari boot X marc. Klifuer man j tr¾ epter budi, faller nidher oc faar bana aff, wari gilder meth XX marc. Nw siger arfue thes dšda epter bšn eller budi vpklifuen wara, oc hin nekar, dyli meth XII manna ede, eller bšte som fšr ¾r sagt.


VIII.
Nu falder man aff tr¾ nidher, oc faar han scada aff som wnder staander, wari ogilt.


IX.
Nu falder hws a man eller annwr handa wirke manna, oc faar aff bana, wari boot half f¾mta mark.


X.
Nu falder lass a man, wari ogilth, ¾ hwaria handha lass thet ¾r.


XI.
Nv kan ouermagi meer ¾n VII aara oc minna ¾n f¾mptan aara man dr¾pa meth wilia, wari swa ouermagha wilia gerdh som moganda manz waade gerdh, bšte han aater meth XX markom; aff them XX markom taki malsegende XIIII mark, oc III mark konunger, oc samuledh herede.


XII.
Dr¾per ouermagi man meth waada, bšte IX marc, och tho hwarte konunge eller herade. ¤.1. ®r han siw aara eller minna, oc dr¾per meth wilia, bšte halff f¾mpta mark; dr¾per han meth waada, bšte III mark ensak maalsegendens. Komber saar oc ey draap j, wari saar ogilt.


XIII.
Dyls draapet, binde han swa til draapit som all annwr draap. Nw sighir annar ouermaga wara oc annar ey, within thet XII men aff herade, raade halua nempd hwar thera. ¤.1. Vari kona j sama lagum som man j waadha botom, hwat hon dr¾per eller dr¾pin warder.


XIIII.
Nu kan kona j waada dr¾pin warda, oc sigs hon meth barne wara, tha haui barnsens arfuinge then neste witzord ath wita meth tueggia quinno witnom oc XII manna ede ath hon meth barn war, oc škes tha both henna ath halff f¾mta mark.

XV.
Nu warder man eller kona affwita, tha sculu n¾ste frender hans eller henna, swa braat the thet wita faa, lysa thet fore grannom oc sokna mannom, oc han eller hona j hektom s¾tia oc haua, om the them faangith gita. ¤.1. Kan then man eller kona w hektom koma,oc dr¾per man eller brenner by, ligge ther by j waadageldom IX marc; ey ¾r the boten hšgre ¾n tho ath ther brinne baade by oc bonde; kan then man eller kona dr¾pa, wari alt j waada botom IX marc; swa scall hans ¾rfuinge eller henna baade gelda oc taka for them. ¤.2. ®r ey lysninga witne til, wari tha boot thera som lysa aatten haluo stšrre, ¾ hwat gerning then afuita gšr, om arfuingia hans wisto ath han afuita war. Faar och tha then afuita draap eller saar eller andra akomo, wari boot haluo mindre.


XVI.
Dr¾per fader eller modher barn siith meth waadha, lifua the baaden, k¾rer annath thera til tess som dr¾pit hauer, tha fylle waada eedh oc waada boot, oc qw¾li thet engen hšgre huarte til lagha eller bota. K¾re huarte thera til annars, wari tha saklšs baade for eed oc booth.


XVII.
Dr¾per f¾ man, wxe, galter, bukker, hester, hunder, rwni eller hwat f¾ thet helzt ¾r, bšte fore IX marker then som thet f¾ ¾gher. ¤.1. Fšder man diwr heema eller fugla, kunno the scada gšra, waarde swa for thy som adhro f¾ j allom sakum. ¤.2. Nu ¾n then dyl som f¾ ¾gher, tha binden thes dšda arfua han til meth twem witnom och XII manna edhe.


_______________


S a a r a m a a l   m e d   v i l i a.

I. Fšrst huru man scal annan til saaramala binda.
II. ¦ Nw gšrs j sender saar oc raan.
III. ¦ Om man hugger annan j wapna skipte fullom saarom, aff n¾sa eller šron, wt šgon etcetera.
IIII. ¦ Hugger man aff androm finger eller footh framman wrista.
V. ¦ Hugger man t¾¾r af androm.
VI. ¦ Hugger man eller stinger annan fuls¾re ther ey komber affhugh j.
VII. ¦ Hugger man annan j rygh, arm eller been, swa ath han warder lamber eller lytter aff.
VIII. ¦ Hugger man eller slaar aa handh swa ath finger krumpna.
IX. ¦ Huru wtslagna tender bštas, oc huru bštas scal oc skiptas ther badhe komber saman saara boot oc lytes boot.
X. ¦ Om kštsaar, skeno oc mindra saar.
XI. ¦ Huru saar scula scodas oc bštas ther tr¾tta komber j.
XII. ¦ Varder man swa huggen eller hamblader, ath han orkar ey til ting eller kirkio ath lata saar sin scoda.
XIII. ¦ Slaar man annan pwst, meth stangh eller stene.
XIIII. ¦ B¾rias men oc faar annar dšdh aff oc annar saar.
XV. ¦ Vari quinna swa gild j saara botom som man, wtan hon fšder dšt barn.
XVI. ¦ Huru man scal saarom waarda nath oc aar, oc l¾nger ¾n swa widerbšr.
XVII. ¦ Dr¾per man annan eller sargar aa aker eller ¾ng, om waar eller hšst.
XVIII. ¦ Huru ouermagi bšta scall saar oc lythe.
XIX. ¦ Om the men som slaa oc jlla handla thera hustrwr.
XX. ¦ Sargar hunder eller f¾¾ manz annan.


(I.)
Nw wil man annan til saara binda, tha segir then som k¾ris til sik ther haua warit, oc ey thes wiliande eller wallande ath han scada fik, eller sigher oc ath han war ther ey, tha scal thet heretz nempd wita, the som the sigia baade jaa widher, hwat han a wigualle war thes wiliande oc waldande eller ey ath han scada fik, oc them hon wndan taker, ath ey a wigualle waaro, eller oc ther waaro oc ey thes wiliandhe eller wallande ath han scada fik, waren saklšse. Sidan haui then wald som saaren fik, ath binda then til saara maala som han wil meth VI manna ede a tinge, aff them som ther waaro oc ey waaro wndan takne aff nempdene.


II.
Nu gšras baade j sender enom manne saar oc raan, binde han widh baadhe meth VI mannom, oc bšte tho hwart om sik.


III.
Koma men saman j wapna skipte meth wredz wilia, oc hugger annar annan fullom saarom, n¾so aff manne, eller wth šgha, eller aff šra, eller j siit anlite eller hals, swa ath han haffuir ¾uerdelikit lyte aff, eller hugger aff handh eller footh; then som thet gšr, bšte XII marc malsegendenom fore lytet, oc XX marc til treskiptis for saaramaalen. ¤.1. Varda manne twe aff tessom fornempdom limom aff hugne, wari tha boot haluo meere baade j lytis botom oc saaramaalom; bšte fyra marc oc XX ath lytes boot, oc XL marc till treskiptis ath saaramaalom. Nw warda flere limi aff hugne ¾n twe aff them som fšr ¾ru nempde, wari swa gilder limber som limber, baade j lytes botom oc saaramaalom.


IIII.
Hugger man aff androm twmulfinger eller foot framman wrista, wari IX marc fore lytet oc XII marc til treskiptis for saara maalen, for thy ath twmulfinger ¾r halff hand oc h¾¾l haluer foter. Hugger man then nest ¾r twmulfingre, bšte VI marc for lytet oc IX marc fore saaramaalen; l¾ngstha finger wari j sama botom; then n¾st ¾r litla fingre, wari thre marc for lytet oc VI marc til treskiptis fore saara maalen; litla finger wari j sama boot.


V.
Hugger man taa aff manne, wari hwar thera swa gild j saara maalom som finger, oc haluo minne j lyteno.


VI.
Uarder man huggen fullom saarom, ther ey komber affhug j, warder huggen eller stungen j hool meth sw¾rde, knifue eller spiute, eller huaria handa thet h¾lzt ¾r, eller stungin ginom laar eller arm, eller hwar helzt han ginom stungen warder, eller huggen j hoffwdh, arma eller been swa ath been wtlšses oc wttakas, eller warda been eller arma synder slagne eller hugne; t¾ssen ¾ru ful s¾re; wari boot XX marc, ther fšlger ey lytis boot.


VII.
Nu kan man warda huggen j ryg, arma eller been, swa ath han warder krumpen, lamber eller lytther, wari tha lytes boot VI marker; varder han ey lytter, krumpen eller lamber, tha scal ey lytis bot fšlgia.


VIII.
Uarder man huggen eller slagin j hand, swa ath twmulfinger krumpnar oc onytias, bšte III marc ath lytes bot, oc XII šra for then ther ¾r nest, VI šra for then th¾r ¾r nesth, oc III šra for then ther ¾r nest, oc halff f¾mta šrtug for litla finger; oc saaren bštis epter thy the warda m¾tin.



IX.
Uarda manne wtslagna framtender eller adhra tender, fyra w hšse hwariom, tha ¾r thet fulder limber; wari lyte j XII marc, oc XX marc ath saaramaalom. Varda fyra t¾nder wtslagna, bšte VI marc for lytet oc XII marc til treskiptis. Vardha twa wtslagna, bšte III marc for lytet oc s¾x marker ath saaramaalom. Varder een wtslagen, bšte XII šra for lytit oc III mark ath saaramaalom. ¤.1. Hwar som baade komber j saaraboth oc lytes both, tha gange saaraboth til treskiptis, taki een luth malseganden, annan konnungen oc tridia herede, och lytes boot malsegende eensamber. Hwar som lytis bštir sculu bštas fore affhug, tha gange ¾ lytes bšter wth meth saaramaalom. Ther som affhug ey j komber, tha scal thet standa nat oc aar; tha nat oc aar ¾r wte, tha scal heretzhšfdinge nempna VI men aff heradeno, the scula scoda hwath han ¾r swa krumpen eller lytter, ath han ¾ghir lytes boot taka eller ey.


X.
Nu warder man huggen kštsaar eller slaghen fulle skeno, bšte ther fore VI marc, taki malsegenden thre mark oc III marc gange til treskiptis. Varder man slagen eller skuren minna saar ¾n nw ¾r sagt, oc tho synes blaat oc blodugt, bšte III mark til treskiptis.


XI.
Nu sigher annar minna saar oc annar mera, tha scal heretzhšffdinge s¾x men til nempna ath m¾tha the sama saar, oc fore them bšta lata som the sigia lagh oc r¾th wara.


XII.
Nu kan man warda huggen eller hamblader, swa ath han ¾r ey fšr til ting eller kirkio sik ath k¾ra eller saar sin syna lata, tha scal heretzhšffdinge budh faa; han scal honom VI sanninda men nempna, the sculu tith koma jnnan nesta XIIII n¾ttir epter thet scadin giordes, och m¾ta saar hans, oc swa ther fore bšta lata som the wilia sin eedh fore binda, oc saar oc aakoma ¾ru til. Huilken aff them s¾x som heredzhšfdingen laghlica til nempne, oc ey wil koma och ¾r forfalla lšss, bšte thre marc til treskiptis; taki malsegenden een luth, annan konunger oc tridia herede. Faar heredzhšffdinge budh oc wil ey nempna, bšte sex mark til treskiptis.


XIII.
Nu slaar man annan pwsth, meth staang eller steen, oc synes ey akoma, warder giort fore sokn eller šldrykkio eller annar stadh ther samfund ¾r, ¾ru til tweggia manna witne som n¾r waaro oc aasagu, bšte thre marc til treskiptis; orkar han ey tueggia manna witnom som nw ¾r sagt, oc synes ey akoma, tha w¾ri then sik som saken giffs meth s¾x manna ede oc wari saklšs, oc then eedh scal han a tinge ganga. Hwar som pwster warder slagen som nw ¾r sagth, oc synes ey akoma, ther maa engen epter k¾ra wtan r¾tter malsegendhe.


XIIII.
Nu kunna men saman koma meth wredzuerkom, oc faar annar dšdh aff oc annar saar, ther ¾r dšder gilder oc saar ogilt; lifua the baade, oc faar hwar saar aff adhrom, faar annar fuls¾re oc annar minne akomo, wari tha hwar gilder ath saarom sinom som the warda m¾tin til.


XV.
Nu warder kona sargat fullom saarom eller minne saarom eller baard, wari swa gild kona j saara botom som man, wtan hon warde swa baardh eller huggen, ath hon fšde dšth barn; tha škis both henna meth IX mark, oc ther ¾ghir j hwarthe karl eller konunger. ¤.1. Sargar kona man, swari swa fullom botom som man, oc sškis henna maalsman, oc bšte aff henna penningom oc ey aff sinom.


XVI.
Nu warder man huggen hofwdsaar, eller hwaria handa saar thet helzt ¾r som man maa dšdh aff faa, tha scal then som gerningena giorde, them saarom waarda ther til nath oc aar ¾r wte epter thet gerningen war giord, oc ey lenger, wtan heredznempd witnar oc sw¾r a tinge hwar sins l¾stom ath han aff handauerkom hans dšdir bleff, faste tha oc bšte som annar drapare epter thy saken ¾r. ¤.1. Nw warder man saar aff adhrom eller slaghin, komber then thet giorde oc bštir widh maalsegenden, konungen oc herade, oc malsegenden giffuer honom s¾¾t a moth; dššr han aff them saarom sidan bštir ¾ru bštta, oc fšr ¾n wte ¾r nat oc aar epter thet gerningen waar gšr, tha ¾gher malsegenden ey waldh ath hempnas, wtan han scal lagha bštir taka, oc stande thet fšrst j botom som vp ¾r buret, sidan scal thet meth laghum krefuias som aater stander; oc konunger oc herade lithen ath them botom som the haua vpburit, oc ther škas ey thera bot.


XVII.
Nu ganger man ath adhrom thes wiliande, ath han wil bondan scada eller hans hion a aker om waar eller a hans aaker eller ¾ng om hšst, dr¾per eller hugger eller slaar blanadh eller bloduite bondan eller hans hion, tha ¾r thet alt twegilt som han gšr som tilkomber, oc alt thet ogilt som han faar. ¤.1. Nw ¾n braadelica komber skilnader thera mellan a aaker eller ¾ng om byrgda thima, tha bšte som skils j saara maalom om hwars thera akomo, oc engte for fridbrutet, oc thet scal heredznempd wita hwat ther ¾r santh om.

XVIII.
Nu gšr ouermagi fuls¾re eller bloduite, then som meera ¾r ¾n siw aara oc minne ¾n XV aara, bšte XII šra for sar, oc XII šra for lyte ¾n the ther j ¾ru; gšr han minne akomo, som ¾r blaanader eller blodwite, bšte III šra. ¤.1. Gšr ouirmagi saar eller blodhuite, siw aara eller yngre, wari ogilt; ther sculu ey bšter fore ganga. ¤.2. J them botom som ouirmagi scal bšta fore, thaki thet maalsegenden, oc hwarte konunger eller herede.


XIX.
®n tho ath gudh hauir gifuit mannenom quinnona til hielp oc wnderdan, tho ey til tr¾l eller fota trodh, och bšr hwart thera annat elska, hon han som howd, oc han hona som lim. Och thy huilken man som aff haat oc ondzsko, j drukkenscap eller for andra quinno sculd som han elskar, slaar hustru sina blaa eller bloduga, lamma eller lytta, wari thet alt j twebotom, oc frender henna n¾ste waren malsegenda ther til; nepser han hona for bruth henna sk¾liga, wari saklšs. Vithi heredznempd oc naagranna hwat ther om sant ¾r. ¤.1. Nw slaar man legho hion sith swa ath thet warder aff lambt eller lyt, ligge thet j lagha botom som annat folk; nepser han thy for brut sin sk¾liga, wari ogilt.



XX.
Nu kan hunder bita man, tha gifui ¾genden wt hunden, eller bšte s¾x šra. Kan annat f¾¾ man saaran gšra, hwat f¾ thet helzt ¾r, bšte ¾ganden s¾x šra. Varder then lytter som scadan fik, tha scal lytes boot wara swa stor som saaraboot. Vil ¾ghenden dylia at hans f¾ hauir thet ey giort, tha ¾ghir hiin witzordh som scadan fik, withi thet meth tweem mannom ath thes f¾¾ hafuir thet giort.


_______________


S a a r a m a a l  m e d  v a a d a.

I. Hugger man ath androm oc annar miste n¾so, šghon, šron etcetera, eller hugger fuls¾re ther ey komber affhug j.
II. ¦ Hugger man annan meth waadha fuls¾re ther ey kombir affhug j, oc om man hugger finger aff androm.
III. ¦ Hugger maan t¾¾r aff androm. 
IIII. ¦ Kastar man eller skiuter, oc taker annar stadz fšr ¾n thet gšr scada.
V. ¦ Nw kastar man oc kombr huargen wider fšr ¾n scadi skeer.
VI. ¦ Om handalšsan waada oc ther lyte skeer j waada botom.
VII. ¦ Hwar som st¾kam¾tz, rytingh eller wedhem¾tz maa b¾ra eller ey.

(I.)
Hugger man ath androm oc warder annar fore stadder, hugger aff honom n¾so eller šra, eller wt šgha, eller hugger han j anlite eller hals swa ath han hauir ewerdelikit lyte aff, eller hugger aff handh eller foth, bšte ath waada boot VI marc for saar oc IX mark fore lytet. ¤.1. Hugger man annan fuls¾re meth waada, som ey komber affhugh j eller lyte, oc ey krumpin eller lamber warder, bšte VI mark for saar; ther fšlger ey lytes boot. ¤.2. Ranzaki heredznempd om thet waade eller wiliauerk ¾r, epter thy som skils j draapamaalom meth waada capitulo primo.


II.
Hugger man annan j ryg, eller synder arm eller been meth waada thet som fuls¾re ¾r, oc komber ey affhug j, wtan warder krumpin eller lamber, swa ath han hauer ther aff ¾uerdelikit lyte, bšte s¾x marc fore saar oc IX mark fore lyte. ¤.1. Hugger man aff androm twmulfinger eller foth framman wrista, bšte III marker for saar oc VI marc fore lytet; hugger man then ther ¾r nest, bšte XII šra for saar och thre mark fore lyte; hugger man l¾ngsta finger aff, wari sama both; fore then nest ¾r lithla finger, bšte IX šra for saar oc XII šra for lyte; litle finger wari j sama boot.


III.
Hugger man taa aff manne meth waada, wari swa taa gildh som finger j saaramaalom, oc j lytis botom haluo minne.


IIII.
Nu kastar man steene eller skiuter staang, eller hwaria handa han helzt kastar, och komber annar stadh nidher fšr ¾n thet scada gšr, stšter aff stene eller huse eller stok, eller kastar ower hws oc seer ey huar thet nider komber, thet hetir handalšs waade; varder ther nokor fore stadder oc faar aff scada eller hwat akomor thet helzt ¾ru som fšrra ¾ro nempda, bšte for saar halffuo minna ¾n fšr ¾r sagt; kunno lyte j wara, bštes the som j androm waada epter thy the ¾ru til.


V.
Nu hugger man annan eller slaar skeno, kaster eller skiuter swa ath hwargen widerkomber fšr ¾n thet scadha gšr, ligge thet til heredznempd hwat thet scal waade reknas eller ey, oc bšte then sake huart som thet ¾r till oc nempdin thet w¾ghir.


VI.
Nu ther som handa lšss waade thimar, som annar stadh taker fšr ¾n thet scada gšr, kastar ower hws och seer ey hwar thet nider taker, eller huaria handa handalšs waade thet helzt ¾r, ther maa then som gerningena giorde waada boot framleggia oc waada eedh ganga, ¾n tho ath malsegenden wil ey bštir vp taka. ¤.1. ® hwar som lyte komber j waadabotom, swa ath ey komber affhugh i, tha scal lytes bot qwar standa ther til ath wte ¾r nath oc aar; ligge tha til VI manna aff heradeno hwat han ¾ger lytes boot vpb¾ra eller ey. Slikt scal wngom bštas som gamblom ath lytis boot.


VII.
Huilkens frelsis manz hion, som ¾ro brytia, landboa eller thera swena, mšlnara eller jnnes men, legho drengia eller bonda syni, bšnder eller thera swena, wtan the ¾ro tienisto men eller fanta the som sinom hwsbonda tiena oc fšlgia som frelzt tiena, b¾r stekam¾tz, rytingh eller wedhem¾tz, warder meth witnom takin, bšte III marc konungenom, malsegendenom oc heradeno, oc then wari malsegenden som han taker ther meth; orkar han ey botom, tha scal heredzhšfdinge a tinge stinga kniff gynom hand hans. Vites thet honom, w¾ri sik meth VI manna ede.


_______________


T i u f f u a   b a l k e r.

I. Um thes sak som hustru bondans fraan bondanom stiell eller lukkar, och om lšss kona lšper bort meth giptom manne.
II. ¦ Om gortiufuer stiel nšth, faar, swin eller annath.
III. ¦ Om gortiufuer hauer bolagsman eller stiuffbarn.
IIII. ¦ Om gortiufuer ¾r gipter, oc giffs hans hustru sculd.
V. ¦ Om tiuffuer warder ey takin widh ferska gerningh.
VI. ¦ Stiel tiuffuer til halff marc oc warder faangin meth.
VII. ¦ Om manne witis tiufnader oc ¾r ey j handom takit.
VIII. ¦ Om man stiel III šra oc ey til halff mark.
IX. ¦ Om manne witis triggia šra tiuffnader. 
X. ¦ Nw stiel man II šra ok minna ¾n III šra.
XI. ¦ Nw stiel man kiidh, lamb eller gaas, oc om snattara boot.
XII. ¦ Nw then som faangar tiuff oc sl¾pper honom eller taker lšsn.
XIII. ¦ Hwru man maa ransaka epter tiufnade, oc ¾n tiufuer stander til w¾rio oc ther brytas dšr.
XIIII. ¦ Om man far heem til annars meth lagh kallado tinge, och bonden stander fore meth wapnom.
XV. ¦ Huru man scal alla handa kšpa meth win oc witne.
XVI. ¦ Om nokor klandar hoffuat eller klšffuat thet man hauir kšpt, oc faldz han ath withnom som kšpte.
XVII. ¦ Nw griper man til lysninga witne, oc huru man scal framkoma sinom hemuls manne j III wikur.
XVIII. ¦ Om hemuls man eller witne koma ey fram.
XIX. ¦ Om nokot clandas fore manne, huru tha scal win oc witne fore koma oc wingan.
XX. ¦ Nu dyl winen, siger sik ey wingath haua.
XXI. ¦ Nw ¾ru ey witne widh kšp, oc clandas thet kšp.
XXII. ¦ Then som clandas fore sigher hawa leegt eller laane takit.
XXIII. ¦ Hwat han scal ¾gha som tiuff faangar.
XXIIII. ¦ Stiel man aff androm j kirkio eller kirkio gaarde.
XXV. ¦ Om them som stiela ¾ple j annars tr¾gaardom.
XXVI. ¦ Om man hugger apald eller annor b¾rande tr¾.
XXVII. ¦ Om them som stiela lška, kaal, ¾rther, roffuor, bšnor.
XXVIII. ¦ Om hwmbla tiufua j šyom.
XXIX. ¦ Om fiska tiufua oc n¾tia tiufua.
XXX. ¦ Om man gifuer androm sak for bodr¾th.
XXXI. ¦ Om l¾nsman sl¾pper tiufue w hefftom.
XXXII. ¦ Om fynder hittas a w¾ghom, huru the sculu skiptas.
XXXIII. ¦ Hwat man scal ¾gha af fynd som hitte, eller griper han ath lysninga witnom oc faldz ath them.
XXXIIII. ¦ Om man hitter fynd wtan hered.
XXXV. ¦ Om man hitter annars f¾ thet tampt ¾r.
XXXVI. ¦ Om man hitter strandwrak a salto watne eller fersko, eller hitter man butn fyndh.
XXXVII. ¦ Huru han scal gšra sik vrtiufua som hitte.
XXXVIII. ¦ Huar som taker annars ting wtan laan eller leegho.


(I.)
B¾zsta tingh som bonde j boo sino hauer, thet ¾r lagh gipta hustru hans; huilken hona fraan bondanom stiel, han ¾r w¾rste oc stšrste tiuffuer. Och thy ¾ hwa som bondans hustru lokkar fraa honom och lšper meth henne bort, warder han ther meth faangin widh ferska gerningh, tha scal han til ting fšras oc dšmas, oc wphengias offuer andra tiufua. Vil ey bonden hustru sinne liff wnna, tha fšris oc hon til ting, oc dšmis qwik j iordh. ¤.1. Nw kan tolken sak witas nokrom, oc ¾r ey gripin widh oc ey ful tygh oc witne til, ligge tha thet til heredznempdh; w¾ria the han, wari warder; fella the han, bšte XL marc, halfft malsegendenom oc halfft konungenom; bšte huart thera biscope VI mark, oc gange wnder script. Hauir oc malsegenden fulla beuisning meth sik aff herade ther the bort lopu, tha ¾gher konungs fogate, ¾ huar han them finder, honom hielpa at gripa them baaden som bort lopu, oc r¾tta ouir them som fšr ¾r sagt. ¤.2. Taker nokor lšsn fore them wtan malsegande bidhi fore them, gifui malsegendenom lšsn, oc a XL marc konungs ensak. ¤.3. Vari lagh samu om lšs kona bort lšper meth giptom manne.


II.
Stiel man annars f¾, nšt, swin, faar, geet eller hwat han stiel j husom jnne eller a marc wte som aars gamalt ¾r, drager j scogh eller skiul oc nštir thet ther, eller j sielfsins hwse eller annars manz; then tolkit gšr, han hetir gortiufuir. Varder han faangen oc tiufnader meth honom, tha scal han bindas oc til tingh fšras meth tiufnade, oc ther witna latha meth XII mannom, oc sw¾ria ath han ¾r sander tiufuer ath them tiufnade som meth honom tith fšrdis; sidhan swa ¾r giort, tha scal han dšmas til green oc galga, oc ligge ogilder fore sina gerning; aff hans lšsšrom taki malsegende tridiung, annan konunger, tridia h¾rede.


III.
Hafuir tiufuer bolagsman, stiufbarn eller sin eghin barn, som penninga haua jnne meth honom, ey ma han thera foruerka, wtan thet pršfuas meth fullom sk¾lom ath nokot thera hauir stulit, gšmt oc nšt meth honom; ¾r ey thet, tha scal thera deel fšrst affskiptas.


IIII.
®r gortiufuer giffter, tha scal hans hustru luter fšrst aff skiptas, wtan thet pršfuas meth fullom sk¾lum ath hon hauer stulit, gšmt oc nšth meth honom. ¤.1. Nw kan then som scadan fik eller konungs l¾nsman hustrune sculdh gifua, tha ¾r hon til witzorda komen; w¾ri sik meth XII manna ede ath hon aldre gšmde eller nštte thet hon wiste ath stulit war; gither hon ey then edhen gaangit, gange tha henna lšsšra til skiptis som hans; gither hon edhen gaangit, wari saklšs. ¤.2. Gifuer nokor them sculdh som j bolagh waaro eller penninga haffdo jnne meth honom, tha w¾ri sik meth sama laghum som hustru. ¤.3. Then som gortiufuer ¾r som nw ¾r sagt, han hauir forgiort badhe liiff oc lšsšra.


V.
Nu warder man ey fangen widh ferska gerning, oc witis honom toligh sak, tha scal heredz nempdh antiggia han w¾ria eller fella; felles han, gelde aather bondanom thet han staal, oc a XL marker til treskiptis, oc ey liiff miste, oc ey hans boo skiptis; w¾rs han, wari saklšs.
VI.
Sti¾l man gull, silfuir, reda penninga, hesth, cl¾dhe, wapn, eller huaria handa tiuft thet  helzt ¾r som mera ¾r ¾n halff marc, warder fangen widh sanna gerningh och tiufnader j handom taken, han scal bindas oc til tingh fšras, och ther witna latha som fšr ¾r sagt, oc doom til taka oc han vphengia lata; ligge ogilder for sina gerning, oc ey hans bo skiptes.


VII.
Nu wites manne fuldher tiufnader, oc ¾r ey j handhom takit oc ey meth r¾tte ransakan j hans hwsom funnet them som han ¾gher swara fore, oc ey laghlica leeth a hender honom, tha scal heredhz nempd han antiggia w¾ria eller fella; fella the han, gelde ather bondanom thet han miste, och a XL mark til treskiptis, och ey liiff miste, oc ey hans bo skiptes; w¾ria the han, wari saklšs.


VIII.
Stiel man III šra och minna ¾n halff marc, warder faangen meth oc j handom takit, then scal bindas oc til ting fšras meth tiufnade, oc ther m¾ta lata; han scal sškias meth XII mannom, oc sw¾ria han ther sannan ath wara; tha ¾ger heredzhšffdinge aff honom hwd dšma oc baaden šron.


IX.
Nu warder han ey faangen widher oc ey j handom takit, k¾ris thet til hans, w¾ri sik meth XII manna edhe, eller gelde aather thet han stal, oc a IX mark til treskiptis. ¤.1. Ey maa han hengia for minna ¾n half marc, och ey bakbindas, wtan bindes hender for honom.


X.
Nu stiel man twa šra oc minna ¾n III šra, miste hudh oc annat šrath; han scal witnas meth VI mannom. Vites honom thet oc warder ey faangen meth, w¾ri sik meth IX manna edhe, eller gelde aather thet han stal, oc a VI mark til treskiptes.


XI.
Nu stiel man minna ¾n twa šra, kiidh, laamb, griis, gaas eller hwaria handa thet helzt ¾r som minna ¾r w¾rt ¾n twa šra, warder takin wider oc witnader meth twem mannom malsegendenom tridia, tha scal han bindas widh gaard eller stok oc hwdh mista. Vithes honom thet, oc warder ey faangin meth, w¾ri sik meth VI manna ede, eller gelde ather thet han stal oc a III marc til treskiptis. ¤.1. ® hwat man stiell theth haluan šre ¾r w¾rt eller minne, warder ey faangen widher, dyli meth triggia manna edhe, eller bšte VI šra malsegandenom; thet hether snattara boot.


XII.
Hwar som fangar r¾ttan tiuff oc sl¾pper honom fšr ¾n han lagh wnnen ¾r, bšte XL marc. ¤.1. Varder oc tiufuer laghwnnen, tha takis ey lšsn fore han wtan vphengis. Dyrfuis nokor siden lšsn fore han taka, bšte XL marc konungs eensak; eller sl¾pper han tiufue on¾pstom, bšte XL marc.


XIII.
Uardher stulit aff bonda, tha scal han thet fore sinom grannom lysa hwat han hauer mist. Nw haffuer han waan a hwart thet ¾r kommit, tha scal han tith fara meth fyrom mannom, oc bedhas laghlica ath ranzaka; tha maa ey honom ransakan sšnias. Tha sculu the twa men til taka, hwar thera sin; tha scal han sigia, som ranzsakan bedis, hwat han hauer mist eller huilkit; tha scal hin segia hwat jnne ¾r fore them; tha sculu the lšssgiordade jn ganga, oc swa ranzsaka ath bonden haui ey waada aff them. ®r thet ther jnne som stulit ¾r aff honom, tha scal man skoda ¾n windšgha ¾r a w¾gh swa stort, ath tolket maatte jnkastas at, oc tiufnader ligger ey fielader, eller ¾r glugger wndi syll ath tolkit maatte jngaanga ath; tha ¾gher bonde witzord ath w¾ria sik meth XII manna ede. ®r ey windšgha til, tha ¾ghe han ey witzordh. ¤.1. Sšn han honom ranzsakan, h¾te wiidh III mark; tha ¾ghir waarder offuer dwrom haldas, oc bonde scal budkaffla vpsk¾ra oc nesta grannom tith st¾mpna. Nw komber bonden aather meth sinom grannom, tha stander hin fore meth wigh oc w¾rn; faar han draap eller saar som fore standher meth w¾riande handh, wari ogilt; faa the draap eller saar som til koma, wari thet tuegilt. Nw bryta the hans dšr, oc gaanga jn oc ranzaka, hittis ther then tiufnader the epter leeta, tha mogha the han taka oc til tingh fšra, oc stande ther then r¾t som fšr ¾r sagt; hitta the engte thet the ranzsaka epter, wari tha saklšs fore the sculd honom giffs men the ther engte hitto, oc then bšte III mark som ranzsakade for hwsbrotet, oc the waren alle saklšse som til waaro stemde. ¤.2. L¾stom hwsom ¾gher bonde waarda oc ey ol¾stom; vaarde oc hwar them hwsom som han hauer laass oc nykil at.


XIIII.
Far man heem ath androm meth lagh kallado tinge eller leetzn oc raanzakan, stander bonde geen meth wapnom oc wil ey hws vplata oc ey bšter frambiuda, tha scal bonda halda m¾dhan vpl¾sis; gšr han nokra gerning a nokon man, tha ¾r thet j twebotom, oc alt thet ogilt han faar, huat thet ¾r heldir baardagi, sar eller bani.


XV.
Kšper man aff manne f¾, hwat helder hofuat eller klšfuat, ¾ hwaria handa thet helzt ¾r, thet scal alt meth wiin oc witne kšpas. Then som win scal wara, scal wara bolfaster man oc jnlendzsker j thy lande kšpit gšrs j, oc waarda ath thet r¾th fangit ¾r som han wingar honom. Ther sculu n¾rwara ath minzsto twe bolfaste men, som withna ath thet kšp giordes. ¤.1. Giorth gul oc sylfuer oc annan gšran malm, sk¾pt wapn, scuren cl¾de, l¾st hws oc dorath, scal man meth win oc witne kšpa som fšr ¾r sagt. Tagher handom ¾r saman takit, waarth oc wingat, tha ¾r laghlica kšpt.


XVI.
Klandar nokor fore androm hofuat f¾ eller klšfuat, gull, sylffuir, wapn eller bo penninga, eller huaria handa thet helzt ¾r, sigher siith wara, tha ¾gher then witzordh j handom hauir witha til heemfšdo ¾n thet qwikt ¾r, til heemgerdh ¾n thet dšth ¾r. ¤.1. ®r thet halff marc w¾rt eller mera, w¾ri thet meth XII manna edhe; orkar han baade witnom oc ede, wari saklšs; feldz han ath witnom oc ede, gifui wt thet clandat ¾r, oc a XL mark til treskiptis. ®r thet III šra w¾rt oc minna ¾n half marc, w¾ri thet meth twem witnom oc XII manna edhe; feldz han ath ede, gifui wth thet clandath ¾r, oc a IX marc til treskiptis. ®r thet twa šra oc minna ¾n III šra w¾rt, w¾ri thet til sin meth tueggia manna witnom oc VI manna ede, eller late wth thet clandat ¾r, oc a s¾x marc. ®r thet mera ¾n šre oc minna ¾n twa šra, w¾ri thet meth tweggia manna witnom och triggia manna edhe; feldz han ath edhe, giffui wth thet clandat ¾r, oc a III mark til treskiptis. ®r thet minna w¾rt ¾n šre, w¾ri thet meth tweggia manna witnom oc sielffsins edhe; orkar han ey witnom, gifui wth thet clandat ¾r, oc a s¾x šra eensak malsegandens.


XVII.
Nu griper then til leedzn som j handom hauer, segir sik kšpt haua eller w¾ds¾th, leegho eller laane takit, eller meth lysningom vptakit, oc sigher sina hemuld wita; ther sculu twe bolfaste men j tak fore ganga; tha scal han sinom hemuls manne oc sino witne fore koma jnnan thre wikur ¾n han ¾r jnnan heredz; ¾r han wtan heredz oc wtan landh oc laghsaghu oc tho jnrikis, haffui tha triggia maanada dagh sina hemold fore koma; ¾r han wtrikis, tha kome sina hemuldh fore jnnan nath oc aar. Komber man sinom hemulsmanne fore j tessom thimom nw ¾ru sagde, wari saklšs, oc then swari sakum som til ¾r leeth.


XVIII.
Nempner man sina hemuld, win oc witne, oc komber them ey fram j lagha stempnodaga som nw ¾r sagth, tha wil han forfaldz witne b¾ra, tha ¾ru tesse lagha forfal: eth ¾r thet ¾n han j sotta s¾ng ligger, annat ¾n han j rikesens tienist ¾r, tridia ¾n han maa ey koma for sinom owinom, fierda ¾n han hawer eldh hšgre ¾n haua torff, f¾mpta ¾n han kan wthrikis wara farin; tha scal han thet wita meth twem boolfastom mannom ¾n han til nokra tessa forfalla gripa kan. Komber han hemols manne fram, tha waarde han baadhe leedho oc liufuo, oc then wari saklšs fraan sik gither leeth.


XIX.
Gjther han sinom hemuls manne ey fore komit, tha scal han sinom win oc witnom fore koma; sidhan ¾ghir winen s¾lan fore koma. Komber han fore, tha ¾r winen saklšs; gither han ey s¾lan fore kommit, tha ¾gher winen wita ath han war wiin at thy kšpe; thet sculu witnis men sw¾ria meth enom sinom ede, ath han war wiin oc the waaro withnismen, bidhner a beggia thera wegna; lathe tha wth thet clandat ¾r fore honom oc wari saklšs, oc winen gelde honom aater meth fullom geldom swa mykit thet w¾rt war som han wingat hafde.


XX.
Nu dyl winen, sighir sik ey wingat haua, gither tha then som kšpte fylt sin kšpwitne meth twem bolfastom mannom som widher thera kšp waaro, gaange tha XII manna edh; bidhi sik swa gudh hullan ath thu wast wiin ath tessom heste, eller hwaria handa thet helzt ¾r, tha jak han kšpte, oc tesse waaro witnismen til, oc thy ¾ghir thu mik hemulth halda eller fult fore gelda. Orkar han witnom oc fyller then edhin, lathe wth thet clandat war oc wari saklšs, oc gelde honom aather fullom geldom thet han wingat haffde.


XXI.
Nu ¾ru ey witne til som widh kšpit waaro oc winen sculde til ath binda, ¾ghe tha winen witzord dylia meth XII manna edhe ath iak war aldre win ath thy kšpe, oc thy ¾gher iak tik j enge hemwld standa; ganger han then edhin, wari saklšs, oc then som ey gath fraan sik leeth, gange tiufft jn til hans, oc gifui wth thet clandat ¾r, oc a XL marc. ®r thet minna ¾n halff mark w¾rt, gaange ath sama leetznom, oc bšte som fšr ¾r sagt j tolkom tiufftom. V¾dhs¾tning scal man meh tholigom sama leetznom fraan sik leedha.



XXII.
Sjgher then som clandas fore ath han haffuir thet leegt eller laane takit aff nokrom manne eller quinno, tha scal thet j tak koma; komber then som hemula sik til, sighir sik ¾gha oc honom l¾nt haua eller leegho saalt, tha haui then byrde sik a bak taker; ganghe tha leetzn jn til hans, oc then wari saklšs fraan sik leedhe. Nw sigher then som til  ¾r leeth aldre thet ¾gha oc aldre honom l¾nt haua eller leegho saalt, ligge thet til heredznempd.


XXIII.
Nu tags alt saman tiufuer oc tiufnader, tha ¾gher then som tiufuen togh alt thet tiufuen aatte ther meth sik som hans eghit war, oc hin taki siith aather wtan penninga som mist haffde.


XXIIII.
Nu stiel man j kirkio eller kirkio gaarde aff andhrom, eller aff samu kirkio henna gotz eller thet j henna w¾rio ¾r, eller bryter kirkio; warder han bar a takin, haffui ey ther mera fridh ¾n annars stadz ther man meth tiufft takin warder, oc laghbindes til sina sak, oc taki tiuffs r¾th som han skyldat hauer, hwaria sak epter sinom brutom. ®r r¾tter maalsegende fore, raade sinom tiuff; ¾r ey han til, raadhen tha kirkio w¾rianda oc soknamen.


XXV.
Stiel man j annars tr¾garde ¾pple eller andra frukt, komber bonden eller hans hion oc taka han ther widh, taki aff honom cl¾de eller annwr tingh til widherm¾les; gither han thet pršfuath meth tweggia manna withnom, tha bšte hin III mark oc aather scadan, oc komi ey dwli widh. ¤.1. Komber draap, saar eller blodwite thera mellan, wari thet twegilt then faar som ¾gandenom tilhšre, oc alt ogilt hin faar som tilkom.


XXVI.
Hugger man apald nidhir eller annor b¾rande tr¾ j tr¾gard annars, bšte III mark; bryter han green aff b¾rande tr¾, bšte VI šra om han warder takin widher meth witnom. Nw w¾ndis thet til hans, dyli meth XII manna ede, eller bšte som fšr ¾r sagt.


XXVII.
Nu ganger man j annars yrta gaard eller kaalgard, stiel lška, yrter eller kaal, warder takin widher, bšte III marker oc ather scadan; warder han ey taken widher, dyli meth XII manna ede. ¤.1. Stiel man ¾rter, roffuor eller bšnor, warder takin widh, bšte fore lass eller fore baatzfarm eller fore kliff fšrsl III mark til treskiptis; fore byrde maalsegendenom eensampnom VI šra, vithis thet honom, dyli meth XII manna edhe, eller bšte som sagt ¾r.


XXVIII.
Nu stiel man hwmbla w humbla gaardom, j šyom, sk¾riom eller hwar helzt han w¾xer, warder takin widher, binde han oc fšre till tingh, oc late dšma til liff laatz, hwdh ath mista eller limi, epter thy som saken ¾r til. Vendhes thet til hans, dyli epter thy som saken giffs, eller bšthe som fšr ¾r sagth.


XXIX.
Sti¾l man aff androm fiska aff n¾tiom, mierdom, krokom, eller aff androm fisketolom, warder takin widher, bšte III mark. Stiel han n¾t eller fisketol, stande tiufs r¾th fore, epter thy som thet ¾r w¾rth.


XXX.
Gifuer man androm sak fore bodr¾t, dyli meth XII manna edhe, eller bšte thre marker.


XXXI.
Hwar som man faar laghlica takit sin tiuff, tha scal han anwaardas konungs l¾nsmanne; sl¾pper han honom, swari tolka sak fore som bonde sculde swara.


XXXII.
Huar som findh hitter a w¾gh eller wtan w¾gh, hwat fynd thet helzt ¾r, han ¾ger hona lysa a w¾ghenom wte fore w¾ghfaranda mannom the honom fšlgia eller mšta; ¾ru ey the til, tha lyse j n¾sta by oc fore sinne sokn oc heredz tinge och landztinge. Komber then mist hauer fšr ¾n lyst ¾r, oc sigher til merke oc san iertekne, tha sw¾ri til sin meth twem mannom sielfuir tridi, oc taki siit ather wtan lšsn; komber ey then epter som widher kennis jnnan nath oc aar, taki konungen twa luti oc tridiungh then som hitte.


XXXIII.
Nu kan then som hitte witne haua ath han laghlica lyst hauer, tha sw¾ri then til sin som tappat hauer meth twem mannom sieluer han tridi, oc taki siit aater, oc tridiung aff fyndh then som hitte, epter thy som metzmen sigia, ¾  hwat findh ¾r b¾tre eller w¾rre. ¤.1. Griper man til lysninga witna oc felz ath them, tha bšte oc tiuffuer hethe, hwaria boot epter sinom brutom.


XXXIIII.
Nu hitter man findh wtan heredz, tha scal man hona fšra til n¾sta by oc nider s¾tia oc lysa lata, fore thy ath engen findh maa aff h¾rade fšras thy som hon war funnen j, fšr ¾n wte ¾r nath oc aar, eller r¾tter ¾ghande epter komber.


XXXV.
Nu hitter man manz f¾¾, h¾st taman eller skiwt, eller taman wxa, ko, far, geet, eller thet som nytia f¾¾ ¾r, thet ¾gher ¾genden til sin sw¾ria meth twem mannom sieluir tridi, oc taki sidan sith aather wtan lšsn, oc hin gšri sik wrtiufua meth lysninga witnom. ¤.1. M¾dh heste, horse, wxa maa man yrkia oc andra sina tarfuer gšra, oc sin ¾rande meth fara jnnan heradh oc ey wtan, sidan laghlyst ¾r a tinge oc lagha doma til takne, ath saklšso til thes r¾tter ¾ghande komber. Hwar som yrker meth thy eller nokra sina tarfuer gšr fšr ¾n laghlyst ¾r, bšthe thre mark.


XXXVI.
Hitter man strandwrak j salto watne eller fersko, ther r¾tter ¾ghande ¾r ey n¾r eller hans budh, oc weet ey hwart hans ¾r kommit; lyser han laghlica, tha ¾ghir han tridiung som hitte, oc ¾ghanden twa luti; komber then som mist hauir meth sannom jerteeknom oc tueggia manna witnom, taki siit ather; komber han ey jnnan nath oc aar, tha taki konnunger twa luti. ¤.1. Hitter man butn findh oc lyser laghlica, tha ¾ghir han halua findh; komber engen then som widerk¾nnis laglica som fšr ¾r sagt, tha ¾ghe konunger halfft widh han.



XXXVII.
Alla stadi man find hitter, tha scal han sik wrtiufua gšra fšrst meth lysninga witnom, oc sidan sw¾ri then til sin som mist hauir meth twem mannom sieluir tridi, oc taki swa siith aathir. ¤.1. Alle the godze hielpa wndan elde eller aff siš eller fore h¾r, wari man swa myklo b¾tre, oc taki swa mykit aff thy godze som ¾ghenden wil honom wnna.


XXXVIII.
Nu taker noker man wtan laan eller leego hest eller annars manz skiut, aaker eller ridher eller gšr nokra handa auerkan meth thy han takit hauer; komber r¾tter ¾gende epter oc faangar alt saman, tha ¾ghir han til ting fšras, oc haui sidan waald huat han wil helder winna han til tiufs eller til raansman epter thy som lagh sigia. Amen.


_______________



Additamenta.

A.
Nw kwnna malmberg finnas, ¾ hwat malmberg thet helst er, j landz eller h¾radz almeninghiom eller j konungx vpsalšdom, the skulo hšra konunge enskildh til; ffinnas the j fr¾lssis ¾gadhelum, bruke then malm ssom ¾ghadela ¾gher, hwat han sielffuer wil eller androm leghia latha, s¾lia eller giffua, och gšre swa thi¾nist ther aff som andhro frelses goze sino. Finna the j skatta jordh, brwke then ssom ¾gher om han kan, och gšre konunge skat ther aff; orkar han ey, tŒ ¾r konunger nest ath lšssa them medh vpsala šdwm eller andhro crono godze, ¾ swa ath bondhen haffuj lika for sit badhe jordh och malm.


B.
1.
Nw tager man harffuo annars Œ hans Œker vthe, och harffwar mŠder om dag, fšrir han hona Œtir Œ sama stad som han hona togh, wari saklšs. Tager han vr thinne, bšte fšre IIII peninga, och swŒ fšre hwan in till then nyonde; tager han bort then nyonde, bšte III šra, och swŒ mykitt fšre harff, om han hona ey Œther sŠther Œ sama dykeren som han hona togh; ey warder the boot meera.

2.
Nw torff man sina harffwo šffwer Œker kšra som Šr  vpgangz Œker, thŒ skall han haffua harffwa kelkia; haffwer han ey harffwa kŠlkia, thŒ bšte Œtir spilnadin han med harffuo giorde, och ŒŒ sex šra.

3.
Nw warder mans hunder galin, thŒ skall han thet lysa wid kirkio fore grannom och nŒgrannom, och ther nŠst Œ tinge. Gšr han nokrom skada fšrr han laglyst Šr, antinge ŒŒ folk eller fŠŠ, thet skal han Œtir gelda som hundin Œtte. Bither han sidhan laglyst Šr, thŒ Šger han thet ey Œtir gelda vtan wari saklšs. Kan han hunden nider slŒ med fšrsta sinn, thŒ Šr thet wŠl; lather han honom lenger liffwa eller slippa onepstan, om han gither honom nŠpst och wil ey, och kan thet til honom pršffuas med skŠlom, thŒ gŠlle Œther allan skadhan han gšr. Will honom nokor therfšre skylla, wŠri sigh med VI mannom Œ tinge, att han honom ey slŠpte med wilia, och ey thet med honom wiste; gither han edhin gŒngit, wari saklšs; gither han ey, bšte som fšre sigx.

4.
Nw will bondans hynda med hundom lšpa eller fšlias, fara hunda epter henne, thŒ skall bonde hona inne tŠppa med hunde i IX nŠttir; gšr han ey thet, och lather hona lšpa lššs med hundom, och bijtas hunda i hiŠl, och wada nyd sŠd, eller bijta folk eller fŠnad, eller hwaria handa thet hŠlst Šr the scada Œ gšra, thet skal han altt Œter giffua som hyndana Œger; biiter han sidan laghhŠffdat Šr, och war inne hŠfftat som fšr sighx, wari saklšs.

5.
Nw haffuer biur sitt bool som bonde; hwar som drŠpir biur eller bryter hans hws, bšte XL mark fŠrugilla till treskifftis, och mŒlsŠganden Œtir skadan och diwritt. Tager man diwritt i almenningia, wari saklšs, och beholle then diwr som toogh.

6.
�Œrom effter Gudz byrd 1407, S: Katherina dag, stadhgade oc stadfeste then erlige konung Erich MŒnsson och altt riksens rŒdh fšrsamblatt i Stocholm, att then man som gšr flock eller sampnat pŒ fogten, hŠradzhšffdinge, eller Œ the XII men som samma ŒŒr i nempdenne Šro, eller och en thera, innan tingz stad eller vtan, miste liff Šn thŒ att ey komber gerning i, drŒŒp, sŒŒr eller bloduite, blonader, kledereeff heller hwssbrott, Šn till Šro VI manna vitne, eller wŠri sig med XII manna ede. Gšr han drŒp, sŒŒr eller blodwiite, blonat, klŠdereeff eller hwssbrott, miste liiff och godz, Konung tagi godzett, och mŒlsŠgande liiffuett, Šn till Šro VI manna witne; och alle the med Šro i flock och samnatt med sama wilia, stŒnde sama rŠtt, eller wŠri sich med XII manna ede. Teslikest ware med alle the thšm hysa, herberga, eller wŠria wille, och skall gŒnga offwer thšm konungz hempd och wredhe.

7.
Nw stiŠll man korn aff Œkre, och stiŠll thet vndan gudz lŒse, och bŠr medh sich byrdo i ladho eller i skoge och trysker, eller stybber ax aff halme i Œkrom eller aff nekom, hwilkitt han heller gšr, han som tolkitt gšr, thŒ heter han agnabaker. Warder han ther widher takin och ŒŒ tinge lagliga till wnnen, medh fŠrskom gerningom, eller annor lundh medh witnom till hans leeth, thŒŒ haffwer han forgiortt liiffwe sino och eghn.


C.
1.
Huilken man eller kona kallar eller fšrkastar androm oquendes ord, som Šhr tiufuer, mordare, ršfuare, kettare, horenszon, trulkarl, horkonna, moordherska, ketterska eller trulkonna, eller annat huadh som obequembligit Šhr, warder han eller hon ter till wunnen medh skŠligom wittnom, bšte 9 mark fšr leppegeldet, och slŒ sigh sielf fšr munnen, ehuadh tett Šhr man eller quinna, och seya att te lugo, och gange baaklenges af tingzstugu, och suara sedan huarken till Lag och rŠtt. Wittes tett nŒgrom och Šhr ey Œtagin wedher, werie sig medh 6 manne eedhe, eller bšte som fšrr Šhr sagt 9 mark fšr leppegeldet.

2.
Huilken som belŠgrar eens nykelpijga, som Šr betrodd att bŠra husbondens och matmoders nyklar till maat, ššl, klŠder, peninger och annadh som husbonden och matmoder vill hafwa fšrwarat, tŒ straffas terfhšre som wppenbara tiuf, om the tiena bŒdhe i gŒrden, vtan husbonden honom benŒdhe vill.


D.
1.
Nw will konungen iord sina sŠlia, tŒ skall han frŠndom sinom the iord Œter biwda, sŒ hann som bonde, sŠlia och opbiwda och lagstŒnndna nath och Œhr frŒ sigh gšra med skafft och skŠll, och sielffwer sith breff ther Œ giffwa. Nw will konunger sin iord wŠdsŠttia, thŒ wari thet i samma lagh som fšrestŒr; thŒ skall hann hona Œterlšsa fšr sŒdana peningar som hann henne borgade.

2.
Huilcken som sšnderslŒr eller hugger annars mans bohagh medh fšracht, som Šr bŒŒth, nooth, nŠŠth, miŠrdre, wagn, slŠda, eller hwariohanda i bondans boo thet helst wara kan, thet kallas nidingzwŠrck; Šr thet tre march wŠrdt, och thet kan pršffuas thill nŒgon medh fwllom skŠlom, och medh tweggia manna witne tillwunnen, bšta Œter skaaden och Œ 40: march till treskiptis; wiitis thet honom och Šr ey baar Œ tagin, dyli medh 12: manna eede, eller bšta som sagt Šr. €r thet tuŒ marck wŠrdt eller mindre Šn thre march, bšta 30: march thill treskiptis, eller wŠria sigh medh 12: manna eede. €r thet 12 šra wŠrdt eller mindre Šn tuŒ march, bšta 20 march thill treskifftis, eller wŠria sigh medh 12: manna eede. €r thet en march wŠrdt, bšta Œter skaden och Œ :10: marc till treskifftis, eller dyli medh .6. manna eede. €r thet halff march wŠrth, bšta Œter skaaden och Œ .5. march till treskiptis, eller dyli medh .6. manna eede. €r thet .2. šra wŠrt, bšta Œter skaaden och Œ .3. march thill treskiptis, eller wŠria sigh sielfftridie. €r thet šris wŠrth, bšta Œter skaden och Œ 12. šra thill treskiptis, eller wŠria sigh sielff annar. €r thet .1/2. šris wŠrth, bšta Œter skaden och Œ .6. šra, eller dyli medh sielff sins eede. Er thet nŒgor som ey orckar botom, gonga till arbetis fšr konungen, Œhr fšr marck huario, eller bšta som fšr Šhr sagt.

3.
Nu kan en granna sŒ girugh och illa thill sinnis wara, at han faar i skoghen, mŠrcker, hugger och blecker eller barckar, dšdwidh trŠŠ eller timber, och gŒr ther ifrŒ, komer sedan annan granna effter i samma stadh, hugga frith, ty ingen mŒ meera Šgna sigh Šn han kan wthugga medh rooth och thŒlle, och sedan hemfšra.


E.
Alla stŠdes ther som skall šffwer rŠttas med brŒnd, tŒ skall huar bonde fšra itt lasz wedh till bŒlidtt, och hugga wppŒ sin egen skoog, wid sina tre march.


F.
Bedriffuer nŒgor kŠtteri med moder sina, eller syster sina, eller med stiuffmoder sina, eller bŒde med moderenn och dotterrenn, eller med tuŒ systrar, eller faderenn och sonnenn med ena quinno wettandes, eller annat thet som gud i sinn lagh haffuer fšrbuditt; the som sŒ gšra, skola i bŒle brŠnnas. Om frŠndsŠmio spiŠlld, som Šr innan tredie och fiŠrda ledh, thet som hšgmŒls Šrande Šhr, haffua fšruŠrckatt liff; wnnas them leffua, tŒ bšta konungenom och ey biscopenom.


G.
Nw lŒckkar man fŠsta piiga annars mans lagliga fŠsta, och legrar henna, thet skal wara sŒ gilth som han hoor giordt hade medh gipta kona; ther bštas fšrre 40: mark och 6: mark biscopen fšr fšrsta resona. Nw kan thet sŒ hŠnda, ath fŠstaman lŠgrar fŠsta piiga sina, och rŒdher henna medh barne, och wiggias sedan medh bruda skrwdh, krandtz, eller krona, warder thet šppenbarth, och medh quinna reckningh till leedh, tŒ skal fŠstaman for kronabruth bšte 40: mark kyrckione, konunge, och hŠrrade, och eth halft lispundt wax kyrckione, och komma ingen dylia widder, thi Gudh will Šchteskapet skal wara reenth och obesmittath.


H.
1.
Nw then bonda som aff flštter aff godtzett, haffuer han fwnneth iŠrn spieldh fšr sigh, tŒ skall han lŒtha thett obetalat effter sigh; haffuer han och spieldh fšrbrŠndt som fšr honom war, tŒ skall han giffua sŒ godh igen som han thet togh. Finner man inthett spieldh fšr sigh, och lŠther han iŠrnspieldt y wgnen ind mura, tŒ skall thett bliffua quarth widh hemmaneth, och Œboen skall betalat effter mŠtzmanna ordom. Finner man dšrra lŒŒsz fšr sigh, tŒ skall han lŒtha sŒ monga effter sigh, och eth aff sina egna; finner han inthet fšr sigh, tŒ skall han lŒtha tuŒ lŒsa effter sigh, ith fšr wisterhusith, och andra fšr spannemŒlz huseth. Finner bonde bordh fšr siigh, tŒ skall han lŒtha them qwar effter siigh; finner han ingen fšr sigh, tŒ betre medh ith bordh fšr Šn han aff drager.

2.
Huilcken som til Šgnar annan thett som heder eller Šra ŒtgŠlder, och then hŒrth pŒ stŒŒr, will beuijsa, och doch thett icke kan gišra, stŒnda samma rŠtth straff och peen som then annan burdth hade att skulle offuer ghŒ, hwar som till sŒdant warder šffuer wunnen. Menn huar thett kommer wtaff brŒth och hastugtt moodhe, och thett huarcken besthŒ eller beuisa kan, skall han tŒ begera wenskap igen, och wthi huars mans Œsyn och Œhšra bekenna thett att han icke rŠtth sagth haffuer, och šppenbarliga gišra then annars wrsegnn.


I.
Nw kan sŒ skie som Gudh fšrbiudhe, at nagon man eller quinna kommer sŒ diupt i syndh medh sŒdana skam och lasth att bedriffua, at fadren belŠgrar dotter sina, eller sonen moder sina, eller broder syster sina, eller ty ena syskionebarnet belegrar thy andro, huilchen thera thet gišr, tŒ Šhre the ey wŠrde Œ iordhene leffua eller gŒnga, wthan skole wthi bale brinna; ty sŒsom schriffuit stŒnder i Gudz beschriffne lagh, at the Šhre forbannade, och iorden som the wppŒ gŒ, ty bšr tolka ey liiff sitt beholla. Nw tagher man lšsn fšr them, tŒ skola the iernslŒŒs och aff biskope skrifft taga, och sedhan stŒndhe wtšffuer thett landett och biskops sticht, ther te wthi boo, fšr hwario kyrkio dššr och slytha riis.


K.
1.
Nw treskas bonnde widh sinaa rŠtta wthgŠrder, som honum Šro opŒlagde och honum bšr att wthgšre, sŒsom Šhr skatt, affradtt, fodringh, gŠrdh, saakšra, laghmans eller hŠradzhšffdinngz pŠnningar, fšrslo, eller och hwario hannde crononesz wthlagor, thett hŠlst Šhr eller wara kann; thenn sŒŒ gšr, tŒŒ mŠtes wth aff honum twŒ pŠnningar fšr enn fšr hanns wthskylder, och 3 mark fšr treskone, och mŠtes wth thett ena med thett anndra som nu Šr sagtt.


2.
Huar som annars timber, klšffwar, fišlar eller tegell widh borttager eller hwadh thett helst Šhr, vtann Šganndens loff, bšte fšr ett stycke ena mark, sŒ och fšr annatt och tridie, till treskiftes, Šnn till Šhre tweggia manna withne, eller wŠrrie sigh mŠdh sielff sinns eedhe. Tagher hann mera bort bšte fšr 3 mark till treeskifftes som fšr Šhr sagdt, och wari vrtiuffwer. Warder thett honum with, wŠrrie sigh mŠdh 6 mannom; fŠls hann Œth eedhenom, och orkar ey botum, gŒnge till arffwoodes fšr brwtt sinn, och miste hwdhena. Samma laagh wari och om thet thenn androm wither, och wŠrria sigh fšr 6 marka saak mŠdh tweggia manna eedhe; fŠls hann Œth eedhenom och orkar ey bothum, gŒnge till arffwodes. Samma laagh wari om mŒlsŠganndenn, Šnn hann orkar ey wederbinnda, och orkar ey bothum.


L.
StiŠll šffuermagi fullan tiuffnadt eller mindre, tŒ wari thet fierding aff mogande mans boott, huadt thet Šr mer eller mindre tiufftt. Ey mŒ offuermagi liff fšr tiuffnat eller drŒp lŒtta.


M.
Dr¾per oxe man eller qwinna, eller hwad f¾ thet helzt Šr eller wara kan, som man eller qwinna lyuther dšd aff; thŒ skal thet fŠ stenas eller brennas, och then som thet fŠŠ Œtte wara frij for ogerningen, wtan thet kann med skŠlom pršffuas in til hans, at han sŒdana fšdde som štemt war och wille skada giora, och han icke wille thet Œtwara, thŒ skall thet fŠ stenas, och mannen dšš. Kan han til lšsn komma, thŒ skall han sit liff lšsa som han sielffuer drŒpit giort haffuer. SŒŒ skal och skie hwar barn, dreng eller annor hion i sadana mŒtto drepne warda.


N.
Klandas nogot thet aff bondans kona kšpt Šr, thŒ gšr then seg vrtiuffua som kšpt haffuer med kšp vitnom, och haffue forverkat peninger sinom oc med 3 mark.


O.
1.
Om husa flyttning och sŠlningh.
Jngen dierfues till at sŠlia the hus af the iord som the Šra bygde opŒ; ho thet gišr, bšthe 40 mark konungen och iordegandenom, och husen Œther pŒ tompthen igen.

2.
Om leegho boskap.
Leegho booskap bšr man wŒrda fšr wargh, fšr kiŠrr, fšr suult, och fšr annan booskap.


P.
Hwar en gift man ligger ner en gift hwstrw eller piga, och warder der med beslagenn med fuld god skŠl oc witne, then thet gšr, straffas till liffwet vtan all nŒde; oc then som belŠgrŠr en gifft mans hustrw wari lag samma.


_______________



Edictum Regis Caroli ix eius iussu edito textui praescriptum.

Wj Carl then Nijonde medh Gudz nŒdhe, Swerikes, Gšthes, Wendes, Finnars, Carelers, Lappers j Nordlanden, the Caijaners, och Esters j Lifland, etc. Konung: Tilbiudhe alle Swerikes Rijkes Jnbyggiare, Fšrstar, Grefwar, Frijherrer, Biscopar, Adhel, Frijborne, FrŠlsismŠn, Clerkerij, KrijgsmŠn, Borgerskap och meenighe almoghe, andelighe och werldslighe, hwar efter sitt stŒnd och welkor, wŒr kŠrlighe hŠlsan, nŒdighe benŠghenheet, och alt gott medh Gudh Alzmechtigh tilfšrende. E. K.ter och idher samptlighen Šr thet wŠl wetterlighit, huruledhes framfarne Swerikes och Gštha Konungar och Regenter, hafwa pŒ Œtskillighe tijdhar til rŠtts och rŠttwijses styrkelse, latit šfwersee och fšrbŠttra Swerikes Lagh, efter som lŠghenheterne och tilfŠllen hafwa medhgifwit: Men pŒ thet at sŒdant theres wŠlmeente arbete och Laghbšker, medh tijdhen icke aldeeles skulle fšrkomma, eller blifwa fšrfalskadhe, sŒsom och, at allom mŒ wetterlighit wara, at Swenske och Gšta mŠn hafwa fšr mŒnge hundradhe Œhr sedhan, Ja, vthi sielfwe Hedhendomen haft Lagh och Stadhgar, ther the sigh efterrŠttat hafwe, af hwilken Lagh sedhan mŒnge nyttighe stycken fremmande Nationer Šre vppŒ trŠngde wordne, af wŒre LandsmŠn som hŠdhan af Rijket Šre draghne, och šfwer theras Land och Rijken Šre rŒdhande blefne, efter som bewijslighit Šr af the Gšthers och Longobarders Lagh, som Šnnu Šr fšr handen. Therfšre hafwe wij vthi alle Rijksens LandsŠndar medh stšrste flijt och Œhogha, latit vpsškia alle the Šldste och sanferdigste Laghbšker wij hafwe kunnit šfwerkomma, och sedhan, efter som the vthi framfarne wŒre FšrfŠdhers Swerikes Konungars och Regenters tijdh, hafwa brukadhe warit, nŒdhigest efterlatit til at tryckias och publiceras. Och sŒsom Vplands och …stgšta laghbšker Šre alredhe efter wŒr nŒdighe befalning af Trycket vthgŒngne, och the andre, som Šre, Sudhermanna, WŠstgšta, WŠsmanna och Helsinge laghbšker, medh thet fšrste skole blifwa fšrferdighede: SŒ Šre wij och tilsinnes til at late tryckia …lands, SmŒlands, Wermelands, NŠrikis och Finlands, och flere landsŠndars Laghbšker, sŒ snart wij kunne af them nŒghre wisse och trowŠrdighe exemplaria šfwerkomma. BegŠre fšrthenskuld af idher, trogne vndersŒter, at sŒsom thetta lŠndar wŒrt heele FŠdhernesland och thes Jnbyggiare til myckin efterrŠttelse, Šhro och beršmelse, At j sŒdane exemplaria, sŒ mŒnge som j hafwe, wele lata komma oss til handa, om nŒghre sŒdane Laghbšker hoos idher kunne finnas. Och efter thet, then Laghbok Šr Šnnu vthi almŠnnelighit brwk, som blef af Rijksens RŒdh šfwersedd och fšrbŠttrat, Sampt af Konung Christofer, Swerikes, Danmarks, Norikes, Gšthes och WŠndes Konung, Palatzgrefwe widh Reen, och Hertigh til Beiern etc. confirmeret och stadhfŠst, Och af meenighe Rijksens StŠnder samtyckt, gillat och wedhertaghin, pŒ thet Œhr etc. 1442. SŒ pŒ thet, at samma Laghbok hwarken fšrkomma eller fšrfalskas mŒtte, och at man jbland sŒ mŒnge Œtskillige laghbšker nŒgot wist exemplar hadhe, efter hwilket man sigh almŠnnelighen rŠtta kunde, Hafwe wij och then laghbok, Swerikes Krono och idher til myckin wŠlferd, och rŠttwijsan til merkeligh fšrkofring, j lijke mŒtto welet af Trycket lata vthgŒ. Och sŒsom wij fšrsee oss til idher samptlighen, at j late idher wŒr nŒdighe omwŒrdnat behagha, och fšr sŒdant omak tacksamme befinna: SŒ wele wij och idher hŠr medh alfwarlighen hafwa budhit och befalet, At j efter thenne daghen vthi alle Domar, rŠtte idher efter thenna Konung Christofers confirmerade och Prentadhe Laghbok, hwilken medh the aldra wisseste och Šldste exemplaren šfwereens kommer, och medh them pŒ thet flitigeste Šr collationerat. Doch hŠr medh fšrbehŒllit Kyrkio balken, hwilken j inge Domar skal efterfšlias, fšrr Šn han warder af oss och wŒrt Šlskelighe Rijks RŒdh, och andre godhe fšrstŒndighe mŠn ofwersedd och fšrbŠttret, och af meenighe Rijksens StŠnder wedhertaghin, och all PŒwesk willfarelse aldeeles vthslutin, hwilket medh thet fšrsta, om Gudh wil, skee skal. Theslikest och, at the orden vthi Konungs balken j thet tridie Capitlet, som sŒ lydhe: Nu Šr til Konungerijket Swerike, Konunger wŠliande, och ey erfwande, etc. efter giorde Arffšreeningar och Rijksens afskedh, sŒledhes fšrandras: Til Swerikes Rijke Šr Konunger erfwande, och ey wŠliande, etc. SŒ fierran the fšrsŠkra Swerikes Rjkes StŠnder pŒ alle theras Privilegier, andelighe och werldslighe, efter som them bšr gšra, och swarlighit kan wara bŒdhe fšr Gudhi och mannom: Thet samma Šre och VndersŒterne skyldighe at bewijsa theras Arfherrar igen, som Eedhen vthi thet fempte Capitlet j Konungs balken vthwijser. J lijke mŒtto wele wij och, At man vthi HšghmŒls och andre sŒdane grofwe saker, som Šre, Meenedh, Gudz lastande, SwŠriande, DrŒp, Hoor, FrŠndsŠmio spield, Ocker, Falsk Witne, och annat sŒdant, rŠtter sigh efter Gudz lagh, som j then helighe Skrift Šr fšrfattat, och hŠr efter skal warda infšrdt. Och Šndoch nŒghre varietates eller Œtskildnadher vthi somlighe af the skrifne Laghbšker kunne finnas, hwilke widh Šndan pŒ thenne book tryckte Šre: SŒ skal man lijkwŠl allenast hŒlla sigh widh then mening, ord och grund, som j sielfwe texten stŒr, hwilken wij gille och stadhfŠste. Wij wele och j lijke mŒtte gunstelighen efterlata them som Domare embetet beklŠdha, At hwar nŒghre fall fšrelšpa kunde, som hwarken efter Konung Christofers lagh, eller efter Rijksens sidhermere vprŠttadhe Recesser och Beslwt, dšmas kunde, at the tŒ lagh och rŠttelse om sŒdane fall sškia vthi the andre Laghbšker, som wij hafwe tryckia latet: Vndantaghandes Kyrkiobalken, och hwadh PŒwesk wilfarelse thervti finnas kan: Althenstund man j sanning fšrnimmer, at vthi the gamble Laghbšker som wij hafwe tryckia latit, och icke sŒ almŠnneligh Šre j brwk, finnes mŒnge nyttighe stycken, som vthi thenne Konung Christofers laghbok Šre vthe latne. Til ett Beslwt, kunne wij idher och icke ofšrmŠlt lata, At efter thenne Konung Christofers laghbok skal dšmas och rŠttas, in til thess, efter som vthi Norkšpings Herredagh pŒ thet Œhr etc. 1604. beslwtit blef, wij kunne hafwa tijdh medh wŒrt Šlskelighe Rijks RŒdh, och andre godhe mŠn thenne Laghbok medh the andre flere, šfwersee och fšrbŠttra, hwilket medh thet fšrste skee skal: Och nŠr samma šfwersedde laghbok almŠnnelighen Šr widhertaghin, Šre wij til sinnes medh alles idhert rŒdh och samtycke, henne j lijke mŒtto af Trycket lata vthgŒ. Befalendes jdher hŠr medh synnerlighen och samptlighen Gudh Alzmechtigh. Af wŒrt Konungslighe Slott Stockholm, then 20. Decembris, �hr etc. 1608.